Industriarbetarnas tidning

”Svårare att driva mjuka frågor”

24 augusti, 2017

Skrivet av

DA MÖTER När Lena Smersfeldt, pappersarbetare på Nordic Paper i Säffle, fick frågan om hon ville bli skyddsombud tvekade hon inte.
– Jag svarade ja direkt, säger hon.

Lena Smersfeldt

Yrke: Damm- och vattenverksskötare på Nordic Paper.
Fackliga uppdrag: ­Huvudskyddsombud för Pappers avdelning 92 Säffle, studieorganisatör, försäkringsinformatör, handledare för olika ­arbetsmiljökurser.
Ålder: 42 år.
Familj: En dotter och en son, samt en hund.
Bor: Villa i Säffle.
Fritidsintresse: ­Motions­gympa på Friskis och Svettis.

Avd 92 Säffle

Bolag: Nordic Paper Säffle, grundades 1883.
Tillverkar: Greaseproofpapper och sulfitmassa.
Årston: 30 000 ton papper och 27 000 ton massa.
Producerar: Bakformar, bakplåtspapper, laminat.
Antal kollektivanställda (inom Pappers): Drygt 140.
Antal skyddsombud (inom Pappers): 10.

Det som är bra med vårt skydds- och arbetsmiljöarbete: ”Att vi är en ganska tajt organisation. Alla känner alla i princip och har därför lätt att ta hjälp av varandra. Vi har även en bra dialog och bra stöd från vår avdelningsstyrelse.”

Det som kan förbättras: ”Vi kan bli mer ’på’ än vi är i dag, kräva snabbare svar och få tidigare inblick i projektarbeten. Få en bättre samverkan mellan ­arbetsgivare och skyddsorganisation helt ­enkelt.”

4:e generationens pappersarbetare inom ­samma familj och på samma bruk, det är
Lena Smersfeldt. Hennes farfars far var först.

Frågor som rör arbetsmiljö har länge intresserat Lena Smersfeldt, och i dag – åtta år och flera förtroendeuppdrag senare – kan hon det området bättre än de flesta. Förutom att hon har koll på vilka fel och brister som ska åtgärdas, var hon till exempel nyligen med och tog fram ett utbildningsmaterial anpassat ­efter just pappersindustrins särskilda förutsättningar. Det heter BAM, Bättre arbetsmiljö massa- och pappersindustrin.

Fabrikserfarenhet saknar hon inte heller. Redan när hon var sexton sommarjobbade hon på Nordic Paper.

Vad är svårast med att vara skyddsombud, eller huvudskydds­ombud som du är sedan fem år?

– Att bli lyssnad på. Att arbetsgivaren inte alltid lyssnar på det sätt som den ska göra, det har jag varit med om flera gånger. Samverkan är jätteviktigt, att bägge parter agerar och har förståelse för varandra.

Vad tycker du är mest intressant att jobba med – den fysiska eller psyko­sociala arbetsmiljön?

– Det är nog fifty-fifty. Men den psykosociala arbetsmiljön, det vill säga de mjuka frågorna, är mycket svårare att driva än de frågor som har med skydd och säkerhet att göra.

På vilket sätt?

– Med skydd och säkerhet har man hjälp av både arbetsmiljölag och AFS:ar. Men med psykosociala problem har man ibland ingenting konkret att ta på. Där handlar det mer om en känsla, att någon upplever sig kränkt eller liknande.

Som är svårare att bevisa?

– Ja, det är det. Dessutom kanske det är ett problem som den drabbade inte vågar stå för i slutändan. Man kan ju inte driva frågan om de inte kan eller vågar stå för hur de upplever och känner.

Har du fått känna dig som en riktig skyddsombudshjälte vid något tillfälle?

– Nä! (skratt) … Däremot kan jag känna tacksamhet från många personer som jag har försökt hjälpa på olika sätt, att jag liksom hört och sett dem. Ja, även från dem som inte har fått sin vilja igenom. Den tacksamheten betyder väldigt mycket för
mig.

 

Fotnot:Utbildningsmaterialet, BAM, finns att ladda ner gratis på www.prevent.se/massapapper.

2 kommentarer till “Svårare att driva mjuka frågor

  • Det är svårt att driva frågor om kränkande sörbehandling, men det är viktigt och inte omöjligt. Det finns utbildningar som tar upp just denna fråga. Att inte driva frågan kan i förlängningen bli ett erkännande att det är ok att bete sig kränkande.

  • Att bli kränkt är en fruktansvärd jobbig upplevelse. Det är så viktigt att vi alla tillsammans inte tillåter att någon kränker en arbetskamrat. Kränkning förekommer tyvärr alldeles för ofta! Sker på många arbetsplatser, även inom den fackliga världen, vilket är mycket skrämmande!
    Såren man får efter att blivit kränkt kanske under en lång tid är svårläkta- har själv precis läkt mina sår,,,,

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

Systemet med regionala skyddsombud fungerar bra och bör utökas, har utredaren Magnus Sverke kommit fram till. Lyssna på intervjun och ett arbetsplatsbesök under en skyddsrond med ett regionalt skyddsombud i Västerås.

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Mer än hälften av industriarbetarna störs av dålig arbetsmiljö varje dag. Var tredje är rädd för att bli skadad eller sjuk. Det visar IF Metalls senaste arbetsmiljöundersökning.

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.

Så kan arbetsmiljön bli bättre

Så kan arbetsmiljön bli bättre

Sexuella trakasserier, likvärdig behandling eller att undvika olyckor. De som kämpar för ett bättre arbetsliv får ta sig an vitt skilda frågor. Här lyfter de fram några av de viktigaste.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

Under sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

”Skyddsombud, agera”

Industriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?