Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Foto: David Lundmark.

”Ingen ska behöva dölja vem den är”

”Jag vill att vi ska se varandra som människor, inte som kön”, säger Emelie Persson, som jobbar på Lindbäcks husfabrik. Foto: David Lundmark.

Är det verkligen fackets uppgift att driva hbtq-frågan?
Ja, svarar Emmeli Persson utan att tveka.
– Jag vill ha samhällsförändring och jag vill att GS går först av alla LO-förbund.

Reportaget är ett samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar. Läs också deras artiklar:

Facken i förändring | Ottar

Det här är hbtq

Hbtq är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. H:et och B:et handlar om sexuell läggning, T:et handlar om hur man definierar sitt kön. Queer kan röra både läggning, ­identitet, relationer och sexuell praktik.

Sexuell läggning Handlar om vem en person blir attraherad av eller kär i. Enligt svensk diskrimineringslag finns det tre sexuella läggningar: Heterosexuell, bisexuell och homosexuell.
Heterosexuell En person som har förmågan att bli kär i/attraherad av någon av ett annat kön än det egna.

Homosexuell En person som har förmågan att bli kär i/attraherad av någon av samma kön.

Bisexuell / Pansexuell Förmågan att bli kär i/attraherad av personer oavsett kön. Ordet pan antyder att det finns ett spektrum av kön och inte bara två som ordet bi i bisexuell antyder.

Queer: Ett ifrågasättande av heteronormen. Kan vara en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning.

Könsidentitet Det kön man känner sig som (kvinna, intergender, genderqueer, ickebinär, man, transperson osv). Behöver inte vara samma som det biologiska eller juridiska könet.

Transperson En person som delvis eller inte alls identifierar sig med det kön den har fått vid födseln. Kan även vara någon som inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ”ska” vara, förutsatt att hen själv identifierar sig som transperson.

Transsexuell Är en medicinsk diagnos. En förutsättning för att i Sverige få tillgång till nytt juridiskt kön och underlivskirurgi.

Genderqueer, ickebinär, intergender En person som identifierar sig som mellan eller bortom könskategorierna kvinna och man.

Transvestit En person som växlar mellan att bära manliga eller kvinnliga kläder eller attribut.

Så funkar Hbtq-certifiering

Utbildningen ges av organisationen RFSL och ska ge verktyg för att arbeta systematiskt med likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter.
Efter certifieringen ska GS arbeta aktivt för att bemöta medlemmar och medarbetare respektfullt oavsett sexuell läggning, kön, etnicitet eller ålder samt bilda en hbtq-grupp.

Regnbågsflaggans historia

Regnbågsflaggan – prideflaggan – är en symbol för hbtq-personers rättigheter, hela hbtq-rörelsen samt står för mångfald, respekt och fred.

Regnbågens färger symboliserar mångfalden inom hbtq-rörelsen. Hur många och vilka färger som används skiljer sig åt, men oftast är det sex: Rött, orange, gult, grönt, blått och violett.

Flaggan togs fram av konstnären och gayaktivisten Gilbert Baker, som avled i mars i år, 65 år gammal. Baker skapade flaggan 1978 när hbt-rörelsen ville hitta en symbol för att spegla mångfalden i rörelsen.

I originalversionen bestod flaggan av åtta färger, där varje färg hade en symbolisk innebörd:
Rosa = sex
Rött = liv
Orange = helande
Gul = solen
Grön = naturen
Turkos = konsten
Indigoblå = harmoni
Lila = själen/anden

Till flaggans 25-årsjubileum 2003 ombads Gilbert Baker att tillverka världens längsta regnbågsflagga, en 2 km lång flagga som bars genom Key West i Florida.

Text: Carolina Hemlin, Chefredaktör tidskriften Ottar

Vid 29 års ålder kändes det som att hon höll på att drunkna. Hon hade man, hus och två barn. Men hon kunde inte andas, och om hon inte gjorde något så skulle hon dö. Det fanns två alternativ – att simma eller att sjunka.

Emmeli Persson simmade. Efter 15 år tillsammans separerade hon från barnens pappa. Det var inget lätt val att göra, en stor kris i livet. Men hon säger att det inte är tillåtet för den som lämnar att vara ledsen. Kanske är det bara en av alla roller som vi förväntas spela på ett visst sätt.

