”Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Vi kan hjälpas åt att inte bli en del av problemet”Svetsaren Maria Höök om när man inte orkar säga ifrån mot sexistiska kommentarer.

Industrin och integrationen

Motorsågsutbildning pågår i de småländska skogarna. Gruppen av nyanlända från Eritrea får råd och tips av utbildaren Christer Sandström. Foto: Madeleine Andersson.

De tar skogsvägen till jobben

Kurs för nyanlända I de småländska skogarna har en ny utbildningsmodell formats. Genom den hittar invandrare snabbare ut i arbetslivet. Nu är det meningen att övriga Sverige ska ta efter.

Tjugofyraårige Shemendi Mehari från Eritrea har aldrig gått i skola eller hållit i en såg.

Men på bara två minuter fäller han sin första stora småländska gran. När en av Skogsstyrelsens främsta instruktörer säger ”perfekt!” ler Shemendi sitt bredaste leende.

– Nu har jag chansen att få ett arbete i Sverige.
– Jag vill jobba. Det har jag gjort sedan jag var sex år.

Klockan är kvart i åtta på morgonen. Utomhustermometern visar en plusgrad. Vi är i Nässjö. I en källare i hörnet av Storgatan och Logatan gör sig åtta eritreanska flyktingar redo för en arbetsdag i den svenska skogen. De bor nu i Bodafors, Malmbäck och Nässjö. De tar på sig långa gummistövlar och orangea hjälmar. De packar med sig matsäck, motorsågar, bensindunkar och första hjälpen-utrustning.

– Det här är ett härligt, trevligt och arbetsvilligt gäng, berättar Ove Cedersmyg och välkomnar oss och tolken Fuad att följa med ut i verkligheten.

Ove är anställd av Skogsstyrelsen. Sedan 1980-talet har han hållit i många projekt för arbetssökande. Men Ove har aldrig varit med om en utbildningssatsning som känns så rätt som den han nu leder.

– Vi är bara på första året, men vi kan redan se att vi har hittat en bra modell.
– Den ger större förutsättningar för nyanlända att hitta ut på arbetsmarknaden.

Foto: Madeleine Andersson.

Daniel Mehari är en deltagare som visat framfötterna. Han kom till Sverige från Eritrea för tre år sedan. Innan Daniel tvingades fly jobbade han som bilmekaniker.

– Jag har aldrig hållit i en motorsåg tidigare. Det finns nog inga i Eritrea, säger Daniel.
– Men jag känner att det passar mig bra att arbeta i skogen!
– Och jag måste jobba. Jag är ju bara 28 år och hoppas få 30–40 år till att kunna arbeta.

Redan under skogsbruksutbildningens inledande tremånaderspraktik visade sig Daniel vara så skicklig att han erbjöds en anställning.

– Ja, på Farmartjänst. Jag arbetar där ett par dagar i veckan.

Det är vid ett speciellt tillfälle vi följer med ut. Daniel och de andra ska visa att de även kan hantera en motorsåg. Tidigare i veckan har de klarat av teoriprovet och nu bevittnar vi de praktiska övningarna i ett skogsområde utanför Nässjö.

Lika långt har Ove Cedersmygs kollega Sten Eriksson kommit med sin parallella, likadana skogsbruksutbildning i Vetlandaregionen. Där deltar elever från Eksjö och Mariannelund. Båda startade förra våren. De totalt 60 nysvenskar som anmälde sitt intresse fick gå en tre veckor lång introduktion, som bland annat omfattade enklare övningar i sågande och röjning plus personliga samtal.

– Under de veckorna märkte vi vilka som både var intresserade och lämpade, säger Ove.
– Projektet är unikt på det sättet. Tidigare har Arbetsförmedlingen placerat ut arbetslösa i våra skogsprojekt utan verklig genomtanke. Vi fick personer som egentligen ville arbeta med något helt annat.
– Men Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag av regeringen att ändra arbetssätt. I det här projektet vet vi att de som deltar kan tänka sig att arbeta i skogen och att de vill lära sig svenska.

16 personer i både Nässjö och Vetlanda går skogsbruksutbildningen. Den startade med kunskapsinhämtande om växter, svenskt skogsbruk, kulturhistoria och arbetsplatsbesök på sågverk och pappersbruk. Den följdes av tre månaders praktik. Från 1 oktober 2016 till 31 mars 2017 arbetar deltagarna två och en halv dag i veckan för skogsarbetarlön. Under veckans andra halva läser Daniel och de andra på sfi, Svenska för invandrare.

I en av Oves grupper går nyanlända från Somalia och Syrien. Den andra består av åtta killar som är uppväxta i Eritrea. Berättelserna om sina liv, uppbrott och flykt från sitt gamla östafrikanska hemland bär de med sig för alltid. Flera har arbetat på oliv- eller apelsinodlingar, eller i jord- och skogsbruk med gamla metoder.

