Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Industrin och integrationen

Motorsågsutbildning pågår i de småländska skogarna. Gruppen av nyanlända från Eritrea får råd och tips av utbildaren Christer Sandström. Foto: Madeleine Andersson.

De tar skogsvägen till jobben

Kurs för nyanlända I de småländska skogarna har en ny utbildningsmodell formats. Genom den hittar invandrare snabbare ut i arbetslivet. Nu är det meningen att övriga Sverige ska ta efter.

Tjugofyraårige Shemendi Mehari från Eritrea har aldrig gått i skola eller hållit i en såg.

Men på bara två minuter fäller han sin första stora småländska gran. När en av Skogsstyrelsens främsta instruktörer säger ”perfekt!” ler Shemendi sitt bredaste leende.

– Nu har jag chansen att få ett arbete i Sverige.
– Jag vill jobba. Det har jag gjort sedan jag var sex år.

Klockan är kvart i åtta på morgonen. Utomhustermometern visar en plusgrad. Vi är i Nässjö. I en källare i hörnet av Storgatan och Logatan gör sig åtta eritreanska flyktingar redo för en arbetsdag i den svenska skogen. De bor nu i Bodafors, Malmbäck och Nässjö. De tar på sig långa gummistövlar och orangea hjälmar. De packar med sig matsäck, motorsågar, bensindunkar och första hjälpen-utrustning.

– Det här är ett härligt, trevligt och arbetsvilligt gäng, berättar Ove Cedersmyg och välkomnar oss och tolken Fuad att följa med ut i verkligheten.

Ove är anställd av Skogsstyrelsen. Sedan 1980-talet har han hållit i många projekt för arbetssökande. Men Ove har aldrig varit med om en utbildningssatsning som känns så rätt som den han nu leder.

– Vi är bara på första året, men vi kan redan se att vi har hittat en bra modell.
– Den ger större förutsättningar för nyanlända att hitta ut på arbetsmarknaden.

Foto: Madeleine Andersson.

Daniel Mehari är en deltagare som visat framfötterna. Han kom till Sverige från Eritrea för tre år sedan. Innan Daniel tvingades fly jobbade han som bilmekaniker.

– Jag har aldrig hållit i en motorsåg tidigare. Det finns nog inga i Eritrea, säger Daniel.
– Men jag känner att det passar mig bra att arbeta i skogen!
– Och jag måste jobba. Jag är ju bara 28 år och hoppas få 30–40 år till att kunna arbeta.

Redan under skogsbruksutbildningens inledande tremånaderspraktik visade sig Daniel vara så skicklig att han erbjöds en anställning.

– Ja, på Farmartjänst. Jag arbetar där ett par dagar i veckan.

Det är vid ett speciellt tillfälle vi följer med ut. Daniel och de andra ska visa att de även kan hantera en motorsåg. Tidigare i veckan har de klarat av teoriprovet och nu bevittnar vi de praktiska övningarna i ett skogsområde utanför Nässjö.

Lika långt har Ove Cedersmygs kollega Sten Eriksson kommit med sin parallella, likadana skogsbruksutbildning i Vetlandaregionen. Där deltar elever från Eksjö och Mariannelund. Båda startade förra våren. De totalt 60 nysvenskar som anmälde sitt intresse fick gå en tre veckor lång introduktion, som bland annat omfattade enklare övningar i sågande och röjning plus personliga samtal.

– Under de veckorna märkte vi vilka som både var intresserade och lämpade, säger Ove.
– Projektet är unikt på det sättet. Tidigare har Arbetsförmedlingen placerat ut arbetslösa i våra skogsprojekt utan verklig genomtanke. Vi fick personer som egentligen ville arbeta med något helt annat.
– Men Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag av regeringen att ändra arbetssätt. I det här projektet vet vi att de som deltar kan tänka sig att arbeta i skogen och att de vill lära sig svenska.

16 personer i både Nässjö och Vetlanda går skogsbruksutbildningen. Den startade med kunskapsinhämtande om växter, svenskt skogsbruk, kulturhistoria och arbetsplatsbesök på sågverk och pappersbruk. Den följdes av tre månaders praktik. Från 1 oktober 2016 till 31 mars 2017 arbetar deltagarna två och en halv dag i veckan för skogsarbetarlön. Under veckans andra halva läser Daniel och de andra på sfi, Svenska för invandrare.

