Industriarbetarnas tidning

”Man törstar efter bilder på arbetarklass”

10 december, 2021

Skrivet av

Filmaren Nils Petter Löfstedt skulle egentligen sluta. Men det han hittade långt ner i ett arkiv var alldeles för spännande för att släppa. Nu vill han göra långfilm om arbetarnas röster från förr.

Jean Hermanson. Foto: Nils Petter Löfstedt

Jean Hermanson

Levde 1938-2012.

Fotograf och filmare, född i Norrahammar i Småland. 

På 60-talet började han resa runt i Sverige och fotografera arbetslivet. Det resulterade i fotoböcker som Byggnadsarbetare och Nere på verkstadsgolvet. 

Han gjorde också reportageresor till andra länder. 

1986 kom dokumentärfilmen Arbetets döttrar som skildrade kvinnors tuffa arbete på Abbas fiskrenseri och Malmö strumpfabrik. Filmen fick stor uppmärksamhet. 

En stor del av hans fotosamling finns på Landskrona foto.

Under många år skildrade fotografen Jean Hermanson människor på sina arbetsplatser. Hans bilder hör till de klassiska arbetarskildringarna. Men han ångrade en sak – han tog inte namn på alla han fotade. Filmaren Nils Petter Löfstedt, som var hans assistent i många år, ville rätta till misstaget. Han satte igång att spåra människorna på bilderna. 2017 kom filmen Himlens mörkrum, om Jean Hermansons arbete, och om arbetarna och deras historier. Filmen gick upp på bio och nominerades till en Guldbagge.

– Många törstar efter att se bilder på arbetarklass. Det är väldigt ovanligt att det gestaltas.

Filmen fick många att höra av sig med tips kring Jean Hermansons bilder, och Löfstedt ville fortsätta. Det blev en SVT-serie som hette Bilder ur arkivet.

Det var egentligen tänkt att det skulle ta slut där, men under arbetet hittade han något oväntat i arkivet: En stor mängd inspelningar där personerna på bilderna själva pratar.

– Då tänkte jag, jag måste fortsätta, det här är för spännande.

Du visste inte om att det fanns, alltså?

– Nej. De hade fotat på arbetet på dagen och sedan gått hem till vissa personer och snackat på kvällen. Jag hade ju sett hur de hade suttit med en mikrofon på en del bilder, men tänkte, det där är ju borta.

En pilot på uppföljaren till hyllade långfilmen Himlens mörkrum (2017) inför gräsrotsfinansiering december 2021.

Men där fanns det alltså, flera timmar av inspelat material, industriarbetare som pratade om böcker och fotboll – och allra mest om arbetet.

– När jag lyssnade på Karl-Axel Pettersson på valsverket i Motala. Helt plötsligt fick jag höra hans röst, hans tankar om arbetet. Det svartnade för ögonen, jag skrek rakt ut.

Nils Petter Löfstedt har tagit fram en pilot på filmen som han nu söker finansiering för.

Nils Petter Löfstedt

Född 1980 i Vadstena.

Konstnär, fotograf och filmare. Var fotoassistent till Jean Hermanson från 2008 fram till Hermansons död 2012.

2017 gjorde han dokumentärfilmen Himlens mörkrum om Hermansons bilder. 

SVT har sagt att de vill göra en entimmesdokumentär i K Special, men Nils Petter Löfstedt drömmer om en långfilm till. Problemet är finansieringen. De har startat en insamlingskampanj för att få pengar att göra filmen.

– Om filmen visas på stor duk ger det andra möjligheter. Det är en helt annan visuell upplevelse, och även med ljudet. Bara att se Jeans bilder på en bioduk – man smäller av!

Målet är att han ska åka tillbaka till samma arbetsplatser som bilderna som banden handlar om är tagna på och jämföra hur det är där i dag.

– Bilden folk har är att det blivit så mycket bättre. När de ser Jean Hermansons bilder säger de: ”Tänk hur det var förr, hur de slet.” Men jag säger – de sliter nu också.

Det finns en föreställning säger han, att arbetare var så mycket ”ädlare” förr. Att Jean Hermansons bilder visar ”riktiga” arbetare.

– Men arbetarna då var en brokig skara precis som nu. En del var arga, en del hade inte ”rätt” politiska åsikter, en del var kommunister. Arbetarklassen har aldrig varit hjältar i sin samtid. Någon sa: När jag började jobba på 70-talet var det arbetarna på 30-talet som var de ”riktiga”.

Han har besökt några arbetsplatser, och också träffat några av de människor som är med på ljudupptagningarna, eller deras barn eller barnbarn

– De här personerna är så långt ifrån rampljuset man kan komma. När jag kommer hem till en person som inte hört sin pappas röst på 20 år, det är oerhört starkt. De sa, jag visste inte att han tänkte så här om sitt arbete.

En film kan vara klar tidigast våren 2023, om det finns finansiering.

Det låter som att du inte kan sluta med detta?

– Jag försöker, men det känns inte som att det är jag som styr.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kattfolket

Kattfolket

I bildserien Katt People utforskar fotograf Julia Lindemalm den speciella relationen mellan människa och katt.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Mer nerv, mindre splatter

Mer nerv, mindre splatter

Modern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

En folklig teaterapa

En folklig teaterapa

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

Känner du igen dig?

Känner du igen dig?

Bertil Hertzberg har fotograferat och intervjuat arbetare på Fredahl Rydéns kistfabrik och husfabriken Bo Klok. Nu blir det en utställning som bland annat ska visas på GS kongress i slutet av maj.

Gert-Inge vill cykla till Paris

Gert-Inge vill cykla till Paris

Cykling har alltid varit en stor del av Gert-Inge Ridells liv. Tre Vättern-rundor har det blivit, men det är inte loppen som har varit det viktiga.

Så blir stolen som ny igen

Så blir stolen som ny igen

Tips från proffset Ett nytt tyg på sitsen kan göra underverk för en gammal stol. Viveka Jonsson på Gemla möbler ger några tips för att få det snyggt.