Processoperatören Janne blev Jonna – efter 40 år av dubbelliv
Fyra decennier av tystnad – sedan var det nog Stenen som släppte från hjärtat ”Försöker slå hål på myterna”
”Ingen ska behöva dölja vem den är”
Publicerad 2017-06-09, 08:00 Uppdaterad 2022-04-26, 13:20
Är det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan? Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka.
– Jag vill ha samhällsförändring och jag vill att GS går först av alla LO-förbund.
Det här är hbtq
Hbtq är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. H:et och B:et handlar om sexuell läggning, T:et handlar om hur man definierar sitt kön. Queer kan röra både läggning, identitet, relationer och sexuell praktik.
Sexuell läggning Handlar om vem en person blir attraherad av eller kär i. Enligt svensk diskrimineringslag finns det tre sexuella läggningar: Heterosexuell, bisexuell och homosexuell.
Heterosexuell En person som har förmågan att bli kär i/attraherad av någon av ett annat kön än det egna.
Homosexuell En person som har förmågan att bli kär i/attraherad av någon av samma kön.
Bisexuell / Pansexuell Förmågan att bli kär i/attraherad av personer oavsett kön. Ordet pan antyder att det finns ett spektrum av kön och inte bara två som ordet bi i bisexuell antyder.
Queer: Ett ifrågasättande av heteronormen. Kan vara en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning.
Könsidentitet Det kön man känner sig som (kvinna, intergender, genderqueer, ickebinär, man, transperson osv). Behöver inte vara samma som det biologiska eller juridiska könet.
Transperson En person som delvis eller inte alls identifierar sig med det kön den har fått vid födseln. Kan även vara någon som inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ”ska” vara, förutsatt att hen själv identifierar sig som transperson.
Transsexuell Är en medicinsk diagnos. En förutsättning för att i Sverige få tillgång till nytt juridiskt kön och underlivskirurgi.
Genderqueer, ickebinär, intergender En person som identifierar sig som mellan eller bortom könskategorierna kvinna och man.
Transvestit En person som växlar mellan att bära manliga eller kvinnliga kläder eller attribut.
Vid 29 års ålder kändes det som att hon höll på att drunkna. Hon hade man, hus och två barn. Men hon kunde inte andas, och om hon inte gjorde något så skulle hon dö. Det fanns två alternativ – att simma eller att sjunka.
Emmeli Persson simmade. Efter 15 år tillsammans separerade hon från barnens pappa. Det var inget lätt val att göra, en stor kris i livet. Men hon säger att det inte är tillåtet för den som lämnar att vara ledsen. Kanske är det bara en av alla roller som vi förväntas spela på ett visst sätt.
Det första hon tänkte när hon bestämt sig för att separera var att hon aldrig mer skulle leva med en man. Trots det skulle det dröja ännu en stund innan hon slogs av insikten att hon är bisexuell.
Vi är 220 anställda. Det är bara jag som är öppet bisexuell och en annan kvinna som är gift med en kvinna.
Emmeli Persson kliver upp på ett väggblock, går till ena hörnet och sätter en spik i ett stålband, tar ett kliv till nästa regel, sänker spikpistolen och skjuter fast stålbandet med två snabba spikar, tar ännu ett kliv och repeterar momentet.
När hon började på Lindbäcks husfabrik i Piteå 2005 var hon ensam tjej bland närmare 50 anställda.
– Jag gick bygglinjen på gymnasiet så jag var van. Jag hade skinn på näsan. Men jag var tvungen att bevisa vad jag kan. Det kunde vara lite ”lilla gumman” ibland.
Mycket har förändrats sedan Emmeli började på Lindbäcks. I dag är de över 200 anställda och det familjeägda företaget jobbar aktivt för att locka till sig fler kvinnor.
När Emmeli fick barn började hon tänka alltmer på hur könsstyrt samhället är. Att barn redan på förskolan lär sig att det är skillnad och att tjejer förväntas vara på ett visst sätt och killar på ett annat.
– Allt som är dåligt är tjejigt. Du springer som en tjej, kastar som en tjej. Att vara pojkflicka är fint. Men en pojke som vill vara flicka är svårare att acceptera.
Genom att fråga har hon förstått att många som är transsexuella visste redan som barn att de var födda i fel kropp. Emmeli tänker på skolgymnastiken, omklädningsrummen och den obligatoriska duschen tillsammans.
