Industriarbetarnas tidning

Machokulturen kan döda

5 maj, 2017

Att vara en hård karlakarl kan kosta dig eller dina arbetskamrater livet. Arbetsmiljöverket hävdar att förändrade attityder är viktiga för att förebygga skador och dödsfall.

FAKTA: Dödsolyckor i Sverige

Totalt omkom 233 män och 49 kvinnor i arbetsrelaterade olyckor under perioden 2005-2014. Mer än hälften av männen var över 50 år i samband med dödsfallet.
Inom näringsgrenen tillverkning omkom 35 män och 7 kvinnor under tioårsperioden.
129 personer avled i händelser där fordon var inblandade på olika sätt.
Orsaken ”klämning/krossning” förekom i 65 fall. Fallolyckor svarade för 42 av dödsolyckorna, trädfällning för 19.
De dagar då flest dödsolyckor inträffade var måndagar och onsdagar (20 procent), och minst var det på söndagar (6 procent).

KÄLLA: Arbetsmiljöverket

Här kan du läsa rapporterna

”Genusperspektiv på olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet”.

”Risker och säkerhetsarbete i byggbranschen ”.

”Dödsolyckor i arbetslivet del 1” och ”Dödsolyckor i arbetslivet del 2”

Nio av tio arbetsrelaterade dödsolyckor drabbar män. Att det är just så kan delvis förklaras med machokulturen som präglar vissa yrken och arbetsplatser i Sverige.

Det framgår av en rapport utgiven av Arbetsmiljöverket som presenterades på fredagen.

– Varje år ser vi att uppemot tio tusen personer drabbas av allvarliga arbetsolyckor och måste vara borta från jobba i åtminstone fjorton dagar. Och i stort sett varje vecka är det någon som omkommer på jobbet, och det här är naturligtvis helt oacceptabelt, säger verkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem.

Regeringen har en nollvision när det gäller dödsolyckor och allvarliga olyckor, och gav därför myndigheten uppdraget att analysera problemet ur olika perspektiv. Tre forskargrupper har nu gjort en genomgång av nationella och internationella studier inom fältet.

– Det här är viktig kunskap som handlar om liv och död, och om att må bra på jobbet. Kunskap behöver samlas och spridas för att byta attityder, för attityder är en viktig faktor i de här sammanhangen, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Yrkestillhörighet, arbetsplatsens storlek och näringsgren förklarar visserligen olycksrisker bättre än kön, ålder och bakgrund. Men maskulina normer som betonar till exempel fysisk styrka, förmåga att utstå smärta och skador utan att klaga, och praktisk teknisk kunskap, kan fortfarande leda till arbetsrelaterade olyckor och i värsta fall till döden.

Ett annat bekymmer är att den svenska arbetsmarknaden alltjämt är starkt könssegregerad. Alltför ofta finns kvinnor och män på olika branscher på arbetsmarknaden. Och finns de på samma arbetsplatser, så har de många gånger olika positioner i hierarkin.

– Könssegregeringen får konsekvenser för männen och kvinnornas arbetsmiljö och hälsa, menar rapportens författare, docenterna Åsa Ek och Gunilla Olofsdotter.

De anser att ”genusbaserade olycksförebyggande strategier” behövs för att kunna minska antalet olyckor och dödsolyckor i de särskilt utsatta mansdominerade yrkena.

Utöver det behövs det, enligt dem, bättre arbetsplatsintroduktioner och en välfungerande rapportering av incidenter, att unga arbetare utbildas om sina rättigheter, och att cheferna är medvetna om och engagerade i säkerhetsfrågan.

 

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss

Samhall: Sjuktalen ska gå åt rätt håll hos oss

Efter Dagens Arbetes granskning har Samhall nu bestämt sig för att ha en nollvision för arbetsolyckor. ”Varje gång en medarbetare utsätts för risk är det ett misslyckande”, säger Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson.

”Sätt stopp för Samhalls osunda konkurrens”

”Sätt stopp för Samhalls osunda konkurrens”

Pernilla Enebrink, Almega Serviceföretagen: Problemen har varit kända sedan länge utan att politiken verkligen agerat.

Var femte skyddsrond digital under pandemin

Var femte skyddsrond digital under pandemin

När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.