Industriarbetarnas tidning

”Han lever kvar i en gammal värld”

15 februari, 2017

Skrivet av Anna Julius, Marie Edholm

En omprövning av märket är inget som industrins parter tror på.
– Det är utmanande att professor Calmfors på det här sättet slänger in grus i det svenska lönebildningssystemet, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Varken IF Metall, Teknikföretagen eller Kommunal håller med professor Lars Calmfors. Det var i går han ifrågasatte hur hållbart det är att i längden låta industrins förutsättningar avgöra löneökningarna på svensk arbetsmarknad.

– Det blir spänningar om man ska ha samma löneökningar i alla sektorer, sade han.

Enligt IF Metalls ordförande Anders Ferbe tar parterna hänsyn till en rad faktorer när märket sätts, så som inflation, produktivitetsökningar. Utifrån det bestämmer man det nationella löneutrymmet. Det är en modell som han tycker fungerar bra, och ska man ifrågasätta den behöver man ha ett alternativ. Det tycker han inte att Lars Calmfors har.

– Han lever kvar i en gammal värld där branscher inte hänger ihop.

Anders Ferbe tycker att systemet som det är nu ger möjlighet att anpassa lönebildningen efter till exempel ökad efterfrågan på arbetskraft, genom att lönerna ökar mer inom enskilda branscher eller företag.

– Det är ingenting i lönebildningsmodellen som säger att märket är ett tak för löneökningen.

Efterfrågan på arbetskraft är stor inom alla sektorer, säger han, även inom industrin, där det finns matchningsproblem. Därför tror han inte riktigt på Lars Calmfors grundantagande att efterfrågan stiger snabbare i andra branscher än i industrin. Däremot håller han med om att en åldrande befolkning kommer att kräva fler personer som jobbar i välfärden.

– Det är det som är fördelen med den stora flyktinginvandringen. Vi har stora grupper som är utanför arbetsmarknaden som kan fylla luckorna inom både industri, service och offentliga sidan.

För det krävs utbildning och att man verkligen identifierar bristyrken, säger han.

– Där måste arbetsmarknadspolitiken bli mycket bättre. Men att sänka lönerna löser inga problem.

Han tycker också industriavtalet gör det möjligt enskilda grupper kan få högre löneökningar än märket – så länge man är överens om det. På så sätt fick undersköterskor högre lön i förra avtalsrörelsen.

– Då stör det inte märkessättningen. Vi har den flexibiliteten.

Däremot tror han inte alls på en modell där industrins märke blir ett slags snitt för det totala löneutrymmet, som Lars Calmfors är inne på. Det skulle urholka märkets legitimitet.

– Han säger att industrin ska bli golv för andra. Då har vi en havererad lönebildning.

Han värjer sig mot Lars Calmfors påstående att det skulle finnas en konservatism hos parterna, att de gör som de alltid gjort.

– Industriavtalet förändras hela tiden. Inom ramen för det har vi gjort låglönesatsning, vi har höjt avtalens minimilöner och vi har gjort arbetstidsförkortning. Men vi är väldigt principiellt fasta i att det här måste avgöras utifrån ett antal makroekonomiska faktorer.

Inte heller Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe tror på en modell där vissa sektorer kan ha högre löneökningar än industrin.

Han tycker att Lars Calmfors missar hur nära sammankopplad välfärden är med industrin. Hälften av Sveriges BNP kommer från export, understryker han. Skattefinansierad verksamhet är helt beroende av de inkomsterna.

– Då kan inte de ha högre löneökningar än de som drar in pengarna, säger han.

– Jag tror ingen tror att man kan leva på att beskatta varandra.

Om efterfrågan på arbetskraft är stor i den privata inhemska sektorn, som byggsektorn, tycker han att det är ok att lönerna ökar ute på enskilda företag. Men inte i de centrala avtalen.

– Calmfors tänker bort de kollektivavtalsrättsliga och kollektivavtalspsykologiska aspekterna.

Snabbare ökande centrala bygglöner skulle leda till högre krav från andra branscher, till slut även industrin, tror han.

– Med den svenska avundsjukan kommer det att bli omöjligt att hålla i lönebildningen.

Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin anser också att det är den konkurrensutsatta industrin som måste normera nivån på löneökningarna.

– Det blir fel om vissa branscher som i dagsläget har medvind ska ta ut mer än det normerande märket, det är inte så det är tänkt att det ska fungera.

Att märket skulle vara ett tak håller han inte med om. Löneglidning sker i branscher som går starkt, genom att folk byter jobb eller lokalt får högre lön. Däremot har modellen visat att märket är ett golv anser han, till exempel då Kommunal nyligen lyckades få samma löneökning för personliga assistenter i den privata sektorn trots att arbetsgivarmotparten Almega krävde lägre löneökningar för den gruppen.

– Det kommer att komma en framtid då till exempel byggsektorn inte går lika bra – men ska självklart ska de ha samma utveckling som alla andra. Vi ska stötta de som har det tufft, säger Tobias Baudin.

Utmaningen att hålla på normeringen är stor, men modellen kommer inte att kollapsa tror han.

– Men det är viktigt att lyssna på vad han (Lars Calmfors, red. kommentar) säger. Vi har branscher som går som tåget och har full sysselsättning. Det är en pedagogiskt viktig uppgift att förklara för medlemmarna varför de ska hålla igen sina krav.

– Skulle vi släppa normeringen och låta marknaden styra – då skulle anställda i de kvinnodominerade sektorerna vara förlorare, säger Tobias Baudin.

3 kommentarer till “Han lever kvar i en gammal värld

  • Helt rätt antagande från professorn. Den fackliga betongrörelsen har haft fäste för länge och ser inte till löntagarnas bästa. Kanske dags för eliten och fackpamparna att lära om så att deras doktrin omprövas.
    Det är löntagarna värda. Eller hur? Oavsett vilken branch dom jobbar inom. Facket och eliten borde sluta hyckla

  • Den skattefinansierade sektorn bekostas av välfärdsavgifter (skatter) om vi inte får in några exportinkomster till Sverige, hur ska vi då ha råd med välfärden. Om utgifterna blir större än inkomsterna hur kan vi då ha råd med ”välfärd.

  • Personal inom vård, omsorg, skola får för lite betalt för att det ska fungera. Prioriterar högre löner till dem än att ha pengar att köpa saker. Sen borde vi kunna exportera mera om exportsektorns löner inte ökade, blir billigare att producera då. Eller kan vi ju privatisera vård och skola, så får folk bestämma själva vad som är viktigast, en ny bil eller att mina barn får gå i en bra skola och att min mamma får sin operation.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Satsningar på jobb och omställning för 8 miljarder

Satsningar på jobb och omställning för 8 miljarder

Fler ska kunna byta yrke mitt i livet. Nu presenterar regeringen budgetsatsningar för att göra verklighet av det omställningssystem som parterna kommit överens om.

Tips till vår nästa stats­minister

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Därför behövs en knegarpension

Därför behövs en knegarpension

Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad, skriver Johan Danielsson (S).

Stå upp för skydds­ombuden

Stå upp för skydds­ombuden

Personlig erfarenhet från arbetsplatserna går inte att ersätta med en chattbot på Arbetsmiljöverkets hemsida, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

Industrin och klimatet

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.