Industriarbetarnas tidning

Benjamin blir en diva på scenen

23 november, 2020

Skrivet av

Profilen Traktorfantasten och dragqueen-artisten Benjamin Bryntesson brukar säga att han är en helt vanlig kille i Bengtsfors.

Här berättar han om …

Benjamins scenpersona Jane. Foto: David Lundmark

Hur Jane blev till

Första gången jag uppträdde i drag var när jag gick på naturbruksgymnasiet i Dingle. De satte upp en kabaré varje år. Vi bestämde att jag skulle avbryta Janne, som höll i kabarén, när han presenterade den, och köra ett helt eget nummer. Mina tjejkompisar kom på att jag skulle klä ut mig till tjej, och samlade ihop kläder och smink.

Det blev succé. Senare döptes karaktären till Jane, efter Janne som höll i allt­ihop.

Skillnaden mellan drag och trans

Det är många som blandar ihop det, och det var nog inte helt klart för mig heller först. Som transvestit har man kläderna på sig även i sitt privata liv.

Jag är en tjej på scenen och en pojke i vardagen. När jag uppträder i drag känner jag mig snyggare, divigare. Men jag är inte helt bekväm i kläderna utanför scenen, vill helst inte gå ut på stan i dem. När jag uppträder har jag gärna ett rum i anslutning för att kunna byta om.

Att sticka ut på liten ort

Folk skrek bögjävel till mig i skolan, långt innan jag själv visste att jag var gay. Det blev lättare när jag väl kommit ut. Senare har många berättat att de ångrat hur de betedde sig.

Mitt yrke har nog hjälpt mig. Den enda öppna gaypersonen i Bengtsfors har det manligaste jobbet på hela bruket, liksom. Folk tycker att den kontrasten är festlig. Själv kan jag inte tänka mig att bo i en lägenhet i en storstad. Var skulle jag ställa alla mina traktorer?

Benjamin Bryntesson

Ålder: 27 år.

Bor: Bengtsfors.

Yrke: Kör hjullastare och lastbil på transportavdelningen på Billingsfors bruk.

Fritid 1: Uppträder som dragshow-­artisten Jane.

Fritid 2: Samlar på och mekar med traktorer. Har just nu fyra stycken. ”Det roligaste är förstås att köra med dem. Att de får göra det som de är till för.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.