Industriarbetarnas tidning

Nu vill Tore stötta andra

28 september, 2017

Skrivet av Jeanette Herulf

När olyckan på Nordkalk hände 1982 var det varken särskilt känt eller accepterat att man kan må så dåligt efter en traumatisk händelse. ”Snickarboden blev min räddning”, berättar Tore Hägbom. Foto: David Lundmark.

Vad hände sen?Olyckan var inte Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Läs reportaget om Tore Hägbom från 2012

”Maddes mod höll mig uppe”

Det har gått fem år sedan Tore Hägbom tog emot mig i sitt hem på Norra Gotland.
”Jag har inte velat leva i den här världen sedan den 12 maj 1982. Snickarboden blev min räddning”, sa han då.

Han visade mig in i boden, fylld med mobiler hängandes från taket. Överallt på hyllorna stod leksaker i trä, målade i ljusa pastellfärger.

Sedan berättade han för mig om Volvo Amazonen, den röd-vita bilen som jagar honom i hans drömmar. Tore jobbade sista skiftet på Nordkalk, körde en stor truck, fullastad med sten. Vid en korsning körde han på bilen med tre ungdomar som olovligen tagit sig in på området. Tore minns att han stod på bromsen, sedan kändes det som om trucken hoppade till.

Olyckan har plågat Tore sedan den dagen den hände. ”Du måste upp i trucken igen, för att komma vidare”, sa personalchefen redan en kort tid efter olyckan. Det gick inte. Det blev olika psykmediciner, sömnstörningar och sjukskrivningar för att dämpa ångesten. Att man kan må så dåligt efter en traumatisk händelse var varken särskilt känt eller accepterat på den tiden.

Hjälpen kom många år senare från Göran Olsson, facklig företrädare på Gotland. Han visste vad posttraumatisk stress var och förstod vad Tore plågades av. Efter en lång kamp med stöd från Göran och en envis facklig jurist fick Tore till slut sin ångest klassad som en arbetsskada och rätt till ersättning.

När jag nu återigen talar med Tore i telefon känner jag igen rösten. Men den låter lugnare, varmare. Tore har bestämt sig, säger han. Han kommer alltid att känna skam och skuld för det som hände. Men han vill stötta andra som råkat ut för något liknande. Och han vill ge tillbaka, framför allt till barn.

Sedan många år håller han kurser i snickeri för fiskeklubbens barn. De kommer varje tisdag efter skolan för att lära sig att snickra och slöjda. Han berättar också om en kvinna han mötte i affären efter att reportaget publicerats i Dagens Arbete. Hon ropade på honom och frågade om det var han som var Tore i reportaget. Hon var syster till en av de tre som dog i olyckan. Genom att läsa reportaget var det mycket som hon äntligen förstod. Olyckan var inte Tores fel, det var hon säker på.

En annan gång ringde en kvinna hem till Tore. Hon hade läst om honom och ville ha tips. Hon hade också drabbats av posttraumatisk stress.

Jag tänker på orden Tore sa till mig när jag var på Gotland: ”Jag hoppas åtminstone på ett sannare liv.” Ungefär så är det nu.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Färre dör men många skadas

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

Sorg i Skåpafors efter dödsolycka

Sorg i Skåpafors efter dödsolycka

“Nu har det hänt som inte får hända. Det känns skitjobbigt.”
Det säger Pappers avdelningsordförande Ulrik Jörback om gårdagens dödsolycka på Rexcells pappersbruk i Skåpafors.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Fler dör i arbetsplatsolyckor än i dödsskjutningar. Nya ministern reagerar: Inte godtagbart.

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Antalet dödsfall på jobbet fick Paulina Brandberg att ”studsa till”. Och om lönegapet mellan könen fortsätter öka kommer hon att agera.

Nu möts de för att prata om olyckan

Nu möts de för att prata om olyckan

Åren har gått. Marcus Bolin möter Thomas Sedig nära bruket där de jobbade. Kvar finns olyckorna. Och tystnaden. ” Vi pratade aldrig om vitluten. Efteråt. Att jag var så jävla klantig och drog på tryckluften i kalksläckaren.”

”Vi rapporterar allt”

”Vi rapporterar allt”

Skogsvårdsbolaget Magnus Thor AB är Sveriges farligaste industriarbetsplats. ”Vi har ett väldigt noga arbetsmiljöarbete och rapporterar allt som händer”, säger Magnus Thor.

”Folk som fastnade mellan valsarna”

”Folk som fastnade mellan valsarna”

Klämskador mellan rullande valsar, armar som krossas, fingrar som går av. År efter år sker liknande olyckor på plastföretaget Trioworld i Smålandsstenar. Till och med huvudskyddsombudet har blivit av med två fingrar.

”Många känner en press”

”Många känner en press”

Ikea-fabriken i Hultsfred producerar inte bara Pax-garderober utan även allvarliga olyckor på löpande band.
”Det är en gammal fabrik och svårt att komma åt”, säger huvudskyddsombudet Emil Jonsson.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.