– Som barn gick jag i skolan på förmiddagarna från att jag var sju år till tolv, berättar Abel Zerom under en paus mellan motorsågsövningarna.
– På eftermiddagarna arbetade jag på lantbruk.
– Jag tvingades fly från Eritrea. Jag blev invandrare i Sudan och sedan i Sydsudan. På kvällarna arbetade jag fram till klockan tolv på natten. Sedan steg jag upp och började mitt vanliga jobb klockan sex på morgonen med att köra buss, så mina arbetsdagar var 18 timmar långa.

Det utbröt krig i Sydsudan. Abel tvingades fly för sitt liv. Han tog sig till Libyen. Blev fast i ett fängelseliknande flyktingläger i fem månader. Rymde därifrån. Fick plats på en ranglig båt mot Sicilien. 420 personer trängdes under elva timmar. Abel hade tur som kom fram med livet i behåll. Han tog sig genom Europa och hamnade först i Boden, innan han år 2015 fick en bostad i Nässjö. Abel Zerom har snabbt gjort sig ett namn inom småländska friidrottskretsar. I den lokala klubben IK Sisus tävlingsdress har han redan vunnit flera långlopp i löpning.

– Men jag behöver lära mig mer svenska och jag vill ha ett arbete, säger Abel.
– Jag kan absolut tänka mig att arbeta i skogen.

Under halvåret som Abel, Daniel och de andra är anställda på halvtid av Skogsstyrelsen gör de skogsarbeten åt bland annat SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Genom länsstyrelsen får de också uppdrag, bland annat att röja i kulturlandskap, lägga spänger och göra strövstigar. De har även tagit röjsågskort. Under kalla december- och januariveckor samlades de i en snickerilokal i Lövhult utanför Nässjö. Där tillverkade de utomhusbänkar i lärkträ på uppdrag från Nässjö kommun. De producerade även anslagstavlor till Bodafors och fågelholkar till Jönköpings kommun.

– Vi har en halvdag i veckan som vi alltid inleder med att gå igenom platsannonser. De får söka lediga jobb inom den gröna näringen. Det är bra att förbereda sig på att få ett nej, men också förstå vad som krävs för att få ett arbete.

– Vi försöker hela tiden hänga med, och på alla sätt sätta in eleverna i det svenska systemet.
– Alla har ett usb-minne med sitt cv, där alla arbetslivserfarenheter från hemlandet finns med. Det fyller vi på hela tiden, berättar Ove.

Shemendi Mehari, Abel Zerom och Daniel Mehari har flytt krig och oroligheter i Eritrea. De vill inget hellre än att arbeta. Foto: Madeleine Andersson.

I slutet av år 2016 och början av 2017 kom flera av kursdeltagarna i kontakt med lokala arbetsgivare inom den gröna näringen, som lovade dem arbete framöver.

Arbetsförmedlingen i Jönköpings län har sett att pilotprojektet varit så framgångsrikt, att beslut tagits om att starta en ny utbildningsgrupp till våren. Konceptet blir likadant, men i Nässjö ska antalet platser utökas, och utbildningen ska bli tolv månader i stället för nio månader lång.

– Skogsstyrelsen nationellt har också uppmärksammat den här utbildnings-
modellen. Tanken är att det ska startas likartade skogsutbildningar för nyanlända i hela landet framöver, berättar Ove Cedersmyg.

– Det som är superbra är att vi är ett målinriktat team där personal frånArbetsförmedlingen, sfi och Skogsstyrelsen arbetar tillsammans i ständig dialog med varandra, säger Ove Cedersmyg.

– Samtidigt finns det förbättringar vi kan göra. Till exempel skulle vi vilja försöka få in en körkortsutbildning för terrängbil.

Fast när Ove ser Shemendi Mehari fälla sitt första stora träd med motorsåg inser han att de redan har kommit ganska långt. För några månader sedan orkade Shemendi knappt ens lyfta en motorsåg. Shemendis stora framsteg på kort tid imponerar stort även på Skogsstyrelsens mästerinstruktör Christer Sandström.

– Jag har varit dräng sedan jag var ett litet barn, berättar Shemendi Mehari under smörgåslunchen vid den värmande elden.

– Jag är van vid att jobba. Jag kommer från landsbygden i Eritrea. Båda mina föräldrar dog när jag var liten. Mina bröder är i militären. Jag har lyckats komma till Sverige.
Shemendi har upplevt sysslolöshetens obarmhärtiga gissel på svenskt flyktingboende.

Han vill inte dit igen. Shemendi hoppas och tror att det svenska motorsågs-körkort han snart har i sin hand kan hjälpa honom till en ljus framtid.

– Att bara sitta och inte ha något att göra är fruktansvärt stressande för mig. Jag vill hitta ett jobb och försörja mig, gärna ett skogsarbete.

– Det är mycket om säkerhet man ska tänka på när man arbetar i den svenska skogen, fast jag tror att det är bra, säger Shemendi Mehari.

– I början gör man små fel. Men jag tror att det är bra att öva mycket.

