Industriarbetarnas tidning

De tar skogsvägen till jobben

5 april, 2017

Skrivet av FREDRIK LOBERG

Kurs för nyanlända I de småländska skogarna har en ny utbildningsmodell formats. Genom den hittar invandrare snabbare ut i arbetslivet. Nu är det meningen att övriga Sverige ska ta efter.

Tjugofyraårige Shemendi Mehari från Eritrea har aldrig gått i skola eller hållit i en såg.

Men på bara två minuter fäller han sin första stora småländska gran. När en av Skogsstyrelsens främsta instruktörer säger ”perfekt!” ler Shemendi sitt bredaste leende.

– Nu har jag chansen att få ett arbete i Sverige.
– Jag vill jobba. Det har jag gjort sedan jag var sex år.

Klockan är kvart i åtta på morgonen. Utomhustermometern visar en plusgrad. Vi är i Nässjö. I en källare i hörnet av Storgatan och Logatan gör sig åtta eritreanska flyktingar redo för en arbetsdag i den svenska skogen. De bor nu i Bodafors, Malmbäck och Nässjö. De tar på sig långa gummistövlar och orangea hjälmar. De packar med sig matsäck, motorsågar, bensindunkar och första hjälpen-utrustning.

– Det här är ett härligt, trevligt och arbetsvilligt gäng, berättar Ove Cedersmyg och välkomnar oss och tolken Fuad att följa med ut i verkligheten.

Ove är anställd av Skogsstyrelsen. Sedan 1980-talet har han hållit i många projekt för arbetssökande. Men Ove har aldrig varit med om en utbildningssatsning som känns så rätt som den han nu leder.

– Vi är bara på första året, men vi kan redan se att vi har hittat en bra modell.
– Den ger större förutsättningar för nyanlända att hitta ut på arbetsmarknaden.

Foto: Madeleine Andersson.

Daniel Mehari är en deltagare som visat framfötterna. Han kom till Sverige från Eritrea för tre år sedan. Innan Daniel tvingades fly jobbade han som bilmekaniker.

– Jag har aldrig hållit i en motorsåg tidigare. Det finns nog inga i Eritrea, säger Daniel.
– Men jag känner att det passar mig bra att arbeta i skogen!
– Och jag måste jobba. Jag är ju bara 28 år och hoppas få 30–40 år till att kunna arbeta.

Redan under skogsbruksutbildningens inledande tremånaderspraktik visade sig Daniel vara så skicklig att han erbjöds en anställning.

– Ja, på Farmartjänst. Jag arbetar där ett par dagar i veckan.

Det är vid ett speciellt tillfälle vi följer med ut. Daniel och de andra ska visa att de även kan hantera en motorsåg. Tidigare i veckan har de klarat av teoriprovet och nu bevittnar vi de praktiska övningarna i ett skogsområde utanför Nässjö.

Lika långt har Ove Cedersmygs kollega Sten Eriksson kommit med sin parallella, likadana skogsbruksutbildning i Vetlandaregionen. Där deltar elever från Eksjö och Mariannelund. Båda startade förra våren. De totalt 60 nysvenskar som anmälde sitt intresse fick gå en tre veckor lång introduktion, som bland annat omfattade enklare övningar i sågande och röjning plus personliga samtal.

– Under de veckorna märkte vi vilka som både var intresserade och lämpade, säger Ove.
– Projektet är unikt på det sättet. Tidigare har Arbetsförmedlingen placerat ut arbetslösa i våra skogsprojekt utan verklig genomtanke. Vi fick personer som egentligen ville arbeta med något helt annat.
– Men Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag av regeringen att ändra arbetssätt. I det här projektet vet vi att de som deltar kan tänka sig att arbeta i skogen och att de vill lära sig svenska.

16 personer i både Nässjö och Vetlanda går skogsbruksutbildningen. Den startade med kunskapsinhämtande om växter, svenskt skogsbruk, kulturhistoria och arbetsplatsbesök på sågverk och pappersbruk. Den följdes av tre månaders praktik. Från 1 oktober 2016 till 31 mars 2017 arbetar deltagarna två och en halv dag i veckan för skogsarbetarlön. Under veckans andra halva läser Daniel och de andra på sfi, Svenska för invandrare.

I en av Oves grupper går nyanlända från Somalia och Syrien. Den andra består av åtta killar som är uppväxta i Eritrea. Berättelserna om sina liv, uppbrott och flykt från sitt gamla östafrikanska hemland bär de med sig för alltid. Flera har arbetat på oliv- eller apelsinodlingar, eller i jord- och skogsbruk med gamla metoder.

– Som barn gick jag i skolan på förmiddagarna från att jag var sju år till tolv, berättar Abel Zerom under en paus mellan motorsågsövningarna.
– På eftermiddagarna arbetade jag på lantbruk.
– Jag tvingades fly från Eritrea. Jag blev invandrare i Sudan och sedan i Sydsudan. På kvällarna arbetade jag fram till klockan tolv på natten. Sedan steg jag upp och började mitt vanliga jobb klockan sex på morgonen med att köra buss, så mina arbetsdagar var 18 timmar långa.

Det utbröt krig i Sydsudan. Abel tvingades fly för sitt liv. Han tog sig till Libyen. Blev fast i ett fängelseliknande flyktingläger i fem månader. Rymde därifrån. Fick plats på en ranglig båt mot Sicilien. 420 personer trängdes under elva timmar. Abel hade tur som kom fram med livet i behåll. Han tog sig genom Europa och hamnade först i Boden, innan han år 2015 fick en bostad i Nässjö. Abel Zerom har snabbt gjort sig ett namn inom småländska friidrottskretsar. I den lokala klubben IK Sisus tävlingsdress har han redan vunnit flera långlopp i löpning.