– Tänk om ett barn varken identifierar sig som pojke eller flicka. Vart ska de då vända sig? Och hur ska de våga berätta om de möts av vuxna som inte vet hur de ska hantera det?
– Många transsexuella har funderat på att ta livet av sig. Skolan, pedagogerna måste få utbildning för det här.
Samma kunskap vill hon se i arbetslivet, så att ingen anställd ska känna att de måste dölja vem de egentligen är. Hon tror att det kan vara extra svårt att komma ut som hbtq-person (se faktaruta) inom industrin.
– Det finns en machonorm kvar trots allt.
Hennes egen arbetsplats har kommit långt med att bryta den tycker hon. I dag kommer var tredje arbetsansökan till Lindbäcks från en kvinna. Om någon av hennes arbetskamrater skulle komma ut som homosexuell, transperson eller något annat tror hon inte att det skulle väcka några stora reaktioner. Men att avvika från normen är trots allt svårt.
Så funkar Hbtq-certifiering
Utbildningen ges av organisationen RFSL och ska ge verktyg för att arbeta systematiskt med likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter.
Efter certifieringen ska GS arbeta aktivt för att bemöta medlemmar och medarbetare respektfullt oavsett sexuell läggning, kön, etnicitet eller ålder samt bilda en hbtq-grupp.
– Vi är 220 anställda. Det är bara jag som är öppet bisexuell och en annan kvinna som är gift med en kvinna. Men det måste finnas fler än vi som inte är heterosexuella. Det är tragiskt om folk inte vågar vara öppna.
Därför blev hon så glad när hennes eget fackförbund GS på förra årets kongress bestämde att de ska hbtq-certifieras.
– Jag kände hopp om framtiden. Hela kongressen hade genomsyrats av vår värdegrund.
Det är inte alla som tycker att det är fackets uppgift att lägga tid och pengar på hbtq-frågan, enligt Emmeli. Själv tycker hon absolut att det hör till fackets ansvar.
– Ja! Vi har redan vår värdegrund om allas lika värde och rättigheter. Det är en jättefin bok, men vi måste jobba aktivt med den. En certifiering är ett steg till för oss att jobba med värdegrunden.
Regnbågsflaggans historia
Regnbågsflaggan – prideflaggan – är en symbol för hbtq-personers rättigheter, hela hbtq-rörelsen samt står för mångfald, respekt och fred.
Regnbågens färger symboliserar mångfalden inom hbtq-rörelsen. Hur många och vilka färger som används skiljer sig åt, men oftast är det sex: Rött, orange, gult, grönt, blått och violett.
Flaggan togs fram av konstnären och gayaktivisten Gilbert Baker, som avled i mars i år, 65 år gammal. Baker skapade flaggan 1978 när hbt-rörelsen ville hitta en symbol för att spegla mångfalden i rörelsen.
I originalversionen bestod flaggan av åtta färger, där varje färg hade en symbolisk innebörd:
Rosa = sex
Rött = liv
Orange = helande
Gul = solen
Grön = naturen
Turkos = konsten
Indigoblå = harmoni
Lila = själen/anden
Till flaggans 25-årsjubileum 2003 ombads Gilbert Baker att tillverka världens längsta regnbågsflagga, en 2 km lång flagga som bars genom Key West i Florida.
Text: Carolina Hemlin, Chefredaktör tidskriften Ottar
Finns inte risken att det bara blir en fin stämpel att visa upp?
– Jo, men först genomför man certifieringen och sedan ska den göras om vart tredje år. Det kommer att ge ombudsmännen i Stockholm bättre kunskap, och när de lär sig kommer det att regna ner på oss förtroendevalda. Vi kan inte tacka nej till kunskap.
Vad ska förändras med kunskap?
– Rädsla för det som är annorlunda beror ofta på okunskap. Men börjar folk att förstå så är det inte så skrämmande längre.
Vad kommer du att lära dig?
– Man lär sig alltid något nytt. Jag vill kunna möta varenda medlem, oavsett läggning. Jag vill se alla människor som individer och inte som normerna säger att de är.
– Jag vill ha en samhällsförändring. Och jag vill att vi inom GS ska gå först bland alla LO-förbund.
