Industriarbetarnas tidning
20 maj, 2017
Skrivet av Harald Gatu
Över 800 anställda vid H&M:s leverantörer i Bangladesh har avskedats efter omfattande strejker. Nu samarbetar facket med den svenska klädjätten för att hitta en lösning för de avskedade.
– Helst ser vi att alla återanställs och att de anställda får fulla fackliga rättigheter, säger Nazma Akter, ordförande för ett av landets textilarbetarförbund, Sommilito Garments Sramik Federation till Dagens Arbete.
Nazma Akter gästar just nu IF Metalls kongress i Göteborg. Där berättade hon om det samarbete med H&M som inletts i Bangladesh. Samarbetet sker inom ramen för det globala avtal som IF Metall, det globala industriarbetarfacket IndustriAll häromåret tecknade med den svenska klädjätten.
I enlighet med avtalet har H&M och facken hittills gemensamt byggt upp nationella samarbetskommittér i fem länder. I höstas började kommittén sitt arbete i Bangladesh. Nazma Akter är en av tre fackliga representanter utsedda av IndustriAll.
– Avtalet har redan betytt mycket för oss. Vi har haft workshops för arbetsgivare, fack och anställda på företagen som innebär att vi har tagit de första stegen till en verklig social dialog.
Men kommittén gör också brandkårsutryckningar. Som nu i efterspelet till den strejkvåg som utbröt i i december. Tusentals textilarbetare strejkade i syfte att höja minimilönerna. Idag uppgår den lagstadgade minilönen till cirka 500 kronor i månaden.
Tusentals avskedades varav 800 anställda från sex av H&M:s underleverantörsföretag. 35 fackliga aktivister fängslades, varav några från det svenska företagets underleverantörer. Samtliga frigavs senare mot borgen.
– Tillsammans med HM har vi besökt de sex företagen och försökt få dem att dra tillbaka alla avskedanden, säger Nazma Akter.
Samarbetskommittéen mellan HM och facken har själva inget förhandlingsmandat. Kommittéens uppgift är att se till att få igång en dialog mellan arbetsgivare och anställda i enlighet med det globala avtalet. Nazma Akter tycker att H&M har bjudit till.
– Ja, de lyssnar på oss. Jag tycker att de har en positiv attityd. De är en viktig partner eftersom de är så stora. Jag hoppas att vi tillsammans kan göra mer för att exempelvis höja minimilönerna. Utmaningarna är gigantiska.
Nazma Akter började arbeta i textilindustrin som elvaåring. På nära håll har hon sett de svåra villkor som landets fem miljoner textilarbetare lever under.
– Med H&M-avtalet känns det som om vi har börjat gå mot rätt håll. Jag tror att avtalet kommer att betyda jättemycket.
Inför kongressen talade hon om behovet av fackligt samarbete över gränserna.’
– De multinationella företagen måste lyssna. För att göra våra röster hörda kanske vi måste organisera en global strejk, sa hon och drog ner en av kongressens längsta applåder.
För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten H&M:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. ”Ett kvitto på att det fungerat”, säger H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda.
Den svenska modejätten H & M har idag tecknat ett globalt avtal med IF Metall och Industri All som omfattar 1,6 miljoner anställda på företagets 850 huvudleverantörer. Avtalet slår fast rätten att organisera sig fackligt men också att de anställda ska ha en lön som går att försörja en familj på.
Långa arbetsdagar, obefintlig semester, svältlöner, ingen facklig organisation är vardagen för många av världens textilarbetare. H&Ms långtgående globala avtal kan bli början på något nytt. Den enda som har riktig makt att förverkliga det är H&M, skriver DA.s Harald Gatu.
Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvudstaden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.
Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof.
Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljövänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.
Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvudstaden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.
Situationen för fackligt aktiva har försämrats i hela världen, visar världsfackets ITUC:s årliga genomgång av arbetares rättigheter. Fackligt aktiva mördas, hotas och förhindras att strejka.
Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.
Det är vi i rika väst som bär märkeskläderna – men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.
Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.
Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.
Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.
Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.
Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.
Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.
Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.
Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.
Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.
Den med mest förtroende ska kunna bli skyddsombud, oavsett politisk hemvist eller fackligt medlemskap, skriver Sverigedemokraternas Magnus Persson.
Centrum för personalägande: Det är ett sätt för er som avstått löneökningar under pandemin att få ta del av framtida framgångar.”
Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.
Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.
Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.
