Industriarbetarnas tidning

Olyckan är en ständig väckarklocka

15 augusti, 2017

Skrivet av Hector Barajas

Trucksäkerhet Varje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

Södra Cells senaste säkerhetsåtgärder

2015. November. En helt ny infart blir klar.

2016. Januari. Man börjar mäta avvikelser och återkopplar direkt mot transportbolagen.

2016. Mars. Nytt stoppljus och en fil in på lastområdet.

2016. April. En dödsolycka på Stora Ensos kartongfabrik i Fors utanför Avesta får skyddsombuden på Södra Cell att göra en total riskanalys på alla platser där människor kan finnas i närheten av maskiner. Det leder till beslut om att trafiken ska avgränsas på vissa ställen och ett antal speglar sätts upp.

2016. Juni. En straffavgift införs för alla avvikelser. Antalet händelser sjunker därefter från knappt 60 till femton per månad.

2016. Juli. En vägbom monteras vid infarten till utlastningsplanen.

2016. Augusti. Alla säkerhetsregler läggs ut på internet och blir tillgängliga för alla.

2016. Oktober. En online-baserad incheckning införs i vilken förarna måste gå igenom fabrikens säkerhetsregler innan de blir insläppta.

56 olyckor …

… per tusen truckförare. Så många arbets­olyckor skedde i Sverige under 2016.
Det placerar yrkesgruppen på andra plats, efter byggnadsträarbetare i Arbetsmiljöverkets lista över yrkena med högst frekvens av arbetsolycksfall.

Förra året anmäldes totalt 656 arbets­olyckor med sjukfrånvaro bland truckförare. 554 av de drabbade var män och 102 var kvinnor.

Vindstilla. Det är en solig och molnfri förmiddag i juni. Gigantiska, orörliga vindkraftverk övervakar den jättelika massafabriken vid Kalmar sund. En bil kör i exakt 30 kilometer i timmen innanför brukets område och föraren stannar intill en avlång hög med bark.

– Det var exakt där det hände, säger mannen och pekar mot den ena änden av barklimpan.

Dagens Arbetes fotograf tar på sig hjälmen, kliver av bilen, ser sig omkring och går sakta mot den utpekade platsen. De ansvariga för säkerheten som sitter i renseriets kontrollrum känner till att vi är på barkhanteringsplanen, och de har via telefon försäkrat oss om att inga maskiner är i närheten.

På Södra Cell finns i dag ett bra samarbete mellan ledning och anställda kring säkerhetsfrågor. Foto: David Lundmark.

Johan Sjögren, Södra Cells produktionschef, fingrar ändå oroligt på ratten. Han tycker egentligen inte alls om det här, men han gör ett undantag eftersom syftet är journalistiskt gott.

– Han var en väldigt engagerad person, en mycket fin människa. Det var oerhört traumatiskt för alla inblandade  … Usch, det slår på väldigt många obehagliga känslor just nu, säger produktionschefen.

Johan Sjögren var ansvarig för renseriet morgonen den 22 juli 2004, när en virkesmätare blev påkörd av en lastmaskin och omkom. I hans blick syns det tydligt att tretton år inte har lyckats sudda bort de otäcka bilderna.

Några minuter senare träffar vi Ulf Eriksson. Han är skyddsombud, operatör och deltidsbrandman, och han har också glasklara minnen från olycksdagen:

– Det var en väldigt konstig känsla när vi fick larmet. Den dagen glömmer jag inte. Jag täckte över honom med en filt. Det var otäckt… Likaså med honom som gick igenom flisstacken.

Den andra dödsolyckan som Ulf Eriksson för på tal ägde rum midsommarafton 2002. En mycket rutinerad vedgårdsoperatör lämnade bandtraktorn, gick upp på en flisstack, föll igenom tre meter och drunknade i flis.

Det var för övrigt andra gången som någon förlorade livet i en av brukets rejäla flishögar. I februari 1997 gled en man nerför en flishög, men en bit var bortforslad och mannen föll sju meter och omkom.

Alla markeringar på de asfalterade ytorna finns av en enda anledning: din säkerhet. Foto: David Lundmark.

