Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Foto: David Lundmark.

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

”Jag vill att vi ska se varandra som människor, inte som kön”, säger Emelie Persson, som jobbar på Lindbäcks husfabrik. Foto: David Lundmark.

Är det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan?
Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka.
– Jag vill ha samhällsförändring och jag vill att GS går först av alla LO-förbund.

Reportaget är ett samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar. Läs också deras artiklar:

Facken i förändring | Ottar

Det här är hbtq

Hbtq är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. H:et och B:et handlar om sexuell läggning, T:et handlar om hur man definierar sitt kön. Queer kan röra både läggning, ­identitet, relationer och sexuell praktik.

Sexuell läggning Handlar om vem en person blir attraherad av eller kär i. Enligt svensk diskrimineringslag finns det tre sexuella läggningar: Heterosexuell, bisexuell och homosexuell.
Heterosexuell En person som har förmågan att bli kär i/attraherad av någon av ett annat kön än det egna.

Homosexuell En person som har förmågan att bli kär i/attraherad av någon av samma kön.

Bisexuell / Pansexuell Förmågan att bli kär i/attraherad av personer oavsett kön. Ordet pan antyder att det finns ett spektrum av kön och inte bara två som ordet bi i bisexuell antyder.

Queer: Ett ifrågasättande av heteronormen. Kan vara en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning.

Könsidentitet Det kön man känner sig som (kvinna, intergender, genderqueer, ickebinär, man, transperson osv). Behöver inte vara samma som det biologiska eller juridiska könet.

Transperson En person som delvis eller inte alls identifierar sig med det kön den har fått vid födseln. Kan även vara någon som inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ”ska” vara, förutsatt att hen själv identifierar sig som transperson.

Transsexuell Är en medicinsk diagnos. En förutsättning för att i Sverige få tillgång till nytt juridiskt kön och underlivskirurgi.

Genderqueer, ickebinär, intergender En person som identifierar sig som mellan eller bortom könskategorierna kvinna och man.

Transvestit En person som växlar mellan att bära manliga eller kvinnliga kläder eller attribut.

Så funkar Hbtq-certifiering

Utbildningen ges av organisationen RFSL och ska ge verktyg för att arbeta systematiskt med likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter.
Efter certifieringen ska GS arbeta aktivt för att bemöta medlemmar och medarbetare respektfullt oavsett sexuell läggning, kön, etnicitet eller ålder samt bilda en hbtq-grupp.

Regnbågsflaggans historia

Regnbågsflaggan – prideflaggan – är en symbol för hbtq-personers rättigheter, hela hbtq-rörelsen samt står för mångfald, respekt och fred.

Regnbågens färger symboliserar mångfalden inom hbtq-rörelsen. Hur många och vilka färger som används skiljer sig åt, men oftast är det sex: Rött, orange, gult, grönt, blått och violett.

Flaggan togs fram av konstnären och gayaktivisten Gilbert Baker, som avled i mars i år, 65 år gammal. Baker skapade flaggan 1978 när hbt-rörelsen ville hitta en symbol för att spegla mångfalden i rörelsen.

I originalversionen bestod flaggan av åtta färger, där varje färg hade en symbolisk innebörd:
Rosa = sex
Rött = liv
Orange = helande
Gul = solen
Grön = naturen
Turkos = konsten
Indigoblå = harmoni
Lila = själen/anden

Till flaggans 25-årsjubileum 2003 ombads Gilbert Baker att tillverka världens längsta regnbågsflagga, en 2 km lång flagga som bars genom Key West i Florida.

Text: Carolina Hemlin, Chefredaktör tidskriften Ottar

Vid 29 års ålder kändes det som att hon höll på att drunkna. Hon hade man, hus och två barn. Men hon kunde inte andas, och om hon inte gjorde något så skulle hon dö. Det fanns två alternativ – att simma eller att sjunka.

Emmeli Persson simmade. Efter 15 år tillsammans separerade hon från barnens pappa. Det var inget lätt val att göra, en stor kris i livet. Men hon säger att det inte är tillåtet för den som lämnar att vara ledsen. Kanske är det bara en av alla roller som vi förväntas spela på ett visst sätt.

Det första hon tänkte när hon bestämt sig för att separera var att hon aldrig mer skulle leva med en man. Trots det skulle det dröja ännu en stund innan hon slogs av insikten att hon är bisexuell.