I en av Oves grupper går nyanlända från Somalia och Syrien. Den andra består av åtta killar som är uppväxta i Eritrea. Berättelserna om sina liv, uppbrott och flykt från sitt gamla östafrikanska hemland bär de med sig för alltid. Flera har arbetat på oliv- eller apelsinodlingar, eller i jord- och skogsbruk med gamla metoder.

– Som barn gick jag i skolan på förmiddagarna från att jag var sju år till tolv, berättar Abel Zerom under en paus mellan motorsågsövningarna.
– På eftermiddagarna arbetade jag på lantbruk.
– Jag tvingades fly från Eritrea. Jag blev invandrare i Sudan och sedan i Sydsudan. På kvällarna arbetade jag fram till klockan tolv på natten. Sedan steg jag upp och började mitt vanliga jobb klockan sex på morgonen med att köra buss, så mina arbetsdagar var 18 timmar långa.

Det utbröt krig i Sydsudan. Abel tvingades fly för sitt liv. Han tog sig till Libyen. Blev fast i ett fängelseliknande flyktingläger i fem månader. Rymde därifrån. Fick plats på en ranglig båt mot Sicilien. 420 personer trängdes under elva timmar. Abel hade tur som kom fram med livet i behåll. Han tog sig genom Europa och hamnade först i Boden, innan han år 2015 fick en bostad i Nässjö. Abel Zerom har snabbt gjort sig ett namn inom småländska friidrottskretsar. I den lokala klubben IK Sisus tävlingsdress har han redan vunnit flera långlopp i löpning.

– Men jag behöver lära mig mer svenska och jag vill ha ett arbete, säger Abel.
– Jag kan absolut tänka mig att arbeta i skogen.

Under halvåret som Abel, Daniel och de andra är anställda på halvtid av Skogsstyrelsen gör de skogsarbeten åt bland annat SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Genom länsstyrelsen får de också uppdrag, bland annat att röja i kulturlandskap, lägga spänger och göra strövstigar. De har även tagit röjsågskort. Under kalla december- och januariveckor samlades de i en snickerilokal i Lövhult utanför Nässjö. Där tillverkade de utomhusbänkar i lärkträ på uppdrag från Nässjö kommun. De producerade även anslagstavlor till Bodafors och fågelholkar till Jönköpings kommun.

– Vi har en halvdag i veckan som vi alltid inleder med att gå igenom platsannonser. De får söka lediga jobb inom den gröna näringen. Det är bra att förbereda sig på att få ett nej, men också förstå vad som krävs för att få ett arbete.

– Vi försöker hela tiden hänga med, och på alla sätt sätta in eleverna i det svenska systemet.
– Alla har ett usb-minne med sitt cv, där alla arbetslivserfarenheter från hemlandet finns med. Det fyller vi på hela tiden, berättar Ove.

Shemendi Mehari, Abel Zerom och Daniel Mehari har flytt krig och oroligheter i Eritrea. De vill inget hellre än att arbeta. Foto: Madeleine Andersson.

I slutet av år 2016 och början av 2017 kom flera av kursdeltagarna i kontakt med lokala arbetsgivare inom den gröna näringen, som lovade dem arbete framöver.

Arbetsförmedlingen i Jönköpings län har sett att pilotprojektet varit så framgångsrikt, att beslut tagits om att starta en ny utbildningsgrupp till våren. Konceptet blir likadant, men i Nässjö ska antalet platser utökas, och utbildningen ska bli tolv månader i stället för nio månader lång.

– Skogsstyrelsen nationellt har också uppmärksammat den här utbildnings-
modellen. Tanken är att det ska startas likartade skogsutbildningar för nyanlända i hela landet framöver, berättar Ove Cedersmyg.

– Det som är superbra är att vi är ett målinriktat team där personal frånArbetsförmedlingen, sfi och Skogsstyrelsen arbetar tillsammans i ständig dialog med varandra, säger Ove Cedersmyg.

– Samtidigt finns det förbättringar vi kan göra. Till exempel skulle vi vilja försöka få in en körkortsutbildning för terrängbil.

