Industriarbetarnas tidning

Mer nerv, mindre splatter

16 januari, 2020

Skrivet av

Hereditary är en vacker men ryslig film. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Skräckfilm Modern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

ÄTTESTUPA

Äldre som inte längre kan bidra med
arbete på gården eller försörja sig själva
kastade sig eller blev knuffade utför ett
stup i nordisk forntid. Sägen eller sanning? Forskare har landat i att ättestupa nog
bara är en myt. Men helt säker är man
inte. Och platserna – stupen – finns kvar.

Utifrån sett är nog svensk midsommar en rätt besynnerlig tillställning. Sju blommor under kudden, en stång klädd med blad som dansas hysteriska danser kring och små syrliga fiskar som sköljs ner med bedövande stark sprit. Självklart tackar Pelles amerikanska polare ja till att följa med till exotiska Hälsingland för att uppleva allt detta. Att de dessutom pluggar antropologi med fältarbete som metod gör att de stannar kvar trots att ceremonierna urartar. Studenterna får till exempel bevittna en riktig ättestupa. För efter 72 års ålder är man förbrukad.

Regissören Ari Aster har gjort sin läxa och pluggat in allt om fornnordiska myter och riter. På en tenta skulle han få högsta betyg. Filmen Midsommar är skruvad, men spinner sig fram i så makligt tempo att man stundvis tycker att livet i gårdarna är ganska så trivsamt. Den känslan varar i och för sig inte så länge.

För några årtionden sedan var skräckfilm synonymt med blod och inälvor. Sedan kom japanerna med sina knakande gestalter som draperade i hår försökte ta sig ut ur rutan. Därefter hade spanjorerna några gyllene år med naturnära spökskildringar som skrämde skiten ur en. Nu är det två New York-snubbars tur att regera i genren. Året innan midsommarfirandet med människooffer i Hälsingland regisserade Ari Aster sin långfilmsdebut. Skräckdramat Hereditary är något så ovanligt som en vacker rysare som sakta sakta övergår i någonting övermänskligt svart. Mamman i familjen tillverkar hus och individer i miniatyr. Hon är konstnär och hårt pressad av en deadline till en utställning. Barnen har blivit tonåringar och dottern Charlie ritar besynnerliga teckningar och verkar stå i förbindelse med en högre makt.

Regissören Jordan Peele under inspelningen av Get Out. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Jordan Peele som den andra regissören heter är egentligen komiker, vilket märks i hans utflippade Get out.
Vit liberal flickvän. Svart ung man. Samtidssatir när den är som bäst. Rose tar med sig pojkvännen Chris till mamma och pappa en helg. Först verkar allt som vanligt hemma hos Roses välbärgade föräldrar. ”Min pappa skulle röstat på Obama en tredje gång om han bara kunnat”, säger Rose och bedyrar att i hennes föräldrahem ”finns bara kärlek”. Chris är försiktigt skeptisk men väljer att tro henne. Och i början är det riktigt varmt och trevligt. Men varför beter sig hushållerskan som en robot och hur kommer det sig att trädgårdsmästaren inte svarar på tilltal utan stirrar tillbaka med döda ögon?

Jordan Peele följer 2019 upp med mindre roliga  i För skulle du skratta om en kopia av din egen familj dök upp på garageinfarten en mörk kväll?

Jeremiah 11:11
Googla det!

Us är en snårig men talande historia om världen i dag som ställer frågor om hotet utifrån. Vad är det? Vad består hotet av? Hur uppstår en revolution? Och vilka är skuggjagen som plötsligt tagit sig upp från en undre värld för att konfrontera människorna?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

En folklig teaterapa

En folklig teaterapa

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

Han gör landets alla liar

Han gör landets alla liar

Nyslagna ängar gav plats för ängsblommor och ljus. Förr hade varje by sina egna liesmeder, men i dag återstår bara en enda i hela Sverige, Mattias Helje i Lima.

”Skiftjobbet ger mig egentid”

”Skiftjobbet ger mig egentid”

Nattarbete kan slita på hälsan. Eller ge möjlighet att bygga en stark kropp. Sodapannebrännare Sara Lind jobbar på det senare.

Välkommen till fåglarnas rike

Välkommen till fåglarnas rike

Under en längre sjukhusvistelse i tonåren blev naturen, fåglarna och fotograferandet det som höll Jonas Classon uppe. I dag är han en av de mest uppmärksammade fågelfotograferna i Europa.

Hela hans hem är en tidsresa

Hela hans hem är en tidsresa

Går det att skapa ett hem med enbart loppisprylar? Volvoarbetaren Christer Grindhage är på god väg. Varje rum inreds efter en tidsepok.

Tusen problem – en syndabock

Tusen problem – en syndabock

Allt är skit och åt helvete i landet som var bättre förr. I boken Det svenska missnöjet berättar folk vad de tycker fungerar dåligt.

”Materialet kom från en pansarvagn”

”Materialet kom från en pansarvagn”

Till vardags tillverkar smeden Robert Björk yxor, men efter jobbet går han vidare till nästa smedja.

Hur mycket får jag tjäna på loppis?

Hur mycket får jag tjäna på loppis?

Sommaren är högtid för loppisar och auktioner. Men hur mycket får du egentligen tjäna på loppisförsäljning utan att behöva betala skatt? DA:s ekonomiexpert Annika Creutzer reder ut.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.