Industriarbetarnas tidning

”Öppna ögonen, chefer!”

5 juni, 2017

Skrivet av Jonna Söderqvist

Alla har ett ansvar. Småtjafs, gliringar, spydigheter. Varför blir det kollisionskurs på jobbet och vad ska man göra när det inte går att dra jämnt med kollegan?

Så får ni ett bra klimat

Prata med din chef om du har svårt att dra jämnt med kollegan. Om du inte vill ta upp problemet med din chef, så vänd dig till ditt skyddsombud.

Kom tillsammans överens om regler för hur ni ska uppföra er mot varandra på jobbet. Hälsa, tacka och be vid ­behov om ursäkt.

Ha nolltolerans för rasism och diskriminering.

– Det är okej att man inte älskar alla på jobbet, men jag tycker inte att det är okej att ha konflikter på ­jobbet, säger skydds­ombud Joacim Carlsson vid Stora Enso i Skene.

Cheferna vill ibland blunda för osämjan och hoppas att situationen går över av sig själv. Men bakom osämjan spökar ofta andra orsaker än bara dålig personkemi, till exempel tuffa krav eller slimmade organisationer.

– Då kan någon få för mycket att göra och då ska arbetsledningen göra en bedömning av arbetssituationen, säger Roger Johansson, också han skyddsombud vid Stora Enso i Skene.

Om det blir stressigt är det inte långsökt att man börjar reta upp sig på sina kolleger.

– Konflikter börjar ofta med småtjafs. Därför borde man snabbt i ett tidigt skede fånga upp det, säger Carlsson.

Om det är två personer som inte går ihop ska arbetsgivaren i mån av möjlighet beakta det.

– Då kan man pussla lite och låta bli att sätta personerna på samma skift eller vid samma maskin, säger ­Johansson.

Ibland är det något ­hemma som oroar.

– Det kan vara bra att man berättar för sina kollegor om man går på halvvarv, utan att behöva avslöja desto mer om sitt privatliv, säger Carlsson.

Experterna:  Så skapar ni ett bra arbetsklimat

”Dålig personkemi ingen ursäk”

Liisa Keltikangas-Järvinen, finsk temperamentsforskare.

– Personkemi handlar egentligen om hur människor med olika temperament går ihop. Temperament är en biologisk egenskap som påverkar hur en person reagerar i en viss situation. Personer med olika temperament kan ha svårt att förstå varandra och under pressade förhållanden kommer temperamentet allra tydligast fram.

Ett effektivt team kräver människor med olika temperament och arbetssätt, de som är snabbare i svängarna och de som är mer noggranna. Så länge slutresultatet är det­samma, så måste medarbetarna kunna tolerera att människor fungerar olika och hålla tyst.

Nu för tiden används temperamentet som bortförklaring för taskigt beteende. Det är självklart att ta tag i dåligt beteende på dagis och skolor, men inte på jobbet. För vuxna finns det ingen ursäkt för ohyfs.

”Medarbetaren är sällan problemet”

Annette Linton, personalchef på PEAB.

– Det kan bli dyrt för arbetsgivaren med ett arbetsklimat fyllt av konflikter, för då presterar medarbetarna mindre.

Det är tyvärr sällan man går till roten med vad som orsakar till exempel konflikter. I stället tar man den enkla vägen och en medarbetare som är stökig och konfliktbenägen kan få sluta. Jag tror att problemet sällan ligger i individen, utan i hur klimatet är på jobbet.

Dåligt arbetsklimat skapas ofta av att kraven, stödet från ledningen och möjligheten att säga till om sitt jobb är i obalans. Kraven som ställs kan vara för höga, låga eller otydliga. Stödet och styrningen i jobbet ska vara tydligt för alla och ha en hög grad av ­demokrati och rättvisa med en bra fördelning av arbetsbördan. Det ska också finnas utrymme för medarbetaren att påverka sin arbetssituation.

”En varning löser inte tjafset”

Darko Davidovic, förbundsjurist vid IF Metall.

– Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och har en lagenlig skyldighet att förebygga och hantera konflikter på arbetsplatsen. Det är vanligt att chefen ger två som tjafsar en erinran eller varning, men det är inte så lagen menar. Chefen har ett ansvar att utreda vad som ligger bakom problemen.

Om det handlar om dålig personkemi ska arbetsgivaren beakta det till exempel genom att sätta dem på olika skift, omplacera eller om­fördela.

Arbetsgivaren har arbetsledningsrätt. Du kan inte vägra göra ditt jobb för att du ogillar den du jobbar med. Arbetsgivaren har långtgående skyldigheter, men man behöver inte bygga om arbetsplatser eller investera miljoner för att två stycken tjafsar.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Medicinteknikföretaget Cytiva i Umeå vill inte längre tillåta flextid och har sagt upp avtalet innan förhandlingarna med IF Metall slutförts. ”Så nära en otillåten stridsåtgärd man kan komma”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Distriktschefen: Cheferna behöver ses på kontoret

Distriktschefen: Cheferna behöver ses på kontoret

Cheferna behöver vara på kontoret, och ute hos kund. Distriktschefen Henrik Lundberg är tydlig på den punkten. Men när smittan spreds på Samhall i Göteborg skickades tjänstemännen hem i väntan på provsvaren.

Hela företaget kämpar mot   smittspridningen

Hela företaget kämpar mot smittspridningen

Hemjobb och digitala möten – Outokumpus åtgärder mot coronan var snabba, men mest riktade mot tjänstemännen. Nu har driften börjat komma ikapp.

Majoriteten av skyddsstoppen under coronakrisen hävdes

Majoriteten av skyddsstoppen under coronakrisen hävdes

Första stoppet kom i mars. En våg av skyddsombudsstopp drog fram över landet med anledning av coronaviruset under våren 2020. Men Arbetsmiljöverket hävde fler än hälften.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Första gången Madelene Andersson åkte till akuten för sina svåra mensproblem var hon 15 år. Det skulle ta nästan 20 år till att få en riktig diagnos.

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.