"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Scenen blev hans liv. Och ingen roll är för liten för Lennart Jähkel. Foto: David Lundmark.

En folklig teaterapa

Scenen blev hans liv. Och ingen roll är för liten för Lennart Jähkel. Foto: David Lundmark.

35 år på scen. Han har spelat jägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck och sjunger country i grupp. Lennart Jähkel är en skådis som spelar roll.

Carl Gustav Lennart Jähkel

Född: Piteå.
Ålder: 60 år.
Uppväxt: Timrå.
Familj: Singel.
Bor: Hornstull, Stockholm.
Yrke: Skådespelare.
Utbildning: Ett år på Teknis plus scenskolan i Malmö 1979–82.
Aktuell med: ”Romeo och Julia” och ”Århundradets kärlekskrig” på Stadsteatern.
Prisad: Guldbagge för Jägarna (1996), Guldbaggenominerad 2002 (Suxxess), 2004 (Så som i himmelen) och 2015 (Granny´s Dancing On The Table),Pappers kulturstipendium 2016.
Gillar: Hockey (Timrå) och fotboll (Gif Sundsvall).

Tio tv-serier i urval:

Korset (1985)
Goda grannar (1987)
Ronny och Ragge (1992)
En nämndemans död (1995)
Pistvakt (1998)
C/O Segemyhr (1998–2004)
Pistvakt – andra vintern (2000)
Johanna och Mixer (2001)
Sjön suger (2008)
Fröken Frimans krig (2016)

Tio pjäser i urval:

Pistvakt (1996)
Måsen (1997)
Gråt inte mer Cecilia (2007)
Sista dansen (2009)
Djungelboken (2011)
Peter Pan och Wendy (2012)
Mig äger ingen (2014)
Top Hat (2015)
Dylansällskapet (2016)
Romeo och Julia (2017)

Tio filmer i urval:

Ha ett underbart liv (1992)
Jägarna (1996)
Suxxess (2002)
Så som i himmelen (2004)
Populärmusik från Vittula (2004)
Pistvakt (2005)
Wallander – Hemligheten (2006)
Tyskungen (2013)
Så och på jorden (2015)
Granny´s Dancing On The Table (2016)

Mest känd är han för sin roll som den ”onde” brodern i Jägarna. En roll där han verkligen balanserade på gränsen av sin förmåga.

– Det var också min första stora filmroll.

Regissören Kjell Sundvall trodde på honom. Producenterna däremot ansåg att den där Jähkel inte var någon som folk kände till. De hade gärna sett någon annan i rollen. Nu blev det han och en guldbagge som kvitto på hans insats.

Lennart menar att man som skådis är utlämnad till sig själv och sin fantasi när det gäller att gestalta en roll.

– Som i teaterversionen av Åsa Linderborgs Mig äger ingen. Det var en utmaning att spela hennes pappa, en alkoholiserad metallarbetare. Jag tvingades verkligen leta efter ett uttryck.

Eller som i Rikard den III på Pistolteatern 1994, där Linus Tunström stod för regin.

– Där fick jag en idé om att min rollfigur, Lord Buckingham, skulle vara heroinist. Jag har ju aldrig prövat något sånt, men hade en tanke om hur en person kan vara med heroin i kroppen. Jag hittade något som fick de andra att säga: Nämen vad bra du var Lennart!

Samma sak var det i Jägarna.

– Jag fann något dött i min roll, en kyla som jag kunde grunda hela rollen på.

Sedan Lennart Jähkel lämnade scenskolan i Malmö 1982, har han för varje år blivit alltmer folkkär och respekterad. En man som lever livet på scenen. I ständigt i nya roller.

Hans cv är längre än långt. Är han månne arbetsnarkoman?
Lennart suger på ordet, där vi sitter på favorithaket, Café Dello Sport, nära bostaden på Stockholms söder. Han har spelat Romeo och Julia på Stockholms stadsteater, när ni läser detta är han med i Ebba Witt-Brattströms Århundradets kärlekskrig på samma teater.

– Visst har man gjort en del genom åren, säger han slutligen med en tung suck.

Han berättar om en period under 90-talet, när det var radioföljetongen Hundsjöviken på mornarna, teater på Unga Klara på kvällen och efter det Pistvakt på Pistolteatern.

– Då gick jag verkligen på knäna.

Lennart ger intryck av att vara en ovanligt vanlig skådis, där han sitter. En man fyllda sextio. I blåjeans och blå tröja och med ett vänligt blänk bakom de lite för svaga glasögonen. En man som smälter in snarare än står ut.