”Jag tror att det är viktigt för alla och att vi lär oss vad de här förkortningarna och orden betyder.”
När Emmeli som tonåring berättade att hon ville söka till bygglinjen tyckte syo-konsulenten i skolan att hon nog borde välja något annat. Något mer kvinnligt. Från sina föräldrar fick hon däremot uppbackning. De har alltid stöttat henne, berättar Emmeli.
Någon ”flickig” tjej var hon aldrig som liten, och lite stökig i skolan med svårigheter att sitta still. Dyslexi och en hel del skolk i högstadiet. Hon visste att hon var älskad ändå, precis som hon var.
Det var inte föräldrarna som pressade henne in i en kärnfamiljsroll heller. Ändå befann hon sig mitt i den vid 29 års ålder, och höll på att kvävas.
– Jag hade jobbat så jävla hårt för att passa in i normen. Men jag hörde inte hemma där.
Efter skilsmässan experimenterade hon lite. På sin egen inflyttningsfest gick det upp för henne att hon kanske inte är heterosexuell.
– Jag råkade hamna på toaletten med en tjej. Det var första gången som jag nästan gjorde det med en tjej. Jag berättade för en av mina bästa vänner vad som hänt och sa: Vet du, jag tror att jag är bi.
– No shit, sa hon. Det vet väl alla.
När hon tänker tillbaka så hånglade hon med både killar och tjejer som tonåring, men det är inget hon har tänkt särskilt mycket på.
– För mig har det aldrig varit konstigt. Jag har nog aldrig lagt en stämpel på kön. Jag tycker om den som jag tycker om bara.
För Emmeli var det skönt att hitta ett ord som kunde definiera henne. Och det tror hon att många som inte känner sig hemma i den heterosexuella normen – eller den homosexuella för den delen – behöver. Samtidigt förstår hon att det kan vara förvirrande för andra.
– En del tycker att det är för många förkortningar och konstiga benämningar på folks läggning. Queer, transsexuell, icke-binär och så vidare. Måste vi kalla allt för något? Ja, för mig var det viktigt att kunna sätta ord på vem jag är. Jag tror att det är viktigt för alla och att vi lär oss vad de här förkortningarna och orden betyder.
Hon tycker att det har hänt en hel del på senare år, att många tabun är borta.
– Där har nog sociala medier hjälpt till. Man kan känna samhörighet med andra. En tonåring som funderar kan hitta sig själv där.
Att hon aldrig mer skulle leva med en man höll inte. Hon hittade sin stora kärlek på jobbet, blev sambo igen och de ska bygga hus tillsammans.
Vad hon vet är det ingen på hennes jobb som har reagerat på att hon är bisexuell. Genom att själv vara öppen tror hon att hon kan göra skillnad.
– Kan jag hjälpa bara en enda person, då hjälper jag en hel värld.
Reportaget är ett samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.
Läs också deras artiklar: Facken i förändring | Ottar
Hbtq-rättigheter i Sverige
1944 Homosexualitet är inte längre straffbart. En åldersgräns på 18 år införs dock för homosexuellt umgänge, mot 15 år för heterosexuellt umgänge.
1952 Organisationen Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, bildas.
1955 Sexualundervisning blir obligatoriskt i svenska skolor.
1969 Stonewall-revolten i New York. Homosexuella och transpersoner gör uppror mot polisen som länge trakasserat dem. Ses som startpunkten och inspirationen för den globala hbtq-rörelsen.
1971 Sveriges första pridedemonstration hålls i Örebro där ett av kraven var att “två av samma kön skall få gifta sig med varandra”.
1972 Personer med diagnosen transsexuell får rätt att genomgå könskorrigerande behandling, och att byta juridiskt kön.
1978 Åldersgränsen för samkönat sexuellt umgänge sänks till 15 år.
1979 Homosexualitet tas bort ur Socialstyrelsens sjukdomsregister där den tidigare har betecknats som en mental rubbning och anomali.
1988 Sambolagen blir lika för hetero- och homosexuella par.
1995 Partnerskapslagen för homosexuella införs. Homosexuella får dock inte gifta sig i kyrkan.
1998 Tasso Stafilidis, V, (bilden t.v) blir den förste riksdagskandidaten som är öppen med sin sexuella läggning.
1995 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, tillsätts.
