Industriarbetarnas tidning

Ny lag ska skydda visselblåsare

22 december, 2016

En ny lag ska skydda visselblåsare från till exempel uppsägningar och omplaceringar om de slår larm om allvarliga missförhållanden på jobbet. Men kritiker varnar för att den tystar folk ännu mer.

Den nya visselblåsarlagen

En visselblåsare är en anställd som slår larm om missförhållanden på en arbetsplats. Den nya lagen ska skydda honom eller henne från att straffas av arbetsgivaren, till exempel genom uppsägning,  omplaceringar eller trakasserier.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2017 och gäller både anställda och inhyrda.

En anställd eller inhyrd som slår larm om allvarliga missförhållanden på jobbet ska få ett bättre skydd mot bestraffningar eller repressalier från arbetsgivarens sida ( se faktaruta). Det är tanken i den nya visselblåsarlagen, som träder i kraft den 1 januari.

– Det behövs en visselblåsarlag, men en starkare och tydligare, säger Sofie Rehnström, jurist på LO.

För att den nya lagen ska gälla måste flera krav uppfyllas. Kraven är svåra att tolka, hävdar Rehnström, och för en anställd kan det bli svårt att avgöra när den verkligen skyddar.

– Jag är rädd för att lagen kan bli återhållande och att anställda blir försiktigare, eftersom den är så svår att förstå, säger Sofie Rehnström.

För att omfattas av lagen ska den anställda ha en konkret misstanke om allvarligt missförhållande. Det innebär att det ska handla om brott som kan leda till fängelsestraff, till exempel skattebrott, förskingring och mutor, eller ”därmed jämförliga missförhållanden”. Vad det betyder är inte helt klart, men enligt regeringens proposition beaktas om det finns ett allmänintresse av att förhållandena kommer fram.

LO önskade att det inte skulle behöva röra sig om allvarliga missförhållanden för att den anställda skulle få skydd av lagen då hen larmar facket eller en myndighet.

Huvudregeln i lagen är att man först ska larma internt. Om arbetsgivaren inte efter det vidtagit skäliga åtgärder, så gäller skyddet mot repressalier om den anställda larmar externt. Om en medarbetare larmar myndigheter eller media direkt, så ställs ytterligare krav.

– Då krävs det ”befogad anledning” och att den anställda haft ”fog för påståendet”. Det är oerhört kvalificerat och svårt att bedöma, säger Rehnström.

I dagsläget skyddas privatanställda av lagen om anställningsskydd, och den nya visselblåsarlagen ska ge ett extra skydd.

Om en anställd som slagit larm drabbas av repressalier, så kan de alltså från och med nästa år prövas i domstol. Rättspraxisen kommer så småningom att ge klarhet i hur lagen ska tolkas.

– Tidigare har vi inte kunnat driva fall med omplaceringar eller dålig löneutveckling, men nu kan vi försöka.

Arbetsgivaren kan dömas att betala skadestånd åt den anställda för den ekonomiska skadan, till exempel förlust av lön, och för den kränkning som repressalien innebär.

 

 

3 kommentarer till “Ny lag ska skydda visselblåsare

  • Hej Jonna, bra tolkning av en svårtolkad lag. Kan tyvärr inte se att den skulle ha hjälp mig i de omständigheter jag hamnade i. En ”vissling” kommer av ett personligt engagemang och kanske samvetskval. Tanken på att det finns en lag som skyddar finns inte. Arbetsgivaren hade så många egna skyddsmekanismer och taktiska dispositioner att ingenting hjälpte i mitt fall.

  • Slår vad om att domstolen i 99 av 100 fall går på arbetsgivarens linje om arbetsgivaren anmäls av en visslare.
    Arbetsgivarna styr och myndigheter och domstolar hjälper till att bestraffa visslare. Så är det nu och så kommer det att vara så längde det är tyckande som styr domsluten och inte fakta och bevisning. Se bara hur kriminella gode män går fria trots bevisade stölder från de allra svagaste i samhället. De svaga omfattas inte av lagstiftningen.Domstolarna står alltid på de starkas sida. Lagen är skriven av överheten för att skydda överklassen från underklassen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.