Industriarbetarnas tidning

”Nu gäller det att nöta in systemet”

29 maj, 2017

Skrivet av

Rätt verktyg på rätt plats. Så här prydligt och ordentligt var det inte förr. Foto: Ylva Bergman

Renare, trivsammare och mer koll på grejerna. Så blev utfallet av ordning-och-reda-projektet på Stora Enso i Skutskär.
– Det är mycket mer lättjobbat nu, säger operatören Henric Alftberg.

Framgångskonceptet:

Att systemet hittills blivit så lyckat i pappsalen, tror operatören Henric Alftberg beror på följande orsaker:

Resurserna
Att företaget faktiskt öppnade plånboken och lät gruppen köpa in de saker som behövdes. Det stärkte engagemanget. En budgetvariant hade lätt kunnat medföra att hela projektet runnit ut i sanden.

Tiden
Att gruppen fick jobba dagtid och fick ersättare i produktionen. Det visade att företaget menade allvar.

Uppföljningen
Att man varje fredag går rond och checkar av att de jobb som ska ha blivit gjorda under veckan också har blivit det.

Så funkar 5S

5S-systemet syftar till att uppnå högre kvalitet och ­färre olyckor. Detta görs ­genom att:

Sortera. Ta bort allt onödigt, då blir det lättare att ­hitta saker.
Städa. Rent på arbets­platsen gör det lättare att hitta fel och trevligare att jobba.
Systematisera. Sätta ­arbetsplatsen i ordning.
Standardisera. Införa ­rutiner för hur och när de tre punkterna ovan ska genomföras.
Självdisciplin. Att ständigt söka efter det bästa sättet att utföra arbetet.

Henric Alftberg ingick tills nyligen i en grupp om tre som under två års tid hade till uppgift att bättra på säkerheten genom att skapa lite mer ordning och reda på fabriksgolvet. Ja, att helt enkelt städa och röja bort allt onödigt, köpa nytt och fixa till så att rätt sak hamnade på rätt plats. Allt i enlighet med det så kallade 5S-systemet (se faktaruta).

– ”Köp och kör!” sa chefsledningen och då gjorde vi det, säger han.

Nu är han tillbaka på sexskiftet med torkmaskinerna igen, och under tiden som han visar oss runt i pappsalen pekar han på alla inköp och förbättringar som gjorts. Hur man har rengjort, kasserat, målat om. Liksom hur man satt upp sådant som gps-utrustade råttfällor på utsidan, och pedagogiska att-göra-tavlor på insidan.

– Det har blivit mycket renare och finare nu, konstaterar han. Trevligare att jobba. Förr kunde verktygen ligga lite varstans och då hade man ingen egentlig koll alls.

Samtidigt som den yttre arbetsmiljön alltså har fått sig en rejäl ansiktslyftning så tycks även produktiviteten ha ökat. Det är i alla fall Henric Alftberg och hans kollegor helt övertygade om.

– Visst, sådant här är naturligtvis väldigt svårt att mäta i kronor och ören. Men ett och annat ton papper har vi nog tjänat in.

Henric Alftberg visar T-korts­tavlan. Här syns vad som har gjorts och vad som behöver göras. Foto: Ylva Bergman

På vilket sätt?

– Jo, man jobbar ju mer effektivt om man enkelt och snabbt kan hitta alla grejer man behöver. Jag menar, om jag står hemma och lagar mat vill ju jag inte behöva gå till tv:n för att hämta kryddorna, de ska stå vid ­spisen. Samma sak på en arbetsplats.

Produktionssam­ordnaren Morgan Gelin är så nöjd med projektet att han infört 5S-systemet hemma i garaget. Foto: Ylva Bergman

Produktionssamordnaren Morgan Gelin är så nöjd med utfallet att han till och med infört 5S-systemet hemma i garaget. Men, tillägger han, som en slags uppmaning till både sig själv och till företaget:

– Nu gäller det bara att nöta in systemet ordentligt, se till att det ingår i ens dagliga rutiner.

Innötningseffekten är nämligen a och o, menar han.

– Det vet man ju hur det är hemma. Om man har rensat ut och fixat till i garaget en gång, så brukar det inte dröja länge förrän det ser ut som om man har sprängt det igen.

Ordningen och redan, det ser Morgan Gelin som den stora vinsten. Inte minst T-tavlorna med alla att-göra-korten, vilka underlättar det dagliga arbetet för både veteraner och nyanställda. Och så de nya verktygen förstås.

– Förr hade vi massa skrammellådor med blandad kompott i; saker som kunde vara bra att ha och …

Han avbryter sig själv en sekund:

– Nackdelen är bara att några av de där sakerna som vi slängde faktiskt var bra att ha.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Deras jobb: Få rätt grejer på rätt plats

Deras jobb: Få rätt grejer på rätt plats

Skutskär har öppnat plånboken för att skapa ordning och reda på bruket. Det ska öka trivseln, produktiviteten och kundnöjdheten. En nyhet är en gps-utrustad råttfälla.

”Lediga veckor kan jag vara  med bandet”

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

Är det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

”Jag vill gå med i facket!”

”Jag vill gå med i facket!”

Klockan är 12.04 på Stora Enso, Skutskär.

Stort pådrag efter granatlarm

Polisen utrymde delar av Stora Ensos massabruk i morse, efter att vad som troligen var en gammal övningsgranat hittades i renseriet. ”Man lär ju gå till botten med det här”, säger huvudskyddsombudet Thomas Brännström.

Här är framtiden fossilfri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

På Stora Enso i Hylte är det tufft att vara säker

På Stora Enso i Hylte är det tufft att vara säker

Borta är tiderna när det var macho att utan sele klättra på såphala valsar. På Stora Enso i Hylte, firade underhållsavdelningen förra månaden 1 000 dagar utan olyckor.

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Nu är det klart att Kvarnsveden läggs ner senast sista september. Men facket ger inte upp.
”Vi tror fortfarande att det finns andra som kan vara intresserade.”

De anställda ger inte upp om Kvarnsveden

De anställda ger inte upp om Kvarnsveden

Än lever hoppet om Kvarnsveden, åtminstone bland de anställda på golvet. ”Det är som att alla spottat sig i nävarna,” säger huvudskyddsombudet Janne Grundelius.

Trähusen skjuter åter i höjden

Trähusen skjuter åter i höjden

Behovet av fler bostäder gör att branschen klarat pandemin. Den gröna omställningen fortsätter att ge fler byggen av trä.

En lång pappershistoria går i graven

En lång pappershistoria går i graven

På golvet i Ortviken händer inte mycket längre. Pappersmaskinerna har tystnat och nu står hundratals arbetare i Sundsvall utan arbete, då få läser pappers­tidningar numera.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.