2002 Sveriges riksdag röstar ja för homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar. Först 2012 tillåts det första samkönade manliga paret att adoptera ett barn.
2003 ”Hets på grund av sexuell läggning” inkluderas i lagen om hets mot folkgrupp.
2005 Lesbiska par får rätt att genomgå assisterad befruktning med donerad sperma via sjukvården.
2005 Sexuell läggning och kön blir ett skäl för att söka asyl.
2006 Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling på grund av sexuell läggning och kön i skolan, införs.
2009 Samkönade par får rätt att vigas i kyrkan. “Könsöverskridande identitet eller uttryck” lades till diskrimineringsgrunderna i lagstiftningen.
2013 Lagen om tvångssterilisering av transpersoner som byter juridiskt kön avskaffas. Sedan 1972 har cirka 800 personer tvångssteriliserats.
2017 Regeringen beslutar att alla transpersoner som tvångssteriliserats fram till 2013 ska få skadestånd av staten.
2017 Regeringen berättar att de nästa år ska föreslå en lagändring som ger individen rätt att själv välja juridiskt kön, utan att behöva genomgå en medicinsk utredning.
Källor: RFSL, RFSU, regeringen.se, Ottar, DN m.fl.
Text: Carolina Hemlin, chefredaktör tidskriften Ottar
Tycker du att det är rätt att GS ska hbtq-certifieras?
5 röster från golvet på Lindbäcks husfabrik
Fredrik Öhlund
– Det tycker jag verkligen. Det borde inte behövas, för alla ska behandlas lika oavsett läggning. Här hos oss tror jag att alla skulle acceptera vilken typ av läggning man än har. Men just i mansdominerade yrken kan det kanske vara svårare att komma ut med vem man egentligen är.
Jim Stenberg
– Det är bra att man visar att man är öppen med det. Ingen man har kommit ut som homosexuell här på jobbet. Speglar vi samhället så borde det väl finnas någon. Även om ingen här skulle tycka att det var konstigt så kan det finnas många personliga skäl till att man inte vill berätta.
Benjamin Gaudet
– Det är 2017, och borde vara en självklarhet att alla är välkomna utan att man gör ett stort projekt av det. Men jag tror att det kan behövas en certifiering. Okunskapen gör att man inte vill ha sånt som är annorlunda. När det gäller hbtqfrågan finns nog mycket okunskap. Nej, var vad du vill. Var dig, var gay. Det är inga problem – alla är välkomna här.
Josefin Lindgren och Anton Olsson
Josefin: Helt klart bra! Människor behöver lära sig mer.
Anton: På mansdominerade arbetsplatser kan det vara en hård jargong och då kan det vara lite motigt. Vi är ganska unga här, men de äldre kanske är lite mer fientligt inställda till det.
Tycker att facket ska ägna sig åt framförallt fackliga frågor. Det är därför det kallas facket. Det finns organisationer som kämpar för homosexuella, RFSL och andra. Vi ska vara på alla fronter och slåss. Samtidigt tappar Vi inflytande, när det gäller våra egna rättigheter. Börja med att ta initiativet på arbetsmarknaden först!
Håller helt och hållet med Dan.
Snacka om att prioritera fel saker.
jag kom ihåg under min uppväxt, kommentarer som: ”jag har inget emot bögar, bara de ger fan i mig”. Kändes märkligt på något sätt. När jag sedan fick egna barn, så kände jag det som viktigt att prata med dem om att ”pojkar kan älska pojkar och flickor kan älska flickor”, och att det är lika okej som om man tycker om någon av det andra könet. Då sa min äldre son att ”jag älskar Johan”, vilket fick mig att ändå bli orolig för hur hans liv skulle komma att bli pga fördomar och negativt bemötande. jag hade också en tjejkompis som väntade ända tills hon var 38 år, innan hon berättade att hon var kär i en annan kvinna, som hon nu sedan många år lever ihop med. Jag är politisk engagerad inom Socialdemokratin i den stad jag lever i, och blev medlem i HBT-S pga vad jag beskrev nu, och att jag mer o mer förstått att det inte endast räcker att hbtq personer kämpar för ändrade värderingar och rätten till att få vara den man är, utan det är allas vårt ansvar.
MKH
Tomas