1996 var ett bra år i Lennart Jähkels liv. Han fick sitt publika genombrott med Jägarna. Samtidigt lade pjäsen Pistvakt grunden för en succé, som ledde till både tv och slutligen till 2005 års mest sedda film. Däremellan musik med bandet Pistvakt och Pjäx Pistols och skivan Gaj och Partaj. Countrymusik.

Varför just country?

– För de roliga texternas skull. Jag är inte snubben som kan sjunga rock eller spelar den sortens gitarr. Det är en musikalisk form inom räckhåll för mig.

När familjen flyttade från födelsestaden Piteå till Timrå utanför Sundsvall, var Lennart tolv år. Han gick på ”Isladan” och såg Lennart ”Lill-Strimma” Svedberg. Världens bästa ishockeback på sin tid. Lennart berättar om den derbystämning som rådde när Gävle-laget Brynäs kom på besök. Om detta skrev Lennart många år senare en sång, Timrå tisdag. Han spelade då i pjäsen Pistvakt på Pistolteatern i Stockholm.

– Plus att vi ordnade countrykvällar på teatern.

Det var där Hank Lennart föddes. Kompgruppen The Sentimental Cowboys kom in lite senare.

Countryn har sedan följt Lennart Jähkel under karriären. 2002 hade numera akademiledamoten Kristina Lugn programkvällar på sin egen Teater Brunnsgatan Fyra.

– Jag bjöds in till En seg kväll med Lugn och fick sjunga några låtar.

Senare resulterade det i ett samarbete med Lugn och pjäsen/musikalen Gråt inte mer Cecilia, och inte heller du Ursula.

Lennart Jähkel spelade en flygkapten med dubbla förhållanden och drömmen att slå igenom som just countryartist.Lennart var som gjuten i sin kaptensutstyrsel och skrattar gott åt minnet.

– Vi köpte in stassen på Sörmans. Märkena fick jag av en kompis som är flygstyrman. Uniformen har jag kvar hemma i garderoben.

Solen sticker i ögonen där vi sitter vid fönstret. Högalids kyrka på höjden snett emot förkunnar att dagen står i zenit. Lennart kikar ut på den närmast folktomma gatan

– Jag flyttade hit 1984. Till en hyresrätt …

Sedan dess har mycket förändrats.

– Lägenheterna blev till bostadsrätter och bilarna vid trottoarerna har blivit allt större och dyrare, konstaterar han.

Själv har han ingen bil.

– Jag älskar att cykla! Gärna utåt Ekerö och Färingsö.

För några år sedan cyklade han och en kompis Siljan runt och en sommar trampade han ensam ner till Malmö och hälsade på en kompis.

– Jag hade en vecka då jag inte visste vad jag skulle göra. Drog i väg efter en bastant frukost.

Han drabbades av akut frihetskänsla redan på Liljeholmsbron och stannade inte förrän i Trosa.

– Men jävlar vad ont i arselet jag fick. Som tur hade jag förberett mig med idominsalva, säger han med ett brett leende.

Egentligen lämnade Lennart Timrå för att gå i sina två äldre bröders fotspår. Bli ingenjör vid Tekniska högskolan i Stockholm.

Men scenen lockade.

– Någon gång i tonåren såg jag Markurells i Wadköping med Edvin Adolfsson. I slutet får han ett raseriutbrott, som fick mig att förstå att det gick att ”spela” arg så bra, att det verkade vara på riktigt.

Lennart fick klart för sig vad skådespeleri kan vara.

– Jag fick en känsla för vad han höll på med. Såg att han SPELADE med sådan trovärdighet.

Bra och trovärdig är ett par ledord som gäller även för Lennart Jähkels skådespeleri. Det har lett till en strid ström av roller, inläsningar, lite reklam och matlagningsprogram i tv för barn.

– Det senare var ett väldigt roligt jobb ihop med Johanna Westman. Jag spelade en hushållsmixer. Jag satt under diskbänken och mixern hade någon slags mun. Ja herre Gud! säger han med eftertryck.

Han har också gjort en turné med egna båten tillsammans med vännen Johan Ulvesson. De gjorde strandhugg och lagade mat – allt televiserat.

”Jag satt under diskbänken och mixern hade någon slags mun.”

Du har spelat älg vid ett tillfälle?

– Älg? Han tvekar. Jo det stämmer!

I en reklamfilm för extraljus på bilar.

Han nickar.

Lennart Jähkel känns plötsligt lätt obekväm. Han har alltid varit noga med att slippa synas i bild de gånger han gjort reklam.

– Jag har mina restriktioner. Vill inte göra reklam för spelbolag.

Han har också gett röst åt de populära barnboksfigurerna Pettson och Mulle Meck.

– Det började med att jag läste in femhundra repliker på två dagar till tv-spelet Mulle Meck. Ett ganska konstigt jobb. Jag såg inte skymten av spelet. Läste bara in replikerna.

