Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Pengarna finns i första klass

9 maj, 2022

Skrivet av

Krönika Är det verkligen de som kroppsarbetat hela livet som ska rädda våra pensioner, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

Sven Olov Karlsson är författare.

Vissa idéer upprepas envist trots att de inte brukar fungera. Som att filmatisera en genial bok. Eller göra teveserie av en bra film. Filmen blir i regel sämre än boken. Och tv-serien ännu sämre än filmen.

Ta Rosens namn av Umberto Eco. I förhållande till romanen är filmen så där. Och tv-serien blev total kalkon.

Samma sak med det franska seriealbumet Le Transperceneige från 1982. I det har det mesta livet på jorden dött ut i en ny superistid. De sista människorna åker i ett långt tåg. Det får aldrig stanna, då fryser alla ihjäl. Längst bak råder fattigdom och misär. Ju längre fram, desto finare har man det. I förstaklasskupéerna frossar de superrika i sushi och silke. Upproret pyr.

Seriealbumet filmades 2013 under titeln Snowpiercer. Nyligen kokade Netflix ihop tv-serien med samma namn. Trots sitt spännande stoff – science fiction i ett klaustrofobiskt, totalitärt fängelse som rusar fram på räls, en allegori om miljöförstöring, konsumtion och klasskamp – fick serien usla recensioner.

Jag tänker på det när jag läser dokumentärboken Vi som arbetar med våra kroppar som kom i fjol. Författaren Annica Carlsson Bergdahl och fotografen Elisabeth Ohlson porträtterar trettiotre arbetare av vitt skilda kategorier. Den är ett journalistiskt och konstnärligt mästerverk som inte fått en bråkdel av den uppmärksamhet den förtjänar.

Sverige har två miljoner kroppsarbetare. Utan dem skulle landet spåra ur och spricka i tusen bitar precis som Snowpiercer. Ändå existerar arbetarna knappt i debatten, i nyhetsflödet.

Jag läser intervjuerna. Betraktar fotografierna. Slås av stoltheten i varje blick. Slås av att alla, från gruvtrucksförare till butiksbiträden, undrar hur fasen kroppen ska orka till pensionen. Alla i boken har riktigt ont. Alla har besvärliga skador. Alla tycker att höjd pensionsålder är en dålig idé.

Bland icke arbetare tycker man tvärtom: Fredrik Reinfeldt ansåg redan 2012 att folk gott kan jobba till sjuttiofem års ålder. Och 2020 höjdes lägsta åldern för allmän pension från 61 till 62 år, en första av flera planerade förändringar. Annars urholkas pensionssystemet. Så har det hetat så länge att det blivit en allmän sanning.

Kan urholkningen endast stoppas av förvärkta knegare som trälar in i ålderdomen? Nej, naturligtvis finns andra lösningar. Sverige har enorma ekonomiska resurser.

En del skulle kunna styras till pensionerna utan att det skulle drabba någon fattig. Men pengarna är längst fram.

I första klass. Där man inte gillar idén att dela med sig bakåt i tåget. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Höstens bästa tips

Höstens bästa tips

Sommaren är över. Men deppa inte ihop för det. DA:s tips räddar hösten för dig.

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.

Industrin viktigare än någonsin

Industrin viktigare än någonsin

När andra delar av samhället nu vill bli miljövänliga behöver de pappersindustrins gröna produkter, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsskade­försäkring”

”Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsskade­försäkring”

Ska människor i tunga LO-yrken klara av att jobba längre måste arbetsskadeförsäkringen bli säkrare och bättre, skriver juristen Lennart Steen.

Slaget om pensionen är inte vunnet

Slaget om pensionen är inte vunnet

Det måste gå att leva ett bra liv också för den som tvingas lämna i förtid, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Rynkor gör sig bäst i slitjobben, eller?

Rynkor gör sig bäst i slitjobben, eller?

Åldersdebatten som förs av mediekvinnor avslöjar en avgrund mellan folk och folk, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Så blir pensionen mer rättvis”

”Så blir pensionen mer rättvis”

De som jobbat hela livet och ändå har en låg pension ska få ett tillägg, och de som sliter ut sig i förtid ska ha rätt till en trygghetspension. Men för att klara detta måste mer pengar betalas in i pensionssystemet, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Marie Nilsson, ordförande IF Metall.

Därför behövs en knegarpension

Därför behövs en knegarpension

Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Vi måste försvara oss mot de politiska attackerna”

”Vi måste försvara oss mot de politiska attackerna”

Las, pensionen och strejkrätten. Vi måste angripa den förda politiken högljutt – låt inte allt handla om invandring, skriver Jasmin Cosic på IF Metall i Östergötland.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?