Emmeli Persson kliver upp på ett väggblock, går till ena hörnet och sätter en spik i ett stålband, tar ett kliv till nästa regel, sänker spikpistolen och skjuter fast stålbandet med två snabba spikar, tar ännu ett kliv och repeterar momentet.

När hon började på Lindbäcks husfabrik i Piteå 2005 var hon ensam tjej bland närmare 50 anställda.

– Jag gick bygglinjen på gymnasiet så jag var van. Jag hade skinn på näsan. Men jag var tvungen att bevisa vad jag kan. Det kunde vara lite ”lilla gumman” ibland.
Mycket har förändrats sedan Emmeli började på Lindbäcks. I dag är de över 200 anställda och det familjeägda företaget jobbar aktivt för att locka till sig fler kvinnor.

När Emmeli fick barn började hon tänka alltmer på hur könsstyrt samhället är. Att barn redan på förskolan lär sig att det är skillnad och att tjejer förväntas vara på ett visst sätt och killar på ett annat.

– Allt som är dåligt är tjejigt. Du springer som en tjej, kastar som en tjej. Att vara pojkflicka är fint. Men en pojke som vill vara flicka är svårare att acceptera.

Genom att fråga har hon förstått att många som är transsexuella visste redan som barn att de var födda i fel kropp. Emmeli tänker på skolgymnastiken, omklädningsrummen och den obligatoriska duschen tillsammans.

– Tänk om ett barn varken identifierar sig som pojke eller flicka. Vart ska de då vända sig? Och hur ska de våga berätta om de möts av vuxna som inte vet hur de ska hantera det?

– Många transsexuella har funderat på att ta livet av sig. Skolan, pedagogerna måste få utbildning för det här.

Samma kunskap vill hon se i arbetslivet, så att ingen anställd ska känna att de måste dölja vem de egentligen är. Hon tror att det kan vara extra svårt att komma ut som hbtq-person (se faktaruta) inom industrin.

– Det finns en machonorm kvar trots allt.

Hennes egen arbetsplats har kommit långt med att bryta den tycker hon. I dag kommer var tredje arbetsansökan till Lindbäcks från en kvinna. Om någon av hennes arbetskamrater skulle komma ut som homosexuell, transperson eller något annat tror hon inte att det skulle väcka några stora reaktioner. Men att avvika från normen är trots allt svårt.

– Vi är 220 anställda. Det är bara jag som är öppet bisexuell och en annan kvinna som är gift med en kvinna. Men det måste finnas fler än vi som inte är heterosexuella. Det är tragiskt om folk inte vågar vara öppna.

Därför blev hon så glad när hennes eget fackförbund GS på förra årets kongress bestämde att de ska hbtq-certifieras.
– Jag kände hopp om framtiden. Hela kongressen hade genomsyrats av vår värdegrund.

Det är inte alla som tycker att det är fackets uppgift att lägga tid och pengar på hbtq-frågan, enligt Emmeli. Själv tycker hon absolut att det hör till fackets ansvar.

– Ja! Vi har redan vår värdegrund om allas lika värde och rättigheter. Det är en jättefin bok, men vi måste jobba aktivt med den. En certifiering är ett steg till för oss att jobba med värdegrunden.

Finns inte risken att det bara blir en fin stämpel att visa upp?

– Jo, men först genomför man certifieringen och sedan ska den göras om vart tredje år. Det kommer att ge ombudsmännen i Stockholm bättre kunskap, och när de lär sig kommer det att regna ner på oss förtroendevalda. Vi kan inte tacka nej till kunskap.

Vad ska förändras med kunskap?

– Rädsla för det som är annorlunda beror ofta på okunskap. Men börjar folk att förstå så är det inte så skrämmande längre.

Vad kommer du att lära dig?

– Man lär sig alltid något nytt. Jag vill kunna möta varenda medlem, oavsett läggning. Jag vill se alla människor som individer och inte som normerna säger att de är.

– Jag vill ha en samhällsförändring. Och jag vill att vi inom GS ska gå först bland alla LO-förbund.

”Jag tror att det är viktigt för alla och att vi lär oss vad de här förkortningarna och orden betyder.”

När Emmeli som tonåring berättade att hon ville söka till bygglinjen tyckte syo-konsulenten i skolan att hon nog borde välja något annat. Något mer kvinnligt. Från sina föräldrar fick hon däremot uppbackning. De har alltid stöttat henne, berättar Emmeli.

