Industriarbetarnas tidning

Halta Lotta och Bosse Bråttom

17 februari, 2017

Skrivet av

Fotsteg. Man ser dem inte jämt, men när man hör dem så vet man nästan alltid vilka de är. Åtminstone vissa av oss tycks ha en känsla för det där. Ja, bara genom att lyssna till ljuden av fotsteg så plingar ett namn till.

Jaha, tänker man, nu kommer trippige Roland.
Eller halta Lotta.
Eller Bosse, han som alltid tycks ha så förfärligt bråttom till allt.

Varför är det så? Inte att folk går olika, låter på olika sätt, utan att vissa med mig registrerar sådant här nonsens över huvud taget? Är det rädslan att bli avslöjad, bli påkommen med att man latar sig på jobbet?

– Nej, vi uppmärksammar bara olika signaler på olika sätt, och utan att kanske vara medvetna om det, säger psykologiprofessorn Magnus Sverke när jag ringer.

Han fortsätter:
– En av mina kollegor är extrem på det sättet. Så fort någon tar ett steg i hennes korridor så vet hon vem det är.

Enligt Magnus Sverke sker den här typen av registrering utan att vi tänker på det.
– Det bara fastnar. Och vissa är bra på att notera ljud, andra att en kollega har bytt frisyr, köpt en ny skjorta eller liknande.

Jag frågar honom ifall svagheten för stegljud kan härledas till tiden då vi levde i grottor, då ju chansen till överlevnad var större om man kunde skilja en vän från en fiende där i mörkret.

– Absolut, sannolikt handlar det väldigt mycket om skyddsmekanismer. Och även om vi inte behöver dem lika mycket i dag, så har vissa fortfarande den förmågan. På samma sätt som andra känner lukt eller smak bättre än andra.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

På världens mest ensamma arbetsplats

På världens mest ensamma arbetsplats

Ensamarbetare finns det gott om. Men ingen har varit så ensam på jobbet som amerikanen Michael Collins. Någonsin.

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

EU har inte förbjudit lakritspipor – inte heller påskmust eller ostkaka. Vi hittar en rad myter men också en absolut sanning.

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Vi borde vara mer Dalai lama i trafiken, tycker psykologen Jenny Klefbom. Kanske kan en ny gest vara vägen dit?

Ett alldeles galet talfel  

Ett alldeles galet talfel  

Inte bara papegojor härmar sin omgivning – talar din katt samma dialekt som du?

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

När jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

Vad gör djuren med oss?

Vad gör djuren med oss?

Varför är kompisen grinig? Det kan vara så att hen har tittat alldeles för mycket på fel djur.

 Vi hörs (helst inte)!

 Vi hörs (helst inte)!

DA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

 Fast bakom svenska gardiner 

 Fast bakom svenska gardiner 

Vi svenskar gjuter ju olja på vågorna, smider medan järnet är varmt och säger att på pappret ser det ut si eller så. Följ med ut i världen och lär er andra talesätt med industriellt tema.

Vågar du spetsa kaffet?

Vågar du spetsa kaffet?

I Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

Superhjältarnas eget periodiska system

Superhjältarnas eget periodiska system

Vibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Industrin och klimatet

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.