Industriarbetarnas tidning

Olyckan är en ständig väckarklocka

15 augusti, 2017

Skrivet av Hector Barajas

Trucksäkerhet Varje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

Södra Cells senaste säkerhetsåtgärder

2015. November. En helt ny infart blir klar.

2016. Januari. Man börjar mäta avvikelser och återkopplar direkt mot transportbolagen.

2016. Mars. Nytt stoppljus och en fil in på lastområdet.

2016. April. En dödsolycka på Stora Ensos kartongfabrik i Fors utanför Avesta får skyddsombuden på Södra Cell att göra en total riskanalys på alla platser där människor kan finnas i närheten av maskiner. Det leder till beslut om att trafiken ska avgränsas på vissa ställen och ett antal speglar sätts upp.

2016. Juni. En straffavgift införs för alla avvikelser. Antalet händelser sjunker därefter från knappt 60 till femton per månad.

2016. Juli. En vägbom monteras vid infarten till utlastningsplanen.

2016. Augusti. Alla säkerhetsregler läggs ut på internet och blir tillgängliga för alla.

2016. Oktober. En online-baserad incheckning införs i vilken förarna måste gå igenom fabrikens säkerhetsregler innan de blir insläppta.

56 olyckor …

… per tusen truckförare. Så många arbets­olyckor skedde i Sverige under 2016.
Det placerar yrkesgruppen på andra plats, efter byggnadsträarbetare i Arbetsmiljöverkets lista över yrkena med högst frekvens av arbetsolycksfall.

Förra året anmäldes totalt 656 arbets­olyckor med sjukfrånvaro bland truckförare. 554 av de drabbade var män och 102 var kvinnor.

Vindstilla. Det är en solig och molnfri förmiddag i juni. Gigantiska, orörliga vindkraftverk övervakar den jättelika massafabriken vid Kalmar sund. En bil kör i exakt 30 kilometer i timmen innanför brukets område och föraren stannar intill en avlång hög med bark.

– Det var exakt där det hände, säger mannen och pekar mot den ena änden av barklimpan.

Dagens Arbetes fotograf tar på sig hjälmen, kliver av bilen, ser sig omkring och går sakta mot den utpekade platsen. De ansvariga för säkerheten som sitter i renseriets kontrollrum känner till att vi är på barkhanteringsplanen, och de har via telefon försäkrat oss om att inga maskiner är i närheten.

På Södra Cell finns i dag ett bra samarbete mellan ledning och anställda kring säkerhetsfrågor. Foto: David Lundmark.

Johan Sjögren, Södra Cells produktionschef, fingrar ändå oroligt på ratten. Han tycker egentligen inte alls om det här, men han gör ett undantag eftersom syftet är journalistiskt gott.

– Han var en väldigt engagerad person, en mycket fin människa. Det var oerhört traumatiskt för alla inblandade  … Usch, det slår på väldigt många obehagliga känslor just nu, säger produktionschefen.

Johan Sjögren var ansvarig för renseriet morgonen den 22 juli 2004, när en virkesmätare blev påkörd av en lastmaskin och omkom. I hans blick syns det tydligt att tretton år inte har lyckats sudda bort de otäcka bilderna.

Några minuter senare träffar vi Ulf Eriksson. Han är skyddsombud, operatör och deltidsbrandman, och han har också glasklara minnen från olycksdagen:

– Det var en väldigt konstig känsla när vi fick larmet. Den dagen glömmer jag inte. Jag täckte över honom med en filt. Det var otäckt… Likaså med honom som gick igenom flisstacken.

Den andra dödsolyckan som Ulf Eriksson för på tal ägde rum midsommarafton 2002. En mycket rutinerad vedgårdsoperatör lämnade bandtraktorn, gick upp på en flisstack, föll igenom tre meter och drunknade i flis.

Det var för övrigt andra gången som någon förlorade livet i en av brukets rejäla flishögar. I februari 1997 gled en man nerför en flishög, men en bit var bortforslad och mannen föll sju meter och omkom.

Alla markeringar på de asfalterade ytorna finns av en enda anledning: din säkerhet. Foto: David Lundmark.