Någon ”flickig” tjej var hon aldrig som liten, och lite stökig i skolan med svårigheter att sitta still. Dyslexi och en hel del skolk i högstadiet. Hon visste att hon var älskad ändå, precis som hon var.

Det var inte föräldrarna som pressade henne in i en kärnfamiljsroll heller. Ändå befann hon sig mitt i den vid 29 års ålder, och höll på att kvävas.

– Jag hade jobbat så jävla hårt för att passa in i normen. Men jag hörde inte hemma där.

Efter skilsmässan experimenterade hon lite. På sin egen inflyttningsfest gick det upp för henne att hon kanske inte är heterosexuell.

– Jag råkade hamna på toaletten med en tjej. Det var första gången som jag nästan gjorde det med en tjej. Jag berättade för en av mina bästa vänner vad som hänt och sa: Vet du, jag tror att jag är bi.

– No shit, sa hon. Det vet väl alla.

När hon tänker tillbaka så hånglade hon med både killar och tjejer som tonåring, men det är inget hon har tänkt särskilt mycket på.

– För mig har det aldrig varit konstigt. Jag har nog aldrig lagt en stämpel på kön. Jag tycker om den som jag tycker om bara.

Emmeli Persson kollar ritningen till väggblocket. Foto: David Lundmark.

För Emmeli var det skönt att hitta ett ord som kunde definiera henne. Och det tror hon att många som inte känner sig hemma i den heterosexuella normen – eller den homosexuella för den delen – behöver. Samtidigt förstår hon att det kan vara förvirrande för andra.

– En del tycker att det är för många förkortningar och konstiga benämningar på folks läggning. Queer, transsexuell, icke-binär och så vidare. Måste vi kalla allt för något? Ja, för mig var det viktigt att kunna sätta ord på vem jag är. Jag tror att det är viktigt för alla och att vi lär oss vad de här förkortningarna och orden betyder.

Hon tycker att det har hänt en hel del på senare år, att många tabun är borta.

– Där har nog sociala medier hjälpt till. Man kan känna samhörighet med andra. En tonåring som funderar kan hitta sig själv där.

Att hon aldrig mer skulle leva med en man höll inte. Hon hittade sin stora kärlek på jobbet, blev sambo igen och de ska bygga hus tillsammans.

Vad hon vet är det ingen på hennes jobb som har reagerat på att hon är bisexuell. Genom att själv vara öppen tror hon att hon kan göra skillnad.
– Kan jag hjälpa bara en enda person, då hjälper jag en hel värld.

Foto: TT

Hbtq-rättigheter i Sverige

1944 Homosexualitet är inte längre straffbart. En åldersgräns på 18 år införs dock för homosexuellt umgänge, mot 15 år för heterosexuellt umgänge.

1952 Organisationen Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, bildas.

1955 Sexualundervisning blir obligatoriskt i svenska skolor.

1969 Stonewall-revolten i New York. Homosexuella och transpersoner gör uppror mot polisen som länge trakasserat dem. Ses som startpunkten och inspirationen för den globala hbtq-rörelsen.

1971 Sveriges första pridedemonstration hålls i Örebro där ett av kraven var att “två av samma kön skall få gifta sig med varandra”.

1972 Personer med dia­gnosen transsexuell får rätt att genomgå könskorrigerande behandling, och att byta juridiskt kön.

1978 Åldersgränsen för samkönat sexuellt umgänge sänks till 15 år.

1979 Homosexualitet tas bort ur Socialstyrelsens sjukdomsregister där den tidigare har betecknats som en mental rubbning och anomali.

1988 Sambolagen blir lika för hetero- och homosexuella par.

1995 Partnerskapslagen för homosexuella införs. Homosexuella får dock inte gifta sig i kyrkan.

1998 Tasso Stafilidis, V, (bilden t.v) blir den förste riksdagskandidaten som är öppen med sin sexuella läggning.

1995 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, tillsätts.

2002 Sveriges riksdag röstar ja för homo­sexuellas rätt att prövas som adoptiv­föräldrar. Först 2012 tillåts det första samkönade manliga paret att adoptera ett barn.

2003 ”Hets på grund av sexuell läggning” inkluderas i lagen om hets mot folkgrupp.

2005 Lesbiska par får rätt att genomgå assi­sterad befruktning med donerad sperma via sjukvården.

2005 Sexuell läggning och kön blir ett skäl för att söka asyl.

2006 Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling på grund av sexuell läggning och kön i skolan, införs.