Varje dödsolycka har lämnat efter sig såväl hemska minnen som viktiga lärdomar och säkerhetsförbättringar. Samarbetet mellan skyddsombuden och ledningen har stärkts och Ulf Eriksson är övertygad om att det räddar liv:

– Om man tänker på alla maskiner och alla timmar vi kör så peppar, peppar, händer det nästan ingenting, och det tror jag beror på att vi är jättehårda med säkerheten.

Stefan Larsson, huvudskyddsombud på bygg- och transportavdelningen, håller med:

– Cheferna lyssnar och vi får full backning om det är något som behöver åtgärdas. På andra ställen kan det vara konflikter, men vi hjälps åt.

I dag får inga obehöriga vistas i områdena där truckar och andra maskiner jobbar. Alla nya arbetsfordon är utrustade med backkamera, ljud- och ljussignaler samt alkomätare. Virket dokumenteras med drönarteknik och fabrikens egna truckutbildare undervisar nyanställda. Ett rotationssystem gör att ingen måste köra truck mer än två timmar i sträck. Och nästa år tänker man installera ett GPS-baserat varningssystem så att truckförarna på en skärm kan se var alla andra maskiner befinner sig.

– Men det är alltid en avvägning om hur mycket digitala hjälpmedel man kan ha i en maskin, påpekar Johan Sjögren.

Att distraheras av skärmar är också en stor risk. Det senare visades inte minst av en allvarlig olycka 2011. Då var det en 24 tons truck som körde in i en pelare och föraren flög mot vindrutan och fick flera skador. Trucken var försedd med midjebälte men användes inte.

Lastvagnar hade stått i körbanan och truckföraren kunde inte backa tillbaka lika långt som normalt efter att ha flyttat klart massabalarna. När truckföraren sedan körde framåt, samtidigt som han kontrollerade arbetsordern på bildskärmen, skymde lyftaggregatets stativ sikten så att han inte såg pelaren.

Arbetsmiljöverkets analys av olyckan visade dessutom att den inte bara berodde på den mänskliga faktorn. Andra lika uppenbara orsaker var att massamagasinets pelare hade likartade färgmarkeringar och delvis olika inbördes avstånd, och det saknades körfältsmarkeringar i golvet.

Utredarna upptäckte även brister i samordningen mellan olika verksamheter på Södra Cell. Det saknades både en riskanalys av truckhanteringen och skriftliga instruktioner för truckkörning. Och det fanns risk för kollision mellan truckar och risk för påkörning av personer.

Sex år senare ser det betydligt bättre ut. Varselkläder krävs i massaförråden, endast truckförarna får vara där och de har kontakt med varandra via radio, och innan de börjar lasta in massa har man en genomgång så att alla förstår vilka körvägar som ska användas. Och man håller på med att bygga om magasinen för att minska riskerna.

Det stora huvudbryet är de cirka 200 lastbilarna som dagligen besöker fabriken. Risken för allvarliga olyckor är som störst där truckar och lastbilar möts.

– Olyckan i Degerfors påminner oss om hur viktigt detta arbete är, att vi aldrig får släppa taget, säger Johan Sjögren.

Den 29 maj i år avled en utländsk lastbilsförare efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

– Det kunde lika gärna ha hänt här om vi inte hade jobbat med säkerheten, säger logistikchefen Ulf Roback, som har haft ansvaret för transporterna på Södra Cell.

Andelen utländska åkerier har nästan fördubblats sedan krisen 2009, samtidigt som järnvägs- och båttrafiken har halverats på Södra Cell. Det har varit svårt att få sunda beteenden bland chaufförerna.

– Det var allmänkaos på utlastningsplan och vi hade tur som inte fick några allvarliga olycksfall här, minns Ulf Roback.

De första stegen var att bygga en helt ny infart och skriva säkerhetsblad på fjorton olika språk som portvakten lämnade till förarna. Men det räckte inte. Det var mycket irritationsmoment och riskfyllda beteenden kvar eftersom förarna inte förstod eller inte ville förstå hur de skulle bete sig.

Håkan Krantz, Johan Dunberg och Ulf Eriksson jobbar tillsammans med att skapa en så säker arbetsmiljö som möjligt på sulfatmassabruket. Foto: David Lundmark.

Säkerheten förbättrades avsevärt när man såg till att uppmuntra medarbetarna att rapportera in alla incidenter. Med ökad kunskap om problemen, ökade också möjligheterna att lösa dem.