Varje dödsolycka har lämnat efter sig såväl hemska minnen som viktiga lärdomar och säkerhetsförbättringar. Samarbetet mellan skyddsombuden och ledningen har stärkts och Ulf Eriksson är övertygad om att det räddar liv:

– Om man tänker på alla maskiner och alla timmar vi kör så peppar, peppar, händer det nästan ingenting, och det tror jag beror på att vi är jättehårda med säkerheten.

Stefan Larsson, huvudskyddsombud på bygg- och transportavdelningen, håller med:

– Cheferna lyssnar och vi får full backning om det är något som behöver åtgärdas. På andra ställen kan det vara konflikter, men vi hjälps åt.

I dag får inga obehöriga vistas i områdena där truckar och andra maskiner jobbar. Alla nya arbetsfordon är utrustade med backkamera, ljud- och ljussignaler samt alkomätare. Virket dokumenteras med drönarteknik och fabrikens egna truckutbildare undervisar nyanställda. Ett rotationssystem gör att ingen måste köra truck mer än två timmar i sträck. Och nästa år tänker man installera ett GPS-baserat varningssystem så att truckförarna på en skärm kan se var alla andra maskiner befinner sig.

– Men det är alltid en avvägning om hur mycket digitala hjälpmedel man kan ha i en maskin, påpekar Johan Sjögren.

Att distraheras av skärmar är också en stor risk. Det senare visades inte minst av en allvarlig olycka 2011. Då var det en 24 tons truck som körde in i en pelare och föraren flög mot vindrutan och fick flera skador. Trucken var försedd med midjebälte men användes inte.

Lastvagnar hade stått i körbanan och truckföraren kunde inte backa tillbaka lika långt som normalt efter att ha flyttat klart massabalarna. När truckföraren sedan körde framåt, samtidigt som han kontrollerade arbetsordern på bildskärmen, skymde lyftaggregatets stativ sikten så att han inte såg pelaren.

Arbetsmiljöverkets analys av olyckan visade dessutom att den inte bara berodde på den mänskliga faktorn. Andra lika uppenbara orsaker var att massamagasinets pelare hade likartade färgmarkeringar och delvis olika inbördes avstånd, och det saknades körfältsmarkeringar i golvet.

Utredarna upptäckte även brister i samordningen mellan olika verksamheter på Södra Cell. Det saknades både en riskanalys av truckhanteringen och skriftliga instruktioner för truckkörning. Och det fanns risk för kollision mellan truckar och risk för påkörning av personer.

Sex år senare ser det betydligt bättre ut. Varselkläder krävs i massaförråden, endast truckförarna får vara där och de har kontakt med varandra via radio, och innan de börjar lasta in massa har man en genomgång så att alla förstår vilka körvägar som ska användas. Och man håller på med att bygga om magasinen för att minska riskerna.

Det stora huvudbryet är de cirka 200 lastbilarna som dagligen besöker fabriken. Risken för allvarliga olyckor är som störst där truckar och lastbilar möts.

– Olyckan i Degerfors påminner oss om hur viktigt detta arbete är, att vi aldrig får släppa taget, säger Johan Sjögren.

Den 29 maj i år avled en utländsk lastbilsförare efter att ha blivit överkörd av en truck på Outokumpu Stainless i Degerfors.

– Det kunde lika gärna ha hänt här om vi inte hade jobbat med säkerheten, säger logistikchefen Ulf Roback, som har haft ansvaret för transporterna på Södra Cell.

Andelen utländska åkerier har nästan fördubblats sedan krisen 2009, samtidigt som järnvägs- och båttrafiken har halverats på Södra Cell. Det har varit svårt att få sunda beteenden bland chaufförerna.

– Det var allmänkaos på utlastningsplan och vi hade tur som inte fick några allvarliga olycksfall här, minns Ulf Roback.

De första stegen var att bygga en helt ny infart och skriva säkerhetsblad på fjorton olika språk som portvakten lämnade till förarna. Men det räckte inte. Det var mycket irritationsmoment och riskfyllda beteenden kvar eftersom förarna inte förstod eller inte ville förstå hur de skulle bete sig.

Håkan Krantz, Johan Dunberg och Ulf Eriksson jobbar tillsammans med att skapa en så säker arbetsmiljö som möjligt på sulfatmassabruket. Foto: David Lundmark.