Det första hon tänkte när hon bestämt sig för att separera var att hon aldrig mer skulle leva med en man. Trots det skulle det dröja ännu en stund innan hon slogs av insikten att hon är bisexuell.

Emmeli Persson kliver upp på ett väggblock, går till ena hörnet och sätter en spik i ett stålband, tar ett kliv till nästa regel, sänker spikpistolen och skjuter fast stålbandet med två snabba spikar, tar ännu ett kliv och repeterar momentet.

När hon började på Lindbäcks husfabrik i Piteå 2005 var hon ensam tjej bland närmare 50 anställda.

– Jag gick bygglinjen på gymnasiet så jag var van. Jag hade skinn på näsan. Men jag var tvungen att bevisa vad jag kan. Det kunde vara lite ”lilla gumman” ibland.
Mycket har förändrats sedan Emmeli började på Lindbäcks. I dag är de över 200 anställda och det familjeägda företaget jobbar aktivt för att locka till sig fler kvinnor.

När Emmeli fick barn började hon tänka alltmer på hur könsstyrt samhället är. Att barn redan på förskolan lär sig att det är skillnad och att tjejer förväntas vara på ett visst sätt och killar på ett annat.

– Allt som är dåligt är tjejigt. Du springer som en tjej, kastar som en tjej. Att vara pojkflicka är fint. Men en pojke som vill vara flicka är svårare att acceptera.

Genom att fråga har hon förstått att många som är transsexuella visste redan som barn att de var födda i fel kropp. Emmeli tänker på skolgymnastiken, omklädningsrummen och den obligatoriska duschen tillsammans.

– Tänk om ett barn varken identifierar sig som pojke eller flicka. Vart ska de då vända sig? Och hur ska de våga berätta om de möts av vuxna som inte vet hur de ska hantera det?

– Många transsexuella har funderat på att ta livet av sig. Skolan, pedagogerna måste få utbildning för det här.

Samma kunskap vill hon se i arbetslivet, så att ingen anställd ska känna att de måste dölja vem de egentligen är. Hon tror att det kan vara extra svårt att komma ut som hbtq-person (se faktaruta) inom industrin.

– Det finns en machonorm kvar trots allt.

Hennes egen arbetsplats har kommit långt med att bryta den tycker hon. I dag kommer var tredje arbetsansökan till Lindbäcks från en kvinna. Om någon av hennes arbetskamrater skulle komma ut som homosexuell, transperson eller något annat tror hon inte att det skulle väcka några stora reaktioner. Men att avvika från normen är trots allt svårt.

– Vi är 220 anställda. Det är bara jag som är öppet bisexuell och en annan kvinna som är gift med en kvinna. Men det måste finnas fler än vi som inte är heterosexuella. Det är tragiskt om folk inte vågar vara öppna.

Därför blev hon så glad när hennes eget fackförbund GS på förra årets kongress bestämde att de ska hbtq-certifieras.
– Jag kände hopp om framtiden. Hela kongressen hade genomsyrats av vår värdegrund.

Det är inte alla som tycker att det är fackets uppgift att lägga tid och pengar på hbtq-frågan, enligt Emmeli. Själv tycker hon absolut att det hör till fackets ansvar.

– Ja! Vi har redan vår värdegrund om allas lika värde och rättigheter. Det är en jättefin bok, men vi måste jobba aktivt med den. En certifiering är ett steg till för oss att jobba med värdegrunden.

Finns inte risken att det bara blir en fin stämpel att visa upp?

– Jo, men först genomför man certifieringen och sedan ska den göras om vart tredje år. Det kommer att ge ombudsmännen i Stockholm bättre kunskap, och när de lär sig kommer det att regna ner på oss förtroendevalda. Vi kan inte tacka nej till kunskap.

Vad ska förändras med kunskap?

– Rädsla för det som är annorlunda beror ofta på okunskap. Men börjar folk att förstå så är det inte så skrämmande längre.

Vad kommer du att lära dig?

