Industriarbetarnas tidning

Mer nerv, mindre splatter

16 januari, 2020

Skrivet av

Hereditary är en vacker men ryslig film. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Skräckfilm Modern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

ÄTTESTUPA

Äldre som inte längre kan bidra med
arbete på gården eller försörja sig själva
kastade sig eller blev knuffade utför ett
stup i nordisk forntid. Sägen eller sanning? Forskare har landat i att ättestupa nog
bara är en myt. Men helt säker är man
inte. Och platserna – stupen – finns kvar.

Utifrån sett är nog svensk midsommar en rätt besynnerlig tillställning. Sju blommor under kudden, en stång klädd med blad som dansas hysteriska danser kring och små syrliga fiskar som sköljs ner med bedövande stark sprit. Självklart tackar Pelles amerikanska polare ja till att följa med till exotiska Hälsingland för att uppleva allt detta. Att de dessutom pluggar antropologi med fältarbete som metod gör att de stannar kvar trots att ceremonierna urartar. Studenterna får till exempel bevittna en riktig ättestupa. För efter 72 års ålder är man förbrukad.

Regissören Ari Aster har gjort sin läxa och pluggat in allt om fornnordiska myter och riter. På en tenta skulle han få högsta betyg. Filmen Midsommar är skruvad, men spinner sig fram i så makligt tempo att man stundvis tycker att livet i gårdarna är ganska så trivsamt. Den känslan varar i och för sig inte så länge.

För några årtionden sedan var skräckfilm synonymt med blod och inälvor. Sedan kom japanerna med sina knakande gestalter som draperade i hår försökte ta sig ut ur rutan. Därefter hade spanjorerna några gyllene år med naturnära spökskildringar som skrämde skiten ur en. Nu är det två New York-snubbars tur att regera i genren. Året innan midsommarfirandet med människooffer i Hälsingland regisserade Ari Aster sin långfilmsdebut. Skräckdramat Hereditary är något så ovanligt som en vacker rysare som sakta sakta övergår i någonting övermänskligt svart. Mamman i familjen tillverkar hus och individer i miniatyr. Hon är konstnär och hårt pressad av en deadline till en utställning. Barnen har blivit tonåringar och dottern Charlie ritar besynnerliga teckningar och verkar stå i förbindelse med en högre makt.

Regissören Jordan Peele under inspelningen av Get Out. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Jordan Peele som den andra regissören heter är egentligen komiker, vilket märks i hans utflippade Get out.
Vit liberal flickvän. Svart ung man. Samtidssatir när den är som bäst. Rose tar med sig pojkvännen Chris till mamma och pappa en helg. Först verkar allt som vanligt hemma hos Roses välbärgade föräldrar. ”Min pappa skulle röstat på Obama en tredje gång om han bara kunnat”, säger Rose och bedyrar att i hennes föräldrahem ”finns bara kärlek”. Chris är försiktigt skeptisk men väljer att tro henne. Och i början är det riktigt varmt och trevligt. Men varför beter sig hushållerskan som en robot och hur kommer det sig att trädgårdsmästaren inte svarar på tilltal utan stirrar tillbaka med döda ögon?

Jordan Peele följer 2019 upp med mindre roliga  i För skulle du skratta om en kopia av din egen familj dök upp på garageinfarten en mörk kväll?

Jeremiah 11:11
Googla det!

Us är en snårig men talande historia om världen i dag som ställer frågor om hotet utifrån. Vad är det? Vad består hotet av? Hur uppstår en revolution? Och vilka är skuggjagen som plötsligt tagit sig upp från en undre värld för att konfrontera människorna?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Höstens bästa tips

Höstens bästa tips

Sommaren är över. Men deppa inte ihop för det. DA:s tips räddar hösten för dig.

”Man törstar efter bilder på arbetarklass”

”Man törstar efter bilder på arbetarklass”

Filmaren Nils Petter Löfstedt skulle egentligen sluta. Men det han hittade långt ner i ett arkiv var alldeles för spännande för att släppa. Nu vill han göra långfilm om arbetarnas röster från förr.

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

En folklig teaterapa

En folklig teaterapa

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen. Följ med in i studion och möt gänget bakom radioprogrammet – där det just i kväll handlar mycket om godis.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nyfödda lades skrikande i tvättrummet

Nyfödda lades skrikande i tvättrummet

Löpande band-tänket präglade inte bara den nya svenska industrin, utan formade också barnafödandet. I boken Kläda blodig skjorta berätta­s hela historien

Från lastpall till ishall

Från lastpall till ishall

Helst vill de bara spela hockey. Kunna leva på sin sport. Bli proffs. Men än så länge behövs pengarna från jobbet på lastpallsfabriken i Vimmerby.

”Året har varit som en välsmord motorsågskedja”

”Året har varit som en välsmord motorsågskedja”

Det knappa år som gått sedan Dagens Arbete gjorde ett reportage om den hemliga duon Hooja kröntes precis med utmärkelsen Årets grupp på P3 Guld. Vi frågade hur de ser på sitt succéår.

”Att bara få dra iväg är obeskrivligt”

”Att bara få dra iväg är obeskrivligt”

På jobbet tillverkar Sofia Lod möbler i småländska Totebo. På fritiden kör hon folkrace så ofta hon kan och hinner.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.