Lennart harklar sig och säger på sin bredaste norrländska:

– Den molijoxen kan du ta här.
Och just denna sekund förvandlas han till sinnebilden av Mulle Meck.

Lennart Jähkel är en vänligt tillmötesgående person. Där hans allvarsamma min allt som oftast spricker upp i ett brett leende. Men han håller distans.

Det privata förblir privat. Inte ens när han var huvudperson i SVT:s släktprogram Vem tror du att du är? trädde han fram. Där synades bland annat hans tyska rötter på pappa Carls sida.

Genvägen har gått över stock och sten. Pappa Carl slutade som chef för SCA:s skogsinnehav. Farfar och farfars far var tyska stenfabrikörer, som drev fabrik i både Stettin och i småländska Vånevik utanför Oskarshamn.

En gång i tiden före konkursen 1927 fanns det gott om pengar i den Jähkelska familjen, där man flög eget flygplan över Östersjön.

I Lennarts historia finns ett klart stråk av högborgerlighet. Intresset för släkten i Tyskland har fått Lennart att plugga tyska.

– Jag tog en kurs på Goethe-institutet i Berlin. Plötsligt satt jag på skolbänken med ryska kirurger och brasilianska advokater …

Släkten träffas numera regelbundet. Lennart lever annars livet som solitär. Han har aldrig varit gift och har inga barn. Och numera har han levt dubbelt så länge som stockholmare än som norrlänning att ränderna borde ha gått ur. Men på frågan om han numera säger ”ostbågar” stirrar han bara stint på mig.

– Nej, det kommer jag aldrig att göra. Det heter ostkrokar! Det står fel på påsarna.

Foto: David Lundmark.

I hela sitt liv har Lennart samlat på roller som han levt ut på scenen. Scenen är och förblir hans kall. Förutom racerhoj och motorbåt beskriver han sig som en person ointresserad av att omge sig med prylar. Men här hittar jag en blotta i garden.

Klart att han samlar på något. Det gör alla män. Varför skulle just han vara undantaget? Lennart erkänner så glatt att han ett tag samlade på gamla bonader.

– Sen svalnade intresset och jag började samla på ”björktavlor”, du vet såna där platta björkbitar med ett motiv på. Jag har ett tjugotal uppsatta på väggen hemma!

En billig samlarhobby menar han. En tavla går sällan på mer än några tior.

Vem tar hand om dem när den dagen kommer?

– Tja vem vet, säger han med ett hjärtligt skratt.

En dag som för övrigt känns långt borta.Vårkalendern är fylld, sommaren vikt för en ”hemlig” inspelning och hösten rullar in med nya roller och anbud. Och har man en gång avsagt sig ingenjörslivet finns där ingen återvändo. Lennart Jähkel har en roll att spela länge till.


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Northvolt

Rekryteringsträff i Stockholm

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

RekryteringNorthvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

Hitta sommarlugnet i bokens värld

Redaktionens bästa tipsEn pocket på badstranden eller en ljudbok i hammocken. Sommartid betyder lästid. DA:s redaktion tipsar om sina favoriter.

Pontus Georgsson.

”Allt handlar om att lyssna”

Ny förbundsordförandeNär han var ny på Skärblacka åkte han på stryk. I dag, mer än trettio år senare, har Pontus Georgsson valts till ordförande för hela Pappers.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Ladda ner DA nr 6 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

500 år före sin tid

Leonardo da Vinci dog för 500 år sedan. Då ansågs många av hans uppfinningar omöjliga – i dag är det lätt att hitta spår av hans genialitet.

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Kassör misstänks för grov förskingring

En kassör vid en av Pappers avdelningar misstänks för grov förskingring. Det är avdelningens ordförande som har polisanmält kassören. ”Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi inte”.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

”Vi sydde våra egna matchshorts”

FOTBOLLS-VMI sommar åker landslaget till Frankrike med en dröm om final. Allt började i Öxabäck för 50 år sedan.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Pappers hoppar av Las-förhandlingar

Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.

3

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström 1961–2019. Foto: ADAM DAVER

Matts Jutterström är död

Matts Jutterström är död. Pappers ordförande blev bara 58 år. Han sörjs närmast av sin fru Andrea och barn och barnbarn. Han sörjs av alla oss som fick förmånen att träffa honom och arbeta tillsammans med honom.

3
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Ångermanländska Husum är det bruk som har den största Pappersavdelningen i landet. Foto: PER ÅGREN

Metsä miljardsatsar i Husum

Metsä Boards massabruk i Husum ska bli effektivare och mer miljövänligt. Därför har ägaren nu beslutat att satsa tre miljarder kronor på bruket. ”Jäkligt bra!” säger Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson.

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

4
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.