– Man lär sig alltid något nytt. Jag vill kunna möta varenda medlem, oavsett läggning. Jag vill se alla människor som individer och inte som normerna säger att de är.

– Jag vill ha en samhällsförändring. Och jag vill att vi inom GS ska gå först bland alla LO-förbund.

”Jag tror att det är viktigt för alla och att vi lär oss vad de här förkortningarna och orden betyder.”

När Emmeli som tonåring berättade att hon ville söka till bygglinjen tyckte syo-konsulenten i skolan att hon nog borde välja något annat. Något mer kvinnligt. Från sina föräldrar fick hon däremot uppbackning. De har alltid stöttat henne, berättar Emmeli.

Någon ”flickig” tjej var hon aldrig som liten, och lite stökig i skolan med svårigheter att sitta still. Dyslexi och en hel del skolk i högstadiet. Hon visste att hon var älskad ändå, precis som hon var.

Det var inte föräldrarna som pressade henne in i en kärnfamiljsroll heller. Ändå befann hon sig mitt i den vid 29 års ålder, och höll på att kvävas.

– Jag hade jobbat så jävla hårt för att passa in i normen. Men jag hörde inte hemma där.

Efter skilsmässan experimenterade hon lite. På sin egen inflyttningsfest gick det upp för henne att hon kanske inte är heterosexuell.

– Jag råkade hamna på toaletten med en tjej. Det var första gången som jag nästan gjorde det med en tjej. Jag berättade för en av mina bästa vänner vad som hänt och sa: Vet du, jag tror att jag är bi.

– No shit, sa hon. Det vet väl alla.

När hon tänker tillbaka så hånglade hon med både killar och tjejer som tonåring, men det är inget hon har tänkt särskilt mycket på.

– För mig har det aldrig varit konstigt. Jag har nog aldrig lagt en stämpel på kön. Jag tycker om den som jag tycker om bara.

Emmeli Persson kollar ritningen till väggblocket. Foto: David Lundmark.

För Emmeli var det skönt att hitta ett ord som kunde definiera henne. Och det tror hon att många som inte känner sig hemma i den heterosexuella normen – eller den homosexuella för den delen – behöver. Samtidigt förstår hon att det kan vara förvirrande för andra.

– En del tycker att det är för många förkortningar och konstiga benämningar på folks läggning. Queer, transsexuell, icke-binär och så vidare. Måste vi kalla allt för något? Ja, för mig var det viktigt att kunna sätta ord på vem jag är. Jag tror att det är viktigt för alla och att vi lär oss vad de här förkortningarna och orden betyder.

Hon tycker att det har hänt en hel del på senare år, att många tabun är borta.

– Där har nog sociala medier hjälpt till. Man kan känna samhörighet med andra. En tonåring som funderar kan hitta sig själv där.

Att hon aldrig mer skulle leva med en man höll inte. Hon hittade sin stora kärlek på jobbet, blev sambo igen och de ska bygga hus tillsammans.

Vad hon vet är det ingen på hennes jobb som har reagerat på att hon är bisexuell. Genom att själv vara öppen tror hon att hon kan göra skillnad.
– Kan jag hjälpa bara en enda person, då hjälper jag en hel värld.

Foto: TT

Hbtq-rättigheter i Sverige

1944 Homosexualitet är inte längre straffbart. En åldersgräns på 18 år införs dock för homosexuellt umgänge, mot 15 år för heterosexuellt umgänge.

1952 Organisationen Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, bildas.

1955 Sexualundervisning blir obligatoriskt i svenska skolor.

1969 Stonewall-revolten i New York. Homosexuella och transpersoner gör uppror mot polisen som länge trakasserat dem. Ses som startpunkten och inspirationen för den globala hbtq-rörelsen.

1971 Sveriges första pridedemonstration hålls i Örebro där ett av kraven var att “två av samma kön skall få gifta sig med varandra”.

1972 Personer med dia­gnosen transsexuell får rätt att genomgå könskorrigerande behandling, och att byta juridiskt kön.

1978 Åldersgränsen för samkönat sexuellt umgänge sänks till 15 år.

1979 Homosexualitet tas bort ur Socialstyrelsens sjukdomsregister där den tidigare har betecknats som en mental rubbning och anomali.

