Industriarbetarnas tidning

Arbetare visas på nytt sätt

16 oktober, 2019

Skrivet av

Från roman till seriefigur Den svenska arbetarlitteraturen har alltid skildrat miljöer som sällan syns i politiken eller media. Nu hittar en ny generation arbetarförfattare andra uttryck för att beskriva verkligheten.

Magnus Nilssons tre tips:

Svinalängorna (2006), Susanna Alakoski

”En påminnelse om att det finns en framsida och en baksida, att det finns saker vi känner till och andra som vi inte gärna vill prata om – som är skamligt och dolt. Att Sverige faktiskt är ett land med stora skillnader och motsättningar.”

Hundra år i samma klass (2014), Mats Källblad

”En historia om Mats Källblads mormor och en skildring av att växa upp i arbetarklassen på landsbygden under åttio- och nittiotalet. För om arbetare är osynliga, är arbetare på landsbygden ännu mer osynliga – trots att många människor bor där.”

Kallskänkan (2010), Jenny Wrangborg
”En bra lyriker och politiskt intressant författare. Hon ger en inblick i något annat än det som syns på tv. Hon är agiterande, inte minst fackligt. Det fanns en massa löften i det här samhället, men de har inte infriats – så vad ska vi göra nu?”

På trettiotalet gestaltade författare som Ivar-Lo Johansson, Moa Martinson och Eyvind Johnson en verklighet som tidigare inte hade getts utrymme i litteraturen. De skrev om arbetet, arbetarklassen och klassamhällets orättvisor. Ofta var böckerna självbiografiska, som Eyvind Johnsons Romanen om Olof, och beskrev egna klassresor.

Magnus Nilsson är professor i litteraturvetenskap vid Malmö universitet. Han har under många år studerat den svenska arbetarlitteraturens utveckling från trettiotalet fram till i dag.

– På trettiotalet skrevs mest romaner. De var ofta självbiografiska och liknade på många sätt varandra. Sådana romanförfattare har vi också i dag, men även poeter och serietecknare. Det finns en större bredd, säger Magnus Nilsson.

För drygt tio år sedan fick arbetarlitteraturen ett uppsving med böckerna Svinalängorna av Susanna Alakoski och Mig äger ingen av Åsa Linderborg. Sedan dess har det skrivits många arbetarskildringar av just kvinnor och om kvinnodominerade yrken, till exempel om arbetet inom vården, hemtjänsten och på restaurang.

Skådespelaren Mikael Persbandt vid filmatiseringen av Åsa Linderborgs Mig äger ingen. FOTO: TT NYHETSBYRÅN

Den nya generationens arbetarförfattare skiljer sig alltså från äldre tiders genom att de inte bara skriver romaner och poesi. Mats Källblad och Mats Johnsson har gjort serier om sina uppväxtorter och Daria Bogdanska ett seriealbum om att jobba svart på krogen i Malmö. Men även om bredden är stor, finns en sak som är återkommande: osäkra anställningar och otryggheten som de skapar.

– Detta är något nytt, en generationsfråga. Många med rimliga anställningsformer förstår inte hur vanliga osäkra anställningar är bland unga människor. Därför är det något att skriva om, något uppseendeväckande. Ett sätt att berätta för allmänheten hur det ligger till, säger Magnus Nilsson.

På så vis blir litteraturen ett sätt att återigen korrigera bilden av verkligheten. Liksom trettiotalets författare skapade ett utrymme att gestalta det framväxande industrisamhället, hittar dagens arbetarförfattare nya sätt att skriva om arbete och orättvisor.

– Vi har nog en gammal bild av, till exempel, industriarbete. Vi tror att industriarbetaren är en fastanställd man i blåställ som lyfter tunga saker. Men i dag kan det mycket väl vara en utlandsfödd kvinna som sköter en dator. Och därför tror jag att litteraturen kan hjälpa oss att förstå samhället bättre. Den är mer uppdaterad än media och politiken, säger Magnus Nilsson.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Pengarna finns i första klass

Pengarna finns i första klass

Är det verkligen de som kroppsarbetat hela livet som ska rädda våra pensioner, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”