Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Vart ska vi rikta vreden?

12 oktober, 2017

Skrivet av

Anneli Jordahl är författare.

KrönikaVår tids arbetare lever i glesbygden och förorten.

Den svenska arbetaren finns inte längre. Arbetaryrkena har flyttat utomlands och Sverige består av en stor medelklass. De industriarbetare som finns kvar kör dyra bilar och semestrar i Thailand.

Så lät det i offentligheten på 90-talet. Ett tag blev jag så nervös av tvärsäkerheten att jag ringde hem till mamma (hemtjänstare) och pappa (elinstallatör) i Oxelösund. De svarade! Jag blev lika lättad varje gång. En lögn, alltså. Påståendet att den svenska arbetarklassens var död.

När min bok Klass Är du fin nog gavs ut 2003 ansågs inte klassperpektivet vara relevant längre. Ständigt hörde jag reportrar dra ett ansträngt andetag och säga ickeakademikerfamiljer och invandrare i stället för arbetarklass. Den enda som pratade självklart om arbetarklassen och påtalade att den fortfarande utgjorde drygt hälften av befolkningen var Göran Greider. Han såg trött ut. Han var den ende. Ungefär som att Leif G W Persson anses vara landets ende kriminolog.

Min klassbok blev en oväntad skräll, ämnet var hett. Fortfarande får jag ryggdunkartack när jag reser runt och framträder. Senast i vackra Åmål.

Så gick åren. Det som kokat i det tysta exploderade. I dag överöses vi av berättelser om klassunderlägen, i reportage, skönlitteratur och forskning. Nu handlar det om pengar, om nyfattigdomen i Sverige.

Vår tids arbetare – ofta utlandsfödda ensamstående mödrar – lämnar hemmet före barnen och kommer hem när barnen lagt sig. Numera behövs två/tre jobb för att klara sig. Ändå lever de på existensminimum.

I glesbygdkommuner förväntas invånarna betala skatt trots att affären, skolan, biblioteket och macken stängt. Och städernas ytterområden berövas på bankomat, vårdcentral, polis och underhåll av bostäder. Samtidigt placerar miljardärer dina och mina pengar i skatteparadis.

Inga lagar tycks omfatta dessa grova skattebrott, alltmedan småföretagare och arbetare får betalningsanmärkningar. I dag är det ett mycket kort tidsspann mellan betalningspåminnelse och inkasso.

Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?

Nu talar alla om klassilskan och landsbygdens ödeläggelse. Det amerikanska presidentvalet tvingade fram det. Det är bra. Men fortfarande är arbetarklassen splittrad, den röda fanan samlar inte längre. Många stödjer partier vars politik slår undan benen på just arbetarklassen.

Jag önskar att det kunde bli lika hippt att heja på arbetarklassen som det är att knyta näven för antirasismen, feminismen och hbtq–rörelsen.

De som kläcker den enande politiken och formulerar den i ord och bild vinner nästa val.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

Den med mest förtroende ska kunna bli skyddsombud, oavsett politisk hemvist eller fackligt medlemskap, skriver Sverigedemokraternas Magnus Persson.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

Centrum för personalägande: Det är ett sätt för er som avstått löneökningar under pandemin att få ta del av framtida framgångar.”

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

Marcus Raihle: Är det inte själva politiken som är det riktiga problemet?