Industriarbetarnas tidning

Arbetare visas på nytt sätt

16 oktober, 2019

Skrivet av

Från roman till seriefigur Den svenska arbetarlitteraturen har alltid skildrat miljöer som sällan syns i politiken eller media. Nu hittar en ny generation arbetarförfattare andra uttryck för att beskriva verkligheten.

Magnus Nilssons tre tips:

Svinalängorna (2006), Susanna Alakoski

”En påminnelse om att det finns en framsida och en baksida, att det finns saker vi känner till och andra som vi inte gärna vill prata om – som är skamligt och dolt. Att Sverige faktiskt är ett land med stora skillnader och motsättningar.”

Hundra år i samma klass (2014), Mats Källblad

”En historia om Mats Källblads mormor och en skildring av att växa upp i arbetarklassen på landsbygden under åttio- och nittiotalet. För om arbetare är osynliga, är arbetare på landsbygden ännu mer osynliga – trots att många människor bor där.”

Kallskänkan (2010), Jenny Wrangborg
”En bra lyriker och politiskt intressant författare. Hon ger en inblick i något annat än det som syns på tv. Hon är agiterande, inte minst fackligt. Det fanns en massa löften i det här samhället, men de har inte infriats – så vad ska vi göra nu?”

På trettiotalet gestaltade författare som Ivar-Lo Johansson, Moa Martinson och Eyvind Johnson en verklighet som tidigare inte hade getts utrymme i litteraturen. De skrev om arbetet, arbetarklassen och klassamhällets orättvisor. Ofta var böckerna självbiografiska, som Eyvind Johnsons Romanen om Olof, och beskrev egna klassresor.

Magnus Nilsson är professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet. Han har under många år studerat den svenska arbetarlitteraturens utveckling från trettiotalet fram till i dag.

– På trettiotalet skrevs mest romaner. De var ofta självbiografiska och liknade på många sätt varandra. Sådana romanförfattare har vi också i dag, men även poeter och serietecknare. Det finns en större bredd, säger Magnus Nilsson.

För drygt tio år sedan fick arbetarlitteraturen ett uppsving med böckerna Svinalängorna av Susanna Alakoski och Mig äger ingen av Åsa Linderborg. Sedan dess har det skrivits många arbetarskildringar av just kvinnor och om kvinnodominerade yrken, till exempel om arbetet inom vården, hemtjänsten och på restaurang.

Skådespelaren Mikael Persbandt vid filmatiseringen av Åsa Linderborgs Mig äger ingen. FOTO: TT NYHETSBYRÅN

Den nya generationens arbetarförfattare skiljer sig alltså från äldre tiders genom att de inte bara skriver romaner och poesi. Mats Källblad och Mats Johnsson har gjort serier om sina uppväxtorter och Daria Bogdanska ett seriealbum om att jobba svart på krogen i Malmö. Men även om bredden är stor, finns en sak som är återkommande: osäkra anställningar och otryggheten som de skapar.

– Detta är något nytt, en generationsfråga. Många med rimliga anställningsformer förstår inte hur vanliga osäkra anställningar är bland unga människor. Därför är det något att skriva om, något uppseendeväckande. Ett sätt att berätta för allmänheten hur det ligger till, säger Magnus Nilsson.

På så vis blir litteraturen ett sätt att återigen korrigera bilden av verkligheten. Liksom trettiotalets författare skapade ett utrymme att gestalta det framväxande industrisamhället, hittar dagens arbetarförfattare nya sätt att skriva om arbete och orättvisor.

– Vi har nog en gammal bild av, till exempel, industriarbete. Vi tror att industriarbetaren är en fastanställd man i blåställ som lyfter tunga saker. Men i dag kan det mycket väl vara en utlandsfödd kvinna som sköter en dator. Och därför tror jag att litteraturen kan hjälpa oss att förstå samhället bättre. Den är mer uppdaterad än media och politiken, säger Magnus Nilsson.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Pengarna finns i första klass

Pengarna finns i första klass

Är det verkligen de som kroppsarbetat hela livet som ska rädda våra pensioner, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.