Industriarbetarnas tidning

Sveriges unika lönesättning

31 januari, 2018

Skrivet av

Artikeln är skriven inför valet 2018, och visar läget då. 

Da reder ut.Hur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Den svenska modellen

I Sverige är det fackföreningarna och arbetsgivarna som kommer överens om löneökningar och lägstalöner i kollektivavtal. Politikerna lägger sig inte i. Det är ovanligt. I EU är det bara Sverige, Danmark och Italien som inte har någon lag som bestämmer över lönerna. Här är fack och arbetsgivare överens: Det är bättre med avtal än lagar.

Arbetsgivarna tycker att systemet ”levererar” resultat. Löneökningarna drar inte iväg och det är lugnt på arbetsmarknaden. Facken  gillar systemet för att det ger dem själva en viktig roll, och att det har gett relativt höga lägstalöner. Det är också ett sätt att visa att det är viktigt att vara med i facket. Andra fördelar är att det går att anpassa till olika branscher och att parterna själva får ta ansvar för resultatet.

Det finns en nackdel: Det ger inget skydd till dem som jobbar på arbetsplatser som inte har kollektivavtal. I kollektivavtalen (som omfattar 9 av 10 anställda i Sverige) anges hur hög den lägsta lönen måste vara i olika branscher och för olika yrken. Utan kollektivavtal kan lönen vara hur låg som helst, efter-som det inte finns någon lag om lägsta lön.

Minimilön

I de flesta europeiska länder finns en minimilön som anges i lag. Skillnaderna är stora:
I Luxemburg är den högst med nästan 20 000 kronor i månaden. I Bulgarien lägst med motsvarande 2 300 kronor. Skillnaderna minskar om man tar hänsyn till prisläget i landet.

Mellanvägen

Så kallad allmängiltig förklaring används i våra grannländer Norge, Finland och Island. Där har staten bestämt att kollektivavtal kan gälla alla företag i samma bransch, inte bara de arbetsgivare och fack som skriver under det. Allmängiltigförklaring finns också i de flesta länder där det finns en lagstadgad minimilön.


Partierna svarar DA

Val 2018Finns det tillfällen när löner bör regleras i lag?

Vänsterpartiet: Vi värnar den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar fram löner. Det är stabilare och mer flexibelt.
Vi ser stora risker med lagstadgad minimilön. Dels kan den fackliga -organisationsgraden sjunka, dels kan det ge en press nedåt på lönerna i kollektivavtalen.

Miljöpartiet: I grunden är det bra att makten över lönerna ligger hos arbetsmarknadens parter. Men politiken kommer att behöva agera kraftfullare om inte parterna klarar av att ta sitt ansvar för jämställda löner och pensionsavtal. Förändringen måste ske mycket snabbare.

Socialdemokraterna: Vi ser inget behov av det.

Sverigedemokraterna: Ja. Inom ramen för specifika arbetsmarknadsåtgärder/utbildningar. Löner ska sättas av arbetsmarknadens parter, gemensamt. Däremot har vi ett förslag, en ny anställningsform, ”lärlingsanställningar”, där vi föreslår lagstadgad minimilön för den utbildningsinsatsen.

Centerpartiet: Kollektivavtalen är parternas ansvar. Samtidigt måste det finnas möjlighet till lägre ingångslöner. Vi vill att det ska vara möjligt med lägre ingångslöner genom särskilda avtal för yrkesintroduktionsanställningar.

Liberalerna: Fler människor måste få jobb och egen lön att leva på och därmed öka sin egen frihet. Vårt förslag är inträdesjobb, en anställningsform för nyanlända och unga med lägre ingångslön. Om parterna inte löser denna centrala fråga är vi i alliansen överens om att lagstifta.

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna står bakom nu rådande modell där arbetsmarknadens parter avtalar om lön. Alliansen har presenterat inträdesjobb som en åtgärd för de stora grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Moderaterna: Nej.

Fotnot: Alla partier svarade nej på vår andra fråga, om Sverige bör ha lagstadgade minimilöner.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

När började du jobba?

När började du jobba?

Pensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

Striden om a-kassan

Striden om a-kassan

Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?

Intet nytt, allting nytt

Intet nytt, allting nytt

”När riksdagen röstar ned Ulf Kristersson (M) som statsminister har inget nytt hänt. Ändå är det startskottet för en helt ny era i svensk politik”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Håll SD utanför makten

Valet blev just den rysare som många hade befarat. När detta skrivs sent på valnatten vet vi inte helt säkert vad resultatet blev. Det är så pass jämnt mellan blocken att förmodligen kommer inte något säkert resultat förrän på onsdag då utlandsrösterna är räknade. Just därför är det magstarkt av Alliansledarna att påstå att de […]

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Grattis Centern!

Så kastade Erik Ullenhag till slut in handduken och gratulerade Nyamko Sabuni till partiledarskapet. Visserligen har hon inte valts än men på fredag lär Liberalernas extra partistämma välja henne som efterträdare till Jan Björklund. Det är en sorglig utveckling för liberalismen och för svensk politik. Samtidigt blir det allt tydligare vad striden kommer att handla […]

Liberaler och rödgröna måste bilda allians

Liberaler och rödgröna måste bilda allians

”Kampen mot nationalkonservatismen måste fortsätta både här hemma och i EU”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Bra för Sverige

Den dramatiska regeringsbildningen är över. På fredag blir Stefan Löfven statsminister. En mittenregering där budgetunderlaget vilar på S+Mp+C och L kan nu tillträda. Vänsterpartiet kommer att släppa fram Löfven. Det är bra för Sverige. Alternativet hade varit att Ulf Kristersson blivit statsminister för en SD-stödd M+KD-regering och det hade varit mycket värre, resonerade Sjöstedt vid […]

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?