Industriarbetarnas tidning

IF Metall satsar 75 miljoner extra på utbildning

22 augusti, 2017

Skrivet av

 IF Metall satsar 75 miljoner på ett kunskapslyft. Alla fackliga företrädare ska vara utbildade.
– Vi tror att det stärker organisationen, säger Martin Gunnarsson, chef för IF Metalls organisationsenhet.

Nästan hälften av alla som har fackliga uppdrag i klubbarna har inte gått utbildning. Nu ska det bli ändring på det.

– Man ska ha den utbildningen som krävs för uppdraget, säger Martin Gunnarsson.

75-miljoners-satsningen går under namnet Organisationslyftet, och Martin Gunnarsson understryker att det handlar om både bredd och spets i utbildningarna.

För de flesta rör det sig om Agera, en grundutbildning för förtroendevalda, som totalt är tio dagar lång. Där får man lära sig om det fackliga uppdraget, IF Metalls organisation, kollektivavtal med mera. Målet är att alla som har förtroendeuppdrag på klubbnivå ska ha gått den. Dessutom ska alla som har förhandlingsuppdrag ha förhandlarutbildning. Det ska också finnas spetsutbildningar för dem som redan gått en utbildning.

– Det är en förmån att vi har de ekonomiska möjligheten att göra en sån här satsning.

En grundtanke med att utbilda förtroendevalda i klubbarna är att öka delaktigheten och göra det lättare att hitta personer som sedan vill och kan jobba fackligt på avdelningsnivå, och kanske så småningom centralt.

– Det är så vi bygger vår organisation.

Martin Gunnarsson säger att behovet av utbildning ökat på senare år.

– Skillnaden från ungefär tio år sedan är att vi har fler arbetsplatser som är små och medelstora, där klubbarna inte alltid är självgående.

Samtidigt pågår ett generationsskifte där mångåriga förtroendevalda lämnar sina uppdrag, och omsättningen har ökat i klubbarna.

Utbildningarna sker mest lokalt eller regionalt, och går genom avdelningarna.

– Det blir en utmaning för avdelningen att få klubbföreträdarna att tycka att det är rätt sak att lägga tid på.

I satsningen ingår även att fler ska gå medlemsutbildning. Var femte medlem ska ha gått utbildning, i dag är det 13-14 procent.

Satsningen har sitt ursprung i en studieutredning som startade 2014 och pågår denna kongressperiod, fram till 2020. Pengarna tas utanför ordinarie utbildningsbudget, som ligger på 35 miljoner per år.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.