Numera får transportörerna en länk till säkerhetsinstruktionerna när de får en order. Vid incheckning måste förarna visa att de har gjort läxan för att bli insläppta. Bommar och trafikljus styr flödet och man släpper inte in mer än ett fåtal lastbilar på utlastningsplanen åt gången. När förarna sedan ska banda lasten får de göra det på en grusplan vid sidan om körfilerna.

I mitten av 2016 infördes böter på 50 euro (cirka 490 kronor) för varje säkerhetsavvikelse och man fakturerar transportörerna i efterhand. Efter det sjönk antalet händelser från nästan sextio stycken till ett tiotal i månaden.

– Under sommaren ska vi intervjua förarna som får en avvikelse på sig. Vi vill ta reda på varför de gör fel, säger Ulf Roback.

– Vi har kommit ganska så långt, men det finns alltid något kvar att göra. Det här är ett arbete som aldrig blir klart, säger Johan Sjögren.

Rutinerna för att släppa in främmande på fabriken behöver exempelvis skärpas. Vid ankomsten fick fotografen David Lundmark och jag själva vandra in ett par hundra meter och vi hamnade omedvetet utanför gångstråket för vi hade blicken riktad uppåt mot sodapannan, generatorerna och alla märkliga rör som går kors och tvärs i den häftiga industrianläggningen.

En kvinna som kom på andra sidan vägen ropade till oss och fick oss att inse vårt misstag. Johan Sjögren hade skadat foten under en löprunda och hade därför inte hämtat oss vid receptionen.
Den mänskliga faktorn, som sagt.

Så förebygger du olyckorna

Johan Dunberg, operatör och truckutbildare:

”Ta det lugnt och ta dig tid att tänka igenom situationen, för det är ingen som kommer att tacka dig för att du stressar dig så att det händer olyckor. Andra får tycka att du ska köra fortare, men du ska inte få upp farten innan du själv känner dig redo. Fråga om du undrar något i stället för att ta risker. Det finns alltid någon som vet bättre.”

Ulf Eriksson, operatör och skyddsombud:

”Skaffa tydliga körplaner för truckarna och följ dem.”

 

Håkan Krantz, driftingenjör:

”Se till att truckförarnas områden är avspärrade för obehöriga. Ingen annan ska vara där.”

Johan Sjögren, produktionschef:

”Jobba in en säkerhetskultur som är transparent och där man bryr sig om varandra. Ge beröm till medarbetare som agerar med hög säkerhet.

Att skälla ut någon som gör fel är inte konstruktivt. Det viktigaste är att alla tillbud rapporteras in så att olyckor inte upprepas. Säkerställ att de som jobbar med maskinerna har rätt kompetens. Ha hög kvalitet på både utrustningen och ytorna man kör på.”

Stefan Larsson, huvudskyddsombud:

”Visa hänsyn, sök ögonkontakt och kom ihåg att det inte går att bara lita på truckföraren.”

Ulf Roback, logistikchef:

”Skapa en atmosfär utan stress så att alla hinner med. Se till att öka inrapporteringen av incidenter. Det är viktigt att styra upp det hela och våga ställa krav på medarbetare och alla andra. Att jobba på ett säkert sätt måste få ta den tid det tar.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tio års dödsfall på jobbet

Tio års dödsfall på jobbet

27 oktober är inte bara skyddsombudens dag, det är även en onsdag i oktober – en av årets mest olycksdrabbade dagar på svenska företag. Totalt inträffade 494 arbetsolyckor med dödlig utgång mellan 2011 och 2020.

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Billingsfors byter beteende

Billingsfors byter beteende

Orderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Global manifestation mot död och stress på jobbet

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Fler dör i arbetsplatsolyckor än i dödsskjutningar. Nya ministern reagerar: Inte godtagbart.

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Antalet dödsfall på jobbet fick Paulina Brandberg att ”studsa till”. Och om lönegapet mellan könen fortsätter öka kommer hon att agera.

Nu möts de för att prata om olyckan

Nu möts de för att prata om olyckan

Åren har gått. Marcus Bolin möter Thomas Sedig nära bruket där de jobbade. Kvar finns olyckorna. Och tystnaden. ” Vi pratade aldrig om vitluten. Efteråt. Att jag var så jävla klantig och drog på tryckluften i kalksläckaren.”

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.