Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Foto: TT

”Han lever kvar i en gammal värld”

En omprövning av märket är inget som industrins parter tror på.
– Det är utmanande att professor Calmfors på det här sättet slänger in grus i det svenska lönebildningssystemet, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Varken IF Metall, Teknikföretagen eller Kommunal håller med professor Lars Calmfors. Det var i går han ifrågasatte hur hållbart det är att i längden låta industrins förutsättningar avgöra löneökningarna på svensk arbetsmarknad.

– Det blir spänningar om man ska ha samma löneökningar i alla sektorer, sade han.

Enligt IF Metalls ordförande Anders Ferbe tar parterna hänsyn till en rad faktorer när märket sätts, så som inflation, produktivitetsökningar. Utifrån det bestämmer man det nationella löneutrymmet. Det är en modell som han tycker fungerar bra, och ska man ifrågasätta den behöver man ha ett alternativ. Det tycker han inte att Lars Calmfors har.

– Han lever kvar i en gammal värld där branscher inte hänger ihop.

Anders Ferbe tycker att systemet som det är nu ger möjlighet att anpassa lönebildningen efter till exempel ökad efterfrågan på arbetskraft, genom att lönerna ökar mer inom enskilda branscher eller företag.

– Det är ingenting i lönebildningsmodellen som säger att märket är ett tak för löneökningen.

Efterfrågan på arbetskraft är stor inom alla sektorer, säger han, även inom industrin, där det finns matchningsproblem. Därför tror han inte riktigt på Lars Calmfors grundantagande att efterfrågan stiger snabbare i andra branscher än i industrin. Däremot håller han med om att en åldrande befolkning kommer att kräva fler personer som jobbar i välfärden.

– Det är det som är fördelen med den stora flyktinginvandringen. Vi har stora grupper som är utanför arbetsmarknaden som kan fylla luckorna inom både industri, service och offentliga sidan.

För det krävs utbildning och att man verkligen identifierar bristyrken, säger han.

– Där måste arbetsmarknadspolitiken bli mycket bättre. Men att sänka lönerna löser inga problem.

Han tycker också industriavtalet gör det möjligt enskilda grupper kan få högre löneökningar än märket – så länge man är överens om det. På så sätt fick undersköterskor högre lön i förra avtalsrörelsen.

– Då stör det inte märkessättningen. Vi har den flexibiliteten.

Däremot tror han inte alls på en modell där industrins märke blir ett slags snitt för det totala löneutrymmet, som Lars Calmfors är inne på. Det skulle urholka märkets legitimitet.

– Han säger att industrin ska bli golv för andra. Då har vi en havererad lönebildning.

Han värjer sig mot Lars Calmfors påstående att det skulle finnas en konservatism hos parterna, att de gör som de alltid gjort.

– Industriavtalet förändras hela tiden. Inom ramen för det har vi gjort låglönesatsning, vi har höjt avtalens minimilöner och vi har gjort arbetstidsförkortning. Men vi är väldigt principiellt fasta i att det här måste avgöras utifrån ett antal makroekonomiska faktorer.

Inte heller Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe tror på en modell där vissa sektorer kan ha högre löneökningar än industrin.

Han tycker att Lars Calmfors missar hur nära sammankopplad välfärden är med industrin. Hälften av Sveriges BNP kommer från export, understryker han. Skattefinansierad verksamhet är helt beroende av de inkomsterna.

– Då kan inte de ha högre löneökningar än de som drar in pengarna, säger han.

– Jag tror ingen tror att man kan leva på att beskatta varandra.

Om efterfrågan på arbetskraft är stor i den privata inhemska sektorn, som byggsektorn, tycker han att det är ok att lönerna ökar ute på enskilda företag. Men inte i de centrala avtalen.

– Calmfors tänker bort de kollektivavtalsrättsliga och kollektivavtalspsykologiska aspekterna.

Snabbare ökande centrala bygglöner skulle leda till högre krav från andra branscher, till slut även industrin, tror han.

– Med den svenska avundsjukan kommer det att bli omöjligt att hålla i lönebildningen.

Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin anser också att det är den konkurrensutsatta industrin som måste normera nivån på löneökningarna.

– Det blir fel om vissa branscher som i dagsläget har medvind ska ta ut mer än det normerande märket, det är inte så det är tänkt att det ska fungera.

Att märket skulle vara ett tak håller han inte med om. Löneglidning sker i branscher som går starkt, genom att folk byter jobb eller lokalt får högre lön. Däremot har modellen visat att märket är ett golv anser han, till exempel då Kommunal nyligen lyckades få samma löneökning för personliga assistenter i den privata sektorn trots att arbetsgivarmotparten Almega krävde lägre löneökningar för den gruppen.

– Det kommer att komma en framtid då till exempel byggsektorn inte går lika bra – men ska självklart ska de ha samma utveckling som alla andra. Vi ska stötta de som har det tufft, säger Tobias Baudin.

Utmaningen att hålla på normeringen är stor, men modellen kommer inte att kollapsa tror han.

– Men det är viktigt att lyssna på vad han (Lars Calmfors, red. kommentar) säger. Vi har branscher som går som tåget och har full sysselsättning. Det är en pedagogiskt viktig uppgift att förklara för medlemmarna varför de ska hålla igen sina krav.

– Skulle vi släppa normeringen och låta marknaden styra – då skulle anställda i de kvinnodominerade sektorerna vara förlorare, säger Tobias Baudin.

Läs mer: Avtalsrörelsen

Anna Julius, Marie Edholm

3Kommentarer

Tobias:

Helt rätt antagande från professorn. Den fackliga betongrörelsen har haft fäste för länge och ser inte till löntagarnas bästa. Kanske dags för eliten och fackpamparna att lära om så att deras doktrin omprövas.
Det är löntagarna värda. Eller hur? Oavsett vilken branch dom jobbar inom. Facket och eliten borde sluta hyckla

Lind:

Den skattefinansierade sektorn bekostas av välfärdsavgifter (skatter) om vi inte får in några exportinkomster till Sverige, hur ska vi då ha råd med välfärden. Om utgifterna blir större än inkomsterna hur kan vi då ha råd med ”välfärd.

Erik:

Personal inom vård, omsorg, skola får för lite betalt för att det ska fungera. Prioriterar högre löner till dem än att ha pengar att köpa saker. Sen borde vi kunna exportera mera om exportsektorns löner inte ökade, blir billigare att producera då. Eller kan vi ju privatisera vård och skola, så får folk bestämma själva vad som är viktigast, en ny bil eller att mina barn får gå i en bra skola och att min mamma får sin operation.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna när provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

1

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Volvo Lastvagnar stänger fabriken i Tuve i Göteborg på måndag och 15 dagar framåt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Tryggare med jobb hos bolagen

TRENDBROTT.Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.