Industriarbetarnas tidning

Träindustrin får nytt snabbspår

20 december, 2016

Skrivet av

Nu startar ett nytt snabbspår för nyanlända med erfarenhet som behövs i träindustrin. Suget efter arbetskraft i branschen är ovanligt stort i år.

Yrkesgrupper i nya snabbspåret:

Maskinsnickare, maskinoperatörer inom träindustri, hyvleri, plywood och ytbehandling, montörer, skräddare, sömmare, tapetserare. Fin-, inrednings- och möbelsnickare, manuella ytbehandlare, träarbetare och industrielektriker.

Deltagare i snabbspår:
  • Nyanlända som har eller är på väg att upprätta en etableringsplan.
  • Nyanlända som det senaste året har avslutat sin etableringsplan.
  • Övriga nyanlända som beviljats uppehållstillstånd de senaste tre åren.
13 snabbspår på plats

Kockar; lastbilsförare; legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården (läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare/receptarier); lärare/förskollärare; målare; styckare och slaktare; tekniker och ingenjörer inom fastighetsbranschen; tjänstemän och ingenjörer inom byggsektorn; distributionselektriker och ingenjörer inom elbranschen; samhällsvetare; socionomer/socialt arbete; djursjukskötare (statliga och privata); träindustriarbetare.

Träindustrin behöver runt 1 000 nya yrkesarbetare varje år, men i år har trycket varit högre än normalt med minst det dubbla antalet nyrekryteringar. Det är framför allt uppgången inom husproduktionen som ligger bakom det ökade behovet. Det skapar i sin tur högre tryck även i dörr-, fönster- och möbelindustrin.

Nu lanseras ett nytt snabbspår för nyanlända som har erfarenhet eller utbildning som matchar behoven inom träindustrin. Fackförbundet GS, arbetsgivarorganisation TMF och Arbetsförmedlingen undertecknade en överenskommelse i dag tisdag.

– Vi får allt fler rapporter från våra medlemmar om att kompetensförsörjningen är en kritisk fråga för många företag. Det är i det ljuset man ska se vårt samarbete. Vi försöker minska avståndet mellan de företag som behöver arbetskraft och de nyanlända som behöver arbete, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Branschen efterfrågar personer med erfarenhet från ett tiotal yrken – bland annat maskinsnickare, montörer, tapetserare, maskinoperatörer för ytbehandling samt industrielektriker.

Hur stort antal nyanlända som har den bakgrunden kan varken Arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadsministern svara på, mer än att det finns en ”skälig bas av potentiella deltagare” för snabbspåret.

Genom det nya snabbspåret ska den efterfrågade kompetensen identifieras och tas tillvara snabbare genom kartläggning och validering som kan göras på farsi, arabiska eller engelska.

En yrkeskompetensbedömning kan också göras ute på en arbetsplats under upp till tre veckor. Där kan luckor i kompetensen identifieras, så att en kompletterande arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik kan anpassas efter behovet.

Anställningsstöd så som instegsjobb, yrkesintroduktionsanställningar och nystartsjobb kan också användas inom snabbspåret. Parallellt med de olika insatserna ska deltagarna läsa yrkessvenska.

Det var under våren 2015 som Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter fick regeringens uppdrag att ta fram snabbspår för branscher med bristyrken. Med dagens uppgörelse har 13 olika branscher med ett 20-tal yrkesgrupper kommit överens om snabbspår.

Träindustrins snabbspår fokuseras till orter där efterfrågan på arbetskraft är störst: i Småland, Skaraborg, Halland, Östra Skåne, Västra Götaland, Västerbotten samt Södra Norrbotten.

De senaste dagarna har en infekterad debatt mellan LO och Svenskt Näringsliv pågått. Båda sidor anklagar varandra för att på olika sätt dra sig ur samtalen om hur arbetslösa med låg utbildning ska komma in på arbetsmarknaden. På presskonferensen passade branschorganisationen TMF:s vd David Johnsson på att lyfta frågan.

– Man ska ha klart för sig att den här typen av överenskommelser riktar sig mot bristyrken. Det finns 110 000 personer utanför arbetsmarknaden som saknar gymnasieutbildning. Vi måste hitta metoder för att lättare anställa dem och ser framför oss sänkta arbetsgivaravgifter och inkomstskatter.

Där avbröts han av arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

– Nu får du hålla dig till snabbspåret.

Satsningen på snabbspår har fått viss kritik för att inte ge resultat. I oktober släppte Arbetsförmedlingen en egen rapport där de slog fast att endast tre av snabbspåren var i fas, sex var delvis i fas medan det krävdes omtag i resten.

– Det är ett nytt sätt att jobba för Arbetsförmedlingen och det tar en del tid att köra in. Det är inte bara att trycka på knappen och köra, utan det här får växa sig fram. Men det här är framtidens melodi för Arbetsförmedlingen, även efter att vi har fått in den stora mängden nyanlända på arbetsmarknaden, säger Ylva Johansson.

Fram till och med november har 2 609 personer deltagit i snabbspårsaktiviteter i år, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Flest deltagare har spåren för lärare och förskollärare, samhällsvetare samt olika legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

Kontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

Northvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

Mer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.