2009 Samkönade par får rätt att vigas i kyrkan. “Könsöverskridande identitet eller uttryck” lades till diskrimineringsgrunderna i lagstiftningen.

2013 Lagen om tvångssterilisering av transpersoner som byter juridiskt kön avskaffas. Sedan 1972 har cirka 800 personer tvångssteriliserats.

2017 Regeringen beslutar att alla transpersoner som tvångssteriliserats fram till 2013 ska få skadestånd av staten.

2017 Regeringen berättar att de nästa år ska föreslå en lagändring som ger individen rätt att själv välja juridiskt kön, utan att behöva genomgå en medicinsk utredning.

Källor: RFSL, RFSU, regeringen.se, Ottar, DN m.fl.

Text: Carolina Hemlin, chefredaktör tidskriften Ottar

 

Tycker du att det är rätt att GS ska hbtq-certifieras?

5 röster från golvet på Lindbäcks husfabrik

Fredrik Öhlund
– Det tycker jag verkligen. Det borde inte behövas, för alla ska behandlas lika oavsett läggning. Här hos oss tror jag att alla skulle acceptera vilken typ av läggning man än har. Men just i mansdominerade yrken kan det kanske vara svårare att komma ut med vem man egentligen är.

Jim Stenberg
– Det är bra att man visar att man är öppen med det. Ingen man har kommit ut som homosexuell här på jobbet. Speglar vi samhället så borde det väl finnas någon. Även om ingen här skulle tycka att det var konstigt så kan det finnas många personliga skäl till att man inte vill berätta.

Benjamin Gaudet
– Det är 2017, och borde vara en självklarhet att alla är välkomna utan att man gör ett stort projekt av det. Men jag tror att det kan behövas en certifiering. Okunskapen gör att man inte vill ha sånt som är annorlunda. När det gäller hbtq­frågan finns nog mycket okunskap. Nej, var vad du vill. Var dig, var gay. Det är inga problem – alla är välkomna här.

Josefin Lindgren och Anton Olsson
Josefin: Helt klart bra! Människor behöver lära sig mer.
Anton: På mansdominerade arbetsplatser kan det vara en hård jargong och då kan det vara lite motigt. Vi är ganska unga här, men de äldre kanske är lite mer fientligt inställda till det.

Läs mer:


me@da.se

2Kommentarer

Dan Andersson:

Tycker att facket ska ägna sig åt framförallt fackliga frågor. Det är därför det kallas facket. Det finns organisationer som kämpar för homosexuella, RFSL och andra. Vi ska vara på alla fronter och slåss. Samtidigt tappar Vi inflytande, när det gäller våra egna rättigheter. Börja med att ta initiativet på arbetsmarknaden först!

stevO:

Håller helt och hållet med Dan.
Snacka om att prioritera fel saker.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Så ser ditt anställningsskydd ut

DA REDER UTSå ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

3

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

1

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

PROFILENÄr det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

Efter coronan

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Coronakrisen

”Det får inte bli en falsk trygghet”

Världsdagen för arbetsmiljöVad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

KORTTIDSAVTALPå Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk. – Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

1

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

ArbetsmiljöBajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Tillbaka på Scania efter fyra veckor

I dag kommer en stor del av Scanias permitterade personal tillbaka till jobbet. Luigi Garrapa är en av dem, och han har dubbla känslor. DA mötte honom redan när fabriksportarna slog igen den 24 mars.

Sekab ställer om till handsprit

OMSTÄLLNINGDomsjö fabriker skänkte 65 000 liter etanol till grann­fabriken Sekab, som snabbt ställde om till att producera handsprit och desinfektionsmedel. Och fler fabriker har ställt om sin verksamhet.

”När jag spelar finns bara här och nu”

PROFILENFlöjten och orkestern tar Maina Bejefalk till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva – som kronprinsessans bröllop.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

IF Metall håller kongress i Västerås

300 kongressombud får förbereda sig för att åka till Västerås i höst. Nu är det klart att IF Metalls kongress blir på Aros Congress Center den 23–27 november i år.

Vi ska klara krisen – tillsammans

KRÖNIKANu kraftsamlar vi alla våra resurser och gör allt vi kan för att minska oron och öka tryggheten. Just nu gäller det att rädda jobb och se till att industriarbetare som trots allt blir arbetslösa kan försörja sig, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson

Vad är prislappen för folkhälsa?

KRÖNIKAMarknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.