Fast när Ove ser Shemendi Mehari fälla sitt första stora träd med motorsåg inser han att de redan har kommit ganska långt. För några månader sedan orkade Shemendi knappt ens lyfta en motorsåg. Shemendis stora framsteg på kort tid imponerar stort även på Skogsstyrelsens mästerinstruktör Christer Sandström.

– Jag har varit dräng sedan jag var ett litet barn, berättar Shemendi Mehari under smörgåslunchen vid den värmande elden.

– Jag är van vid att jobba. Jag kommer från landsbygden i Eritrea. Båda mina föräldrar dog när jag var liten. Mina bröder är i militären. Jag har lyckats komma till Sverige.
Shemendi har upplevt sysslolöshetens obarmhärtiga gissel på svenskt flyktingboende.

Han vill inte dit igen. Shemendi hoppas och tror att det svenska motorsågs-körkort han snart har i sin hand kan hjälpa honom till en ljus framtid.

– Att bara sitta och inte ha något att göra är fruktansvärt stressande för mig. Jag vill hitta ett jobb och försörja mig, gärna ett skogsarbete.

– Det är mycket om säkerhet man ska tänka på när man arbetar i den svenska skogen, fast jag tror att det är bra, säger Shemendi Mehari.

– I början gör man små fel. Men jag tror att det är bra att öva mycket.

Skogsstyrelsen vill skrota avtal

Skogsarbetare som är anställda på Skogsstyrelsen har hittills omfattats av två kollektivavtal som GS-facket tecknat med myndigheten. När avtalen gick ut sista december 2016 hade parterna inte enats om ett nytt och GS varslade om strejk. I sista stund förlängdes avtalen till den 9 maj och förhandlingarna återupptogs.

Skogsstyrelsen vill helst slopa avtalen med GS och i stället teckna ett hängavtal baserat på deras avtal med fackförbundet Seko. Enligt myndigheten har skogsfrågorna tappat i betydelse, då gruppen som berörs av avtalen har förändrats, från yrkeskunniga skogsarbetare till människor som ska slussas ut i arbetslivet.

GS är av en annan åsikt.

– Våra avtal är särskilt anpassade till de skogliga arbetsuppgifterna som inte finns i deras avtal. Det är också viktigt att inte Skogsstyrelsen kan diktera vem som är deras motpart, det regleras inom LO, säger avtalssekreterare Madelene Engman.
GS anser också att det måste framgå i avtalet vilka pensions- och försäkringsvillkor som gäller för skogsarbetarna, medan Skogsstyrelsen menar att det inte går att skriva in.

Läs mer: Industrin och migrationen

FREDRIK LOBERG

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

"Solidariteten gör det lättare att andas"

LedarePolitiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

De kom in i landet genom jobbet

INTEGRATIONHur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Läs mer från Dagens Arbete:

”Sjukdomen kan drabba alla – folk fattar inte det”

Bilmekanikern Fredrik, 45 år, låg nedsövd i respirator i tre veckor. Nu vill han varna för hur hårt covid-19 kan slå – även mot dem som inte är gamla.

Efter coronan

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

1

Arbetsrätten

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Så ser ditt anställningsskydd ut

DA REDER UTSå ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

3

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

1

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

I permafrostens rike

BildreportageI republiken Sacha (Yakutia) lever invånarna under hårda villkor och stora klimatkontraster.

Håll pärlan skinande

Tvätta bilenBiltvättsproffset Silas Mulondo skulle aldrig köra in sin Toyota i en automattvätt. Det kan repa lacken. I stället visar han hur du får fram glansen i en gör-det-själv-hall.

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

PROFILENÄr det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

KrönikaDet finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Coronakrisen

”Det får inte bli en falsk trygghet”

Världsdagen för arbetsmiljöVad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”När jag spelar finns bara här och nu”

PROFILENFlöjten och orkestern tar Maina Bejefalk till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva – som kronprinsessans bröllop.

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

DEBATTLåt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

2

En livsviktig dag

ArbetsmiljödagenVarje år, den 28 april, uppmärksammas hälsa och säkerhet på arbetsplatsen runt om i världen. Arbetsmiljöfrågor är också bland det som mest engagerar på da.se. Här har vi samlat era frågor om arbetsmiljö, och våra experters svar. Vad vill du veta? Skicka in en fråga du också!

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.