Industriarbetarnas tidning

Boliden förnekar skuld till gruvskandal i Chile

20 oktober, 2017

Skrivet av

800 chilenare har stämt Boliden för att företagets farliga gruvavfall har gjort dem sjuka. Nu pågår en mastodonträttegång i Skellefteå.

– Man blir förbannad, säger Jimmy Faltin, ordförande för IF Metall i Norra Västerbotten.

Det var i mitten av 80-talet som 20 000 ton våtverksslam, en typ av avfall från gruvindustrin, skeppades från Rönnskärsverken i Skellefteå till staden Arica i norra Chile. Det innehöll, bland annat, höga halter av de hälsofarliga ämnena arsenik och bly. De närmare 800 Aricabor som har stämt företaget kräver nu mer än 100 miljoner i skadestånd eftersom de säger sig ha blivit sjuka av det giftiga avfallet. Det handlar om allt från svåra utslag till cancer.

Först 29 år efter att det första avfallet skickades till Chile lämnades stämningsansökan in: en rejäl bunt på omkring 20 000 sidor. Sedan dess har dokumentation hunnit växa betydligt och i tisdags inleddes rättegången i Skellefteå tingsrätt. Den ska pågå i 33 dagar, ända in i december.

Jimmy Faltin, ordförande för IF Metalls avdelningsstyrelse i Norra Västerbotten, följer medias rapportering.

– Det är den största arbetsgivaren i vår avdelning och därför av intresse för oss, säger han och fortsätter:

– Men det är trist att ett företag i vår avdelning är inblandat i något sånt här, oavsett hur skulden fördelas.

Berör detta era medlemmar?

– Inte enligt min bedömning. Personligen är jag kluven. Det är för jävligt att sånt här ska behöva hända. Man blir förbannad, helt enkelt. Jag har inte tillräckligt med kunskap för att peka finger i någon riktning, utan kan bara konstatera att någonstans har något gått ordentligt snett. Men var, det vet jag inte.

På den lokala fackklubben följer man inte fallet lika noga:

– Det är företaget som har informationen kring just den processen. Vi får se vad utfallet blir, säger Johan Vidmark, ordförande för IF Metall på Rönnskärsverken.

Boliden betalade det chilenska företaget Promel för att ta hand om avfallet, men företaget gick i konkurs och slammet blev därför liggande öppet i närheten av invånarna i en stadsdel i Arica. Boliden lägger hela ansvaret på chilenska myndigheter och på det chilenska företaget är ansvariga för att invånarna i staden exponerades för avfallet – om det överhuvudtaget är vad som har gjort dem sjuka.

– Vi menar att det faktiskt saknas koppling mellan Bolidens material och de eventuella skador som har uppstått. I Chile och i den här regionen finns en betydande arsenikproblematik, naturligt förekommande i marken. Sen har vi själva industriområdet som hanterade mängder av olika material, säger Bolidens kommunikationsdirektör Klas Nilsson till Sveriges Radio.

En kommentar till “Boliden förnekar skuld till gruvskandal i Chile

  • Det fanns/finns en svensk gruva i Spanien där vallarna gick sönder och sedan har vi den stora skandalen i Sverige i Perstorp.
    Företagen på dessa platser var också oskyldiga till miljöförstöring. Hur många gånger skall multinationella företag få köra detta racet och slå blå dunster i folks ögon.
    Metallskickandet till Afrika (Ghana) är väl det också en undanmanöver för att slippa ta sitt ansvar från företagen och styrelsen. Man exporterar miljögifter till andra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

USA:s gruv­arbetare kräver ”en rättvis omställning”

Förnekandet av klimatkrisen gav Donald Trump en stor del av de amerikanska gruvarbetarnas röster i presidentvalet. Men nu välkomnas president Joe Bidens klimatpolitik av gruvarbetarförbundet som kräver ”en rättvis omställning”.

”Det är slut med kolbrytning”

”Det är slut med kolbrytning”

För två år sedan reste DA till Asturien i Spanien, där kolbrytningen höll på att fasas ut. Vi stämmer av med kolbrytaren Rafael, som fick jobb på ett värmeverk i en omvandlad kolgruva, om hur det går.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

100 000 kronor var för sin oro att bli sjuka. Det får 726 franska gruvarbetare, som arbetat med otillräcklig eller ingen skyddsutrustning, efter en unik dom.

Två månader under jord

Två månader under jord

Sammanhållningen höll de 33 instängda gruvarbetarna vid liv. De lyftes upp till jordytan med löften om pengar och kändisskap. Tio år senare är de fattiga och besvikna.

Två månader under jord

Sammanhållningen höll de 33 instängda gruvarbetarna vid liv. De lyftes upp till jordytan med löften om pengar och kändisskap. Tio år senare är de fattiga och besvikna.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.