"Ödesvalet är inte över. Kampen måste fortsätta"Nu måste Liberalerna och de rödgröna bilda allians, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

Foto: David Lundmark.
Framför ingången till skyddsrummet. Det är inte helt lätt att hitta hit: tv-spelsklubben ligger undangömd på en bakgata. Foto: David Lundmark.
Jimmy Nylén lyfter på glasdisplayen. Bakom den står tv-spelskonsoler från tidigt 70-tal fram till i dag. De allra flesta förvaras i sina originalkartonger. Foto: David Lundmark.
Uppfinnaren Ralph H. Baer – ibland kallade för ”tv-spelens fader” – utvecklade världens första tv-spelskonsol för hemmet under 60-och 70-talet. 1972 lanserades Magnavox Odyssey. Foto: David Lundmark.

Välkommen till spelbunkern

Lyssna eller ladda ner reportaget här.

Gemenskap I ett överblivet skyddsrum i Södertälje värnar en tv-spelsförening om en försvinnande gemenskap: att krypa ihop i nedsuttna soffor och saccosäckar och spela tillsammans.

Erik Stromberg väljer fyra milstolpar

Det första kommersiellt framgångsrika arkadspelet. Med Pong etablerades spel­industrin som en lukrativ bransch. Ataris primitiva pingisspel lanserade tv-spel som underhållningsform.

Nintendos främsta speldesigner Shigeru Miyamoto har sagt att han inte var intresserad av tv-spel innan han provade Space Invaders. Spelet revolutionerade branschen när den gick på tomgång.

Unisont hyllat som ett av de bästa spelen för Nintendo 8-bit och som ett av de bästa någonsin. När det släpptes i slutet av 80-talet kallade en uppeldad kritiker det för ”tv-spelens Mona Lisa”.

Släpptes när konsolkriget mellan Nintendo och Sega fortfarande pågick. Färgglatt, utmanande och snabbt – helt enkelt spelet som Sega behövde för att kunna konkurrera med Nintendo.

På hörnet av ett gulbrunt lägenhetshus i Södertälje leder tjugo betongsteg ner till ett skyddsrum. En skylt, inte olik de invid vägkrogar i sorglös femtiotalsstil, pekar mot dörren.

Vault 10 står det, en blinkning till dataspelsserien Fallout som handlar om vad som skulle ha hänt ifall kärnvapenkrig brutit ut på 50-talet. Därför den föråldrade stilen: mänskligheten hann aldrig längre, utan tvingades fly under jord i hopp om att trots allt överleva kriget.

Skyddsrummet på Frejagatan har inte använts på länge, i alla fall inte till vad det ursprungligen var tänkt. Sedan 2013 är det i stället en ideell tv-spelsförening, Karategamers. En svagt belyst plats med femton tv-apparater, över hundra unika konsoler och omkring 2 500 spel. Det blinkar och tjuter inne i de två små rummen. Från en högtalare hörs tv-spelsmusik, från tidig 8-bitarsmusik till nyare techno. En tjock-tv flimrar nostalgiskt. Tre män i trettioårsåldern surrar:

– Jakten är ganska rolig faktisk, säger Erik Stromberg, betongarbetare och amatörtv-spelshistoriker.

– Och när man får hem spelet! avbryter Jimmy Nylén, före detta montör på Scania i Södertälje och enligt egen utsago ägare av runt 40 procent av alla tv-spel som släpptes till konsolen Sega Mega Drive i Europa. Han fortsätter:

– När jag började samla provspelade jag allt jag köpte. Men sen blev det så många spel att jag inte hann prova dem. Numera, när det kommer hem tjugo spel, slänger jag bara in dem i hyllan. Hälften av mina spel vet jag inte ens om de funkar.

I hörnet står Tommy Åström med en lila filttoffla på ena foten och en orange på den andra. Han är säljare på Bauhaus och känd för att på fyra och en halv minut spelat igenom Zelda: A Link to the Past med bara fötterna. Han tittar på en hylla fylld med tv-spel och säger:

– Erik, hur många procent av de här har du spelat?
– Jag vet inte. Man har ju spelat ganska mycket genom åren.

På klubben finns omkring 2500 tv-spel. Rummen är dessutom fyllda med tv-spelsmemorabilia: leksaksfigurer, affischer, örngott. Foto: David Lundmark.

De är alltså här för att spela och prata om tv-spel, ett livslångt intresse som för några av dem har kostat tiotusentals kronor och lika många timmar. Det visar sig i en nästan encyklopedisk kunskap: ett ständigt rabblande av årtal, utvecklare, svenska importörer, hur man skiljer en piratkopia från ett original och vilka märkningar äldre kassetter bör ha.

– Jag måste ha fler Segaspel än du, säger Jimmy.
– Ja, det tror jag att du har, svarar Erik.
– I och med att jag bara samlar på Segaspel.