– Men jag behöver lära mig mer svenska och jag vill ha ett arbete, säger Abel.
– Jag kan absolut tänka mig att arbeta i skogen.

Under halvåret som Abel, Daniel och de andra är anställda på halvtid av Skogsstyrelsen gör de skogsarbeten åt bland annat SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Genom länsstyrelsen får de också uppdrag, bland annat att röja i kulturlandskap, lägga spänger och göra strövstigar. De har även tagit röjsågskort. Under kalla december- och januariveckor samlades de i en snickerilokal i Lövhult utanför Nässjö. Där tillverkade de utomhusbänkar i lärkträ på uppdrag från Nässjö kommun. De producerade även anslagstavlor till Bodafors och fågelholkar till Jönköpings kommun.

– Vi har en halvdag i veckan som vi alltid inleder med att gå igenom platsannonser. De får söka lediga jobb inom den gröna näringen. Det är bra att förbereda sig på att få ett nej, men också förstå vad som krävs för att få ett arbete.

– Vi försöker hela tiden hänga med, och på alla sätt sätta in eleverna i det svenska systemet.
– Alla har ett usb-minne med sitt cv, där alla arbetslivserfarenheter från hemlandet finns med. Det fyller vi på hela tiden, berättar Ove.

Shemendi Mehari, Abel Zerom och Daniel Mehari har flytt krig och oroligheter i Eritrea. De vill inget hellre än att arbeta. Foto: Madeleine Andersson.

I slutet av år 2016 och början av 2017 kom flera av kursdeltagarna i kontakt med lokala arbetsgivare inom den gröna näringen, som lovade dem arbete framöver.

Arbetsförmedlingen i Jönköpings län har sett att pilotprojektet varit så framgångsrikt, att beslut tagits om att starta en ny utbildningsgrupp till våren. Konceptet blir likadant, men i Nässjö ska antalet platser utökas, och utbildningen ska bli tolv månader i stället för nio månader lång.

– Skogsstyrelsen nationellt har också uppmärksammat den här utbildnings-
modellen. Tanken är att det ska startas likartade skogsutbildningar för nyanlända i hela landet framöver, berättar Ove Cedersmyg.

– Det som är superbra är att vi är ett målinriktat team där personal frånArbetsförmedlingen, sfi och Skogsstyrelsen arbetar tillsammans i ständig dialog med varandra, säger Ove Cedersmyg.

– Samtidigt finns det förbättringar vi kan göra. Till exempel skulle vi vilja försöka få in en körkortsutbildning för terrängbil.

Fast när Ove ser Shemendi Mehari fälla sitt första stora träd med motorsåg inser han att de redan har kommit ganska långt. För några månader sedan orkade Shemendi knappt ens lyfta en motorsåg. Shemendis stora framsteg på kort tid imponerar stort även på Skogsstyrelsens mästerinstruktör Christer Sandström.

– Jag har varit dräng sedan jag var ett litet barn, berättar Shemendi Mehari under smörgåslunchen vid den värmande elden.

– Jag är van vid att jobba. Jag kommer från landsbygden i Eritrea. Båda mina föräldrar dog när jag var liten. Mina bröder är i militären. Jag har lyckats komma till Sverige.
Shemendi har upplevt sysslolöshetens obarmhärtiga gissel på svenskt flyktingboende.

Han vill inte dit igen. Shemendi hoppas och tror att det svenska motorsågs-körkort han snart har i sin hand kan hjälpa honom till en ljus framtid.

– Att bara sitta och inte ha något att göra är fruktansvärt stressande för mig. Jag vill hitta ett jobb och försörja mig, gärna ett skogsarbete.

– Det är mycket om säkerhet man ska tänka på när man arbetar i den svenska skogen, fast jag tror att det är bra, säger Shemendi Mehari.

– I början gör man små fel. Men jag tror att det är bra att öva mycket.

Skogsstyrelsen vill skrota avtal

Skogsarbetare som är anställda på Skogsstyrelsen har hittills omfattats av två kollektivavtal som GS-facket tecknat med myndigheten. När avtalen gick ut sista december 2016 hade parterna inte enats om ett nytt och GS varslade om strejk. I sista stund förlängdes avtalen till den 9 maj och förhandlingarna återupptogs.

Skogsstyrelsen vill helst slopa avtalen med GS och i stället teckna ett hängavtal baserat på deras avtal med fackförbundet Seko. Enligt myndigheten har skogsfrågorna tappat i betydelse, då gruppen som berörs av avtalen har förändrats, från yrkeskunniga skogsarbetare till människor som ska slussas ut i arbetslivet.

GS är av en annan åsikt.

– Våra avtal är särskilt anpassade till de skogliga arbetsuppgifterna som inte finns i deras avtal. Det är också viktigt att inte Skogsstyrelsen kan diktera vem som är deras motpart, det regleras inom LO, säger avtalssekreterare Madelene Engman.
GS anser också att det måste framgå i avtalet vilka pensions- och försäkringsvillkor som gäller för skogsarbetarna, medan Skogsstyrelsen menar att det inte går att skriva in.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Vägen till jobbet

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Världen möts på fabriken

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

”Det var inte svårt att få jobb”

”Det var inte svårt att få jobb”

Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm har försökt lösa den ekvationen.

En gång var han själv en främling

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska  på jobbet

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

”Solidariteten gör det lättare att andas”

”Solidariteten gör det lättare att andas”

Politiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Den nya folkrörelsen

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

”Facken måste kliva fram”

”Facken måste kliva fram”

”Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare”, skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.