1988 Sambolagen blir lika för hetero- och homosexuella par.

1995 Partnerskapslagen för homosexuella införs. Homosexuella får dock inte gifta sig i kyrkan.

1998 Tasso Stafilidis, V, (bilden t.v) blir den förste riksdagskandidaten som är öppen med sin sexuella läggning.

1995 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, tillsätts.

2002 Sveriges riksdag röstar ja för homo­sexuellas rätt att prövas som adoptiv­föräldrar. Först 2012 tillåts det första samkönade manliga paret att adoptera ett barn.

2003 ”Hets på grund av sexuell läggning” inkluderas i lagen om hets mot folkgrupp.

2005 Lesbiska par får rätt att genomgå assi­sterad befruktning med donerad sperma via sjukvården.

2005 Sexuell läggning och kön blir ett skäl för att söka asyl.

2006 Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling på grund av sexuell läggning och kön i skolan, införs.

2009 Samkönade par får rätt att vigas i kyrkan. “Könsöverskridande identitet eller uttryck” lades till diskrimineringsgrunderna i lagstiftningen.

2013 Lagen om tvångssterilisering av transpersoner som byter juridiskt kön avskaffas. Sedan 1972 har cirka 800 personer tvångssteriliserats.

2017 Regeringen beslutar att alla transpersoner som tvångssteriliserats fram till 2013 ska få skadestånd av staten.

2017 Regeringen berättar att de nästa år ska föreslå en lagändring som ger individen rätt att själv välja juridiskt kön, utan att behöva genomgå en medicinsk utredning.

Källor: RFSL, RFSU, regeringen.se, Ottar, DN m.fl.

Text: Carolina Hemlin, chefredaktör tidskriften Ottar

 

Tycker du att det är rätt att GS ska hbtq-certifieras?

5 röster från golvet på Lindbäcks husfabrik

Fredrik Öhlund
– Det tycker jag verkligen. Det borde inte behövas, för alla ska behandlas lika oavsett läggning. Här hos oss tror jag att alla skulle acceptera vilken typ av läggning man än har. Men just i mansdominerade yrken kan det kanske vara svårare att komma ut med vem man egentligen är.

Jim Stenberg
– Det är bra att man visar att man är öppen med det. Ingen man har kommit ut som homosexuell här på jobbet. Speglar vi samhället så borde det väl finnas någon. Även om ingen här skulle tycka att det var konstigt så kan det finnas många personliga skäl till att man inte vill berätta.

Benjamin Gaudet
– Det är 2017, och borde vara en självklarhet att alla är välkomna utan att man gör ett stort projekt av det. Men jag tror att det kan behövas en certifiering. Okunskapen gör att man inte vill ha sånt som är annorlunda. När det gäller hbtq­frågan finns nog mycket okunskap. Nej, var vad du vill. Var dig, var gay. Det är inga problem – alla är välkomna här.

Josefin Lindgren och Anton Olsson
Josefin: Helt klart bra! Människor behöver lära sig mer.
Anton: På mansdominerade arbetsplatser kan det vara en hård jargong och då kan det vara lite motigt. Vi är ganska unga här, men de äldre kanske är lite mer fientligt inställda till det.

Läs mer:


me@da.se

2Kommentarer

Dan Andersson:

Tycker att facket ska ägna sig åt framförallt fackliga frågor. Det är därför det kallas facket. Det finns organisationer som kämpar för homosexuella, RFSL och andra. Vi ska vara på alla fronter och slåss. Samtidigt tappar Vi inflytande, när det gäller våra egna rättigheter. Börja med att ta initiativet på arbetsmarknaden först!

stevO:

Håller helt och hållet med Dan.
Snacka om att prioritera fel saker.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna när provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

1

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Volvo Lastvagnar stänger fabriken i Tuve i Göteborg på måndag och 15 dagar framåt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

IF Metall-kongressen kan bli digital

Det blir ingen IF Metall-kongress i maj – i alla fall inte i vanlig form. Exakt hur man ska göra ska förbundsstyrelsen besluta i veckan.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Tryggare med jobb hos bolagen

TRENDBROTT.Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.