Erik Stromberg är ordförande i föreningen. Det är hans samling av konsoler och tv-spel som fyller klubblokalen. Hans intresse är uppenbart: kepsen pryds av Super Mario och om han kavlar upp jeansen syns en tatuering föreställande Segafiguren Sonic the Hedgehog på ena vaden.

Som barn brukade han springa över gatan från skolan i Kopparberg till elektronikbutiken Sven Larsson. Om han var snabb hann han spela en stund på butikens tv-spel och ändå vara hemma i tid. Och när läraren frågade om han hade gjort sina läxor, svarade han nej. Han hade spelat tv-spel i stället.

Nu har han hunnit bli vuxen. För ett par år sedan var han med och startade Karategamers. En tv-spelsförening för dem som vill spela tillsammans. Gemenskapen är viktig: vad de sysslar med här är väldigt olikt den spelkultur som vuxit fram sedan 90-talet med spel som Quake, Counter-Strike och World of Warcraft – pc-spel som spelas över internet. Det går inte att jämföra, säger Erik. Något har gått förlorat, en särskild charm – eller är han bara nostalgisk?

”Soffhänget och att lira med varandra finns inte kvar längre.Det blir att man spelar över internet i stället – så osocialt, säger Fredrik Lundqvist. Foto: David Lundmark.

Själva spelandet är bara en del, det handlar också om historia. Att retrokonsoler ska kunna leva vidare. Vetande som att Nintendos tidiga konsol Game & Watch bygger på samma teknik som en miniräknare eller att Nintendo 8-bit hette Famicom i Japan. Klubben blir därmed ett slags museum. Här finns ett exemplar av i princip varje konsol från 70-talet fram till i dag. Erik Stromberg tar fram en av dem. En lång rad av konsoler står uppställda bakom en glasdisplay.

Han har aldrig slängt eller sålt något.

Det är en Magnavox Odyssey, den första kommersiella tv-spelskonsolen för hemmet. Med den inleddes den moderna tv-spels­eran 1972. Förvisso hade primitiva dataspel utvecklats redan två decennier tidigare, men det var när konsoler för hemmabruk introducerades i USA som tv-spelen fick den form som präglar dem än i dag.

– Folk som kommer hit är mest sugna på 8-bitars och Super Nintendo. Man får nästan tvinga dem att prova något nytt. De vill spela det som är nostalgi för dem, och det är sällan Odyssey är det, säger Erik sittande på golvet framför konsolen.

– Den är ju inte snygg, säger Tommy.
– Men den är cool. Den är väldigt futuristisk, invänder Erik.

Foto: David Lundmark.

”Folk som kommer hit är mest sugna på 8-bitars och Super Nintendo. Man får nästan tvinga dem att prova något nytt.”

Vem som helst får komma hit och de som besöker föreningen får själva välja vad de vill spela. En del konsoler är redan inkopplade, medan andra ligger nerpackade i lådor. Just i dag är det få besökare, men Fredrik Lundqvist, fritidspedagog och medlem i föreningens styrelse, har smugit in och lagt sig i en saccosäck. Han spelar Yoshi’s Island från 1995 på den flimrande tjock-tv:n. Tommy Åström kryper upp i en fåtölj bredvid honom och säger:

– Min lillebrorsa är pc-spelare. Och när han kom upp i tonåren skulle han så klart iväg med grabbarna och spela Quake. De hade LAN, som det heter, men det tycker jag bara verkar grisigt. Som Woodstockfestivalen, fast för nördar. Lokalen luktar svett, det ligger joltcola och snus överallt, och någon säger: ”Vad fan är det som stinker?” En annan svarar: ”Det är Roger, han har inte duschat på sex veckor”. ”Är du dum eller? Det är bara fem!”

– Fredrik känner igen sig! säger han till sist och tittar på Fredrik som är tio år yngre.
Han flinar i sin saccosäck. Visst, Tommy överdriver, men Fredrik förstår vad han menar:
– Det är pc-spelandet som har förstört det fina med tv-spelskulturen. Soffhänget och att lira med varandra finns inte kvar längre. Det blir att man spelar över internet i stället – så osocialt.

 Tre tv-spelsnördar berättar 

Erik Stromberg. Foto: David Lundmark.

”Jag har en dotter på fyra månader. Hennes förstanamn kom vi överens om – det blev Li. Vi valde sen varsitt andranamn. Jag valde Zelda. Li tycker jag också var lyckat, eftersom det finns en karaktär i spelet Street Fighter som heter Chun-Li. Redan nu gillar hon att titta på när jag spelar – eller så dras hon bara till ljusflimret från tv:n – men jag tror att det kommer dröja minst fem år innan hon börjar spela själv.”

Tommy Åström. Foto:David Lundmark.