Säkerheten förbättrades avsevärt när man såg till att uppmuntra medarbetarna att rapportera in alla incidenter. Med ökad kunskap om problemen, ökade också möjligheterna att lösa dem.

Numera får transportörerna en länk till säkerhetsinstruktionerna när de får en order. Vid incheckning måste förarna visa att de har gjort läxan för att bli insläppta. Bommar och trafikljus styr flödet och man släpper inte in mer än ett fåtal lastbilar på utlastningsplanen åt gången. När förarna sedan ska banda lasten får de göra det på en grusplan vid sidan om körfilerna.

I mitten av 2016 infördes böter på 50 euro (cirka 490 kronor) för varje säkerhetsavvikelse och man fakturerar transportörerna i efterhand. Efter det sjönk antalet händelser från nästan sextio stycken till ett tiotal i månaden.

– Under sommaren ska vi intervjua förarna som får en avvikelse på sig. Vi vill ta reda på varför de gör fel, säger Ulf Roback.

– Vi har kommit ganska så långt, men det finns alltid något kvar att göra. Det här är ett arbete som aldrig blir klart, säger Johan Sjögren.

Rutinerna för att släppa in främmande på fabriken behöver exempelvis skärpas. Vid ankomsten fick fotografen David Lundmark och jag själva vandra in ett par hundra meter och vi hamnade omedvetet utanför gångstråket för vi hade blicken riktad uppåt mot sodapannan, generatorerna och alla märkliga rör som går kors och tvärs i den häftiga industrianläggningen.

En kvinna som kom på andra sidan vägen ropade till oss och fick oss att inse vårt misstag. Johan Sjögren hade skadat foten under en löprunda och hade därför inte hämtat oss vid receptionen.
Den mänskliga faktorn, som sagt.

Så förebygger du olyckorna

Johan Dunberg, operatör och truckutbildare:

”Ta det lugnt och ta dig tid att tänka igenom situationen, för det är ingen som kommer att tacka dig för att du stressar dig så att det händer olyckor. Andra får tycka att du ska köra fortare, men du ska inte få upp farten innan du själv känner dig redo. Fråga om du undrar något i stället för att ta risker. Det finns alltid någon som vet bättre.”

Ulf Eriksson, operatör och skyddsombud:

”Skaffa tydliga körplaner för truckarna och följ dem.”

 

Håkan Krantz, driftingenjör:

”Se till att truckförarnas områden är avspärrade för obehöriga. Ingen annan ska vara där.”

Johan Sjögren, produktionschef:

”Jobba in en säkerhetskultur som är transparent och där man bryr sig om varandra. Ge beröm till medarbetare som agerar med hög säkerhet.

Att skälla ut någon som gör fel är inte konstruktivt. Det viktigaste är att alla tillbud rapporteras in så att olyckor inte upprepas. Säkerställ att de som jobbar med maskinerna har rätt kompetens. Ha hög kvalitet på både utrustningen och ytorna man kör på.”

Stefan Larsson, huvudskyddsombud:

”Visa hänsyn, sök ögonkontakt och kom ihåg att det inte går att bara lita på truckföraren.”

Ulf Roback, logistikchef:

”Skapa en atmosfär utan stress så att alla hinner med. Se till att öka inrapporteringen av incidenter. Det är viktigt att styra upp det hela och våga ställa krav på medarbetare och alla andra. Att jobba på ett säkert sätt måste få ta den tid det tar.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Billingsfors byter beteende

Billingsfors byter beteende

Orderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Global manifestation mot död och stress på jobbet

Global manifestation mot död och stress på jobbet

I går kväll klämdes en arbetare på SSAB ihjäl av en travers. I dag, på Workers Memorial Day, hålls en tyst minut för honom och miljoner andra som årligen dör av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdom. Men i dag är också världsdagen för förebyggande arbetsmiljöarbete. Årets tema: stress.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Riskerna som skapar dödsolyckor

Riskerna som skapar dödsolyckor

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Månadsklocka ska ge färre olyckor

Månadsklocka ska ge färre olyckor

Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket. ”Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på”, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

Så ska dödsolyckor stoppas

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.