Skogsstyrelsen vill skrota avtal

Skogsarbetare som är anställda på Skogsstyrelsen har hittills omfattats av två kollektivavtal som GS-facket tecknat med myndigheten. När avtalen gick ut sista december 2016 hade parterna inte enats om ett nytt och GS varslade om strejk. I sista stund förlängdes avtalen till den 9 maj och förhandlingarna återupptogs.

Skogsstyrelsen vill helst slopa avtalen med GS och i stället teckna ett hängavtal baserat på deras avtal med fackförbundet Seko. Enligt myndigheten har skogsfrågorna tappat i betydelse, då gruppen som berörs av avtalen har förändrats, från yrkeskunniga skogsarbetare till människor som ska slussas ut i arbetslivet.

GS är av en annan åsikt.

– Våra avtal är särskilt anpassade till de skogliga arbetsuppgifterna som inte finns i deras avtal. Det är också viktigt att inte Skogsstyrelsen kan diktera vem som är deras motpart, det regleras inom LO, säger avtalssekreterare Madelene Engman.
GS anser också att det måste framgå i avtalet vilka pensions- och försäkringsvillkor som gäller för skogsarbetarna, medan Skogsstyrelsen menar att det inte går att skriva in.

FREDRIK LOBERG

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

"Solidariteten gör det lättare att andas"

LedarePolitiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

De kom in i landet genom jobbet

INTEGRATIONHur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Läs mer från Dagens Arbete:

BONUS I INDUSTRIN

Är din ­arbetslust till salu?

GRANSKNINGEtt upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Ladda ner DA nr 3 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

DA och Expressen granskar

120 personer är dömda för grova brott

Dagens Arbetes och Expressens fortsatta granskning avslöjar att 120 personer som är anställda i säkerhetsbranschen har dömts för allvarliga brott. Det handlar bland annat om våldtäkt, rån och mordförsök.

Nu ska branschen kollas

Personer med kriminell bakgrund får inte jobba på bevakningsföretag. Men branschen har dålig koll. Därför har länsstyrelserna sjösatt en nationell granskning.

Riksdagens väktare får inte utbilda om vapen

DA:s tidigare säkerhetsbolag Avarn har stora kunder som Riksdagen och Riksbanken. Företaget har dock fått sitt tillstånd att vapenutbilda personalen indraget.

Hennes livvakt var en näthatare

DA:s chefredaktör Helle Klein har sedan länge vant sig vid att leva med hat och hot. Nu fick plötsligt högerextrema åsikter ett ansikte på mycket nära håll – hennes egen livvakt.

Nazister och ­våldsdyrkare jobbar som vakter

Det finns i dag fler väktare och ordningsvakter än poliser i Sverige. Men de som ska öka allas vår säkerhet kan i själva verket vara ett hot. Dagens Arbete och Expressen avslöjar att organiserade nazister jobbar på välkända vaktbolag.

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

Hur ska jag stoppa mobbningen?

Fråga om jobbet”Hur kan jag stoppa mina arbetskamraters mobbning av vår arbetsledare?” undrar en läsare. Psykologen Jonas Mosskin reder ut frågan.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Klyftorna är ett problem – för alla

Krönika”Den svenska modellen handlar om att vi tar gemensant ansvar för företagen. Då kan inte en vd tjäna lika mycket som 59 industriarbetare”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

Ett alldeles galet talfel  

SKRUVATInte bara papegojor härmar sin omgivning – talar din katt samma dialekt som du?

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

”Det började som ren självterapi”

DA MÖTERIndustriarbetaren Tommy Jeansson har skrivit självbiografin ”Ett myteri inifrån”, om att leva med psykisk ohälsa i 56 år utan att veta om det.

Ljussäsong året runt

ÖGONBLICKETKlockan är 13.37 på Delsbo Candle i Delsbo. Ulf Wåhlner skrapar ner stearinrester i smältkärlet.

1

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

”Kvotera. Just do it”

DEBATTEftersom det är bevisat att det är för få kvinnor i bolagsstyrelser är det väl bara att åtgärda genom kvotering? Som arbetstagare är jag för övrigt själv inkvoterad”, skriver Kenneth Bergqvist, på Indexator i Vindeln.

”Arbetet mot sexuella trakasserier måste fortsätta”

DebattDet finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

1

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Skogsbrandens stockar blir fint virke

SOTIG MILJÖVINST Sågverket i Färila tar hand om det fullgoda virket bortom allt sot från sommarens bränder. Rickard Bruhn underhåller barkmaskinen flera gånger per dag.

Vid vägens slut

Landet SverigeFotografen Jan Töve vill skildra landsbygden ur återvändarens öga. Allt är samma – men lite annorlunda.

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

1

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Pappers ordförande avgår

I slutet av maj avgår Matts Jutterström som förbundsordförande för Pappers. Han gör det av hälsoskäl, meddelande han förbundsstyrelsen under onsdagsmorgonen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.