”Först ville jag göra den snabbaste genomspelningen av Castlevania. Men snart hittade jag ett spel som jag kunde klara betydligt fortare: Zelda: A Link to the Past. Tre minuter och tolv sekunder tog det mig – och i tre dagar trodde jag att jag hade slagit världsrekordet. Sen upptäckte jag att någon hade gjort det ännu snabbare. Jag blev besviken. Då bestämde jag mig för att klara det med fötterna i stället.”

Jimmy Nylén. Foto: David Lundmark.

”Jag har fastnat för Sega Mega Drive, den första konsolen jag köpte som åttaåring. När jag började samla som vuxen köpte jag först alla spel som jag tidigare ägt och sen alla som jag någonsin spelat – numera köper jag allt som jag kommer över. Jag har en egen hemsida där jag skriver om spelen. Tidigare hade jag dessutom ett rum för dem, men när jag fick barn behövde ungen det. Så allt ligger i flyttkartonger nu.”


rl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

500 år före sin tid

Leonardo da Vinci dog för 500 år sedan. Då ansågs många av hans uppfinningar omöjliga – i dag är det lätt att hitta spår av hans genialitet.

”Vi sydde våra egna matchshorts”

FOTBOLLS-VMI sommar åker landslaget till Frankrike med en dröm om final. Allt började i Öxabäck för 50 år sedan.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Djurpark på hjul

En skränande häger, en tolv meter hög elefant. Kugghjulen och vajrarna som driver djuren i franska Nantes är lika viktiga som den fantasifulla ytan. DA har besökt ett semestermål som är motsatsen till Disney World.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

Få ordning på deckarna

BÖCKERLäs i rätt ordning! uppmanar DA:s deckarexpert Lennar­t Lund. Det gäller att hålla koll när förlagen börjar översätta böckerna mitt i en serie.

Metals are going to lift Mongolia

In the middle of the Gobi Desert the world’s largest copper mine is developing. Some people have been given the chance to start small, legal mines. With the help of the deposits discovered under Mongolia’s soil, the country is going to rise from poverty. For our English readers we have translated our long read from the mines in Mongolia.

I gruvornas land

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

”Vi ville inte flytta”

När den gigantiska koppargruvan Oyu Tolgoi började anläggas mitt i den mongoliska Gobiöknen, förlorade nomaderna sitt bästa vinterbete. När bolaget erbjöd för dålig kompensation gick nomadfamiljerna samman och tog strid.

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

5
Foto: David Lundmark

”Jag älskar pappersbruk”

PASSIONERADSom barn sorterade hon trådrullar i en polsk textilfabrik. I dag klär hon popstjärnor i papper. DA har träffat mode­designern Bea Szenfeld – läs reportaget med ögon eller öron.

Finanskrisen

Bortom all kontroll

BANKKOLLAPSENI morgon är det tio år sedan den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig på världens börser och skapade massarbetslöshet. Ångrade någon i finansvärlden sig? Egentligen inte, enligt de spelfilmer och romaner som DA:s Rasmus Lygner plöjt.

1
FOTO: TT NYHETSBYRÅN (BILDEN ÄR ETT MONTAGE)

Vågar du spetsa kaffet?

SkruvatI Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Våra bästa tips för lata dagar

DA gillarSemester kan betyda tid att lyssna på den där boken, spela det där spelet, eller se den där serien som vi inte hinner annars. Vi tipsar om några av våra egna favoriter.

Ola Dahlgren håller i årets sjunde lamm, bara en vecka gammalt. Djuren får inga namn längre. De är för många. Foto: David Lundmark

Olas fritid fylls av får

ProfilenNär lammen föds på gården är livet lite hektiskt. Att hålla får är annars perfekt i kombination med skiftarbete. Processoperatören Ola Dahlgren har 20 tackor och 2 baggar.

Stålmannen nummer 1 från 1939. Redan då känslig för kryptonit. Foto: AP PHOTO

Superhjältarnas eget periodiska system

SkruvatVibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Strejkledaren som blev president

Han besökte gruvorna i norra Sverige för att hämta fackligt stöd mot apartheidregimen, han skulle efterträda Mandela men blev i stället en omstridd miljardär. Harald Gatu berättar om Cyril Ramaphosas väg från kåkstaden till presidentpalatset.

2

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

Bertil gör konst av sina hjältar

Malmö-grafikern Bertil Mårtensson trodde att han kände sina arbetskamrater. Men när han började teckna av dem mötte han helt nya historier: om jobbet, livet, glädje och sorg. Planen är en utställning med bilder och deras berättelser - och kanske blir det en bok.

Verklighetens Science Fiction

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

”För mig började det med Star Wars”

Skälet till att science fiction-författare har rätt så ofta beror helt enkelt på att de gissar så mycket, enligt litteraturvetaren Jerry Määttä.

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.