Industriarbetarnas tidning

Mer nerv, mindre splatter

16 januari, 2020

Skrivet av

Hereditary är en vacker men ryslig film. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Skräckfilm Modern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

ÄTTESTUPA

Äldre som inte längre kan bidra med
arbete på gården eller försörja sig själva
kastade sig eller blev knuffade utför ett
stup i nordisk forntid. Sägen eller sanning? Forskare har landat i att ättestupa nog
bara är en myt. Men helt säker är man
inte. Och platserna – stupen – finns kvar.

Utifrån sett är nog svensk midsommar en rätt besynnerlig tillställning. Sju blommor under kudden, en stång klädd med blad som dansas hysteriska danser kring och små syrliga fiskar som sköljs ner med bedövande stark sprit. Självklart tackar Pelles amerikanska polare ja till att följa med till exotiska Hälsingland för att uppleva allt detta. Att de dessutom pluggar antropologi med fältarbete som metod gör att de stannar kvar trots att ceremonierna urartar. Studenterna får till exempel bevittna en riktig ättestupa. För efter 72 års ålder är man förbrukad.

Regissören Ari Aster har gjort sin läxa och pluggat in allt om fornnordiska myter och riter. På en tenta skulle han få högsta betyg. Filmen Midsommar är skruvad, men spinner sig fram i så makligt tempo att man stundvis tycker att livet i gårdarna är ganska så trivsamt. Den känslan varar i och för sig inte så länge.

För några årtionden sedan var skräckfilm synonymt med blod och inälvor. Sedan kom japanerna med sina knakande gestalter som draperade i hår försökte ta sig ut ur rutan. Därefter hade spanjorerna några gyllene år med naturnära spökskildringar som skrämde skiten ur en. Nu är det två New York-snubbars tur att regera i genren. Året innan midsommarfirandet med människooffer i Hälsingland regisserade Ari Aster sin långfilmsdebut. Skräckdramat Hereditary är något så ovanligt som en vacker rysare som sakta sakta övergår i någonting övermänskligt svart. Mamman i familjen tillverkar hus och individer i miniatyr. Hon är konstnär och hårt pressad av en deadline till en utställning. Barnen har blivit tonåringar och dottern Charlie ritar besynnerliga teckningar och verkar stå i förbindelse med en högre makt.

Regissören Jordan Peele under inspelningen av Get Out. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Jordan Peele som den andra regissören heter är egentligen komiker, vilket märks i hans utflippade Get out.
Vit liberal flickvän. Svart ung man. Samtidssatir när den är som bäst. Rose tar med sig pojkvännen Chris till mamma och pappa en helg. Först verkar allt som vanligt hemma hos Roses välbärgade föräldrar. ”Min pappa skulle röstat på Obama en tredje gång om han bara kunnat”, säger Rose och bedyrar att i hennes föräldrahem ”finns bara kärlek”. Chris är försiktigt skeptisk men väljer att tro henne. Och i början är det riktigt varmt och trevligt. Men varför beter sig hushållerskan som en robot och hur kommer det sig att trädgårdsmästaren inte svarar på tilltal utan stirrar tillbaka med döda ögon?

Jordan Peele följer 2019 upp med mindre roliga  i För skulle du skratta om en kopia av din egen familj dök upp på garageinfarten en mörk kväll?

Jeremiah 11:11
Googla det!

Us är en snårig men talande historia om världen i dag som ställer frågor om hotet utifrån. Vad är det? Vad består hotet av? Hur uppstår en revolution? Och vilka är skuggjagen som plötsligt tagit sig upp från en undre värld för att konfrontera människorna?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

En folklig teaterapa

En folklig teaterapa

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

Kampen för liv

Kampen för liv

Bildreportage Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh. Mödradödligheten i Bangladesh har legat på skyhöga siffror, men i och med satsningar från världssamfundet och politiken har fler liv kunnat räddas. Barnmorskor utbildas och sprids över landet. I byar, storstäder och i världens största flyktingläger Kutupalong utför ambitiösa barnmorskor en intensiv kamp för […]

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Inför återvinningen är vi alla lika

Inför återvinningen är vi alla lika

I sin första seriebok skildrar Ulrika Linder en arbetsplats som är som samhället är mest – men ändå inte.

Far och son tog svart bälte ihop

Far och son tog svart bälte ihop

Pappersarbetaren Stefan Ekdahl och hans pappa Rolf har tagit svart bälte i karate tillsammans.

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Störst kom först

Störst kom först

Ingen jul utan peppar i kaka.
Men vilken är bäst om man får välja och vraka?
DA lät fyra metallare i Avesta smaka.

En djungel där ute

En djungel där ute

Fotografen Helge Skodvin hittar oäkta djur mitt ibland oss.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.