Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

En signatur för den svenska modellen. De som undertecknade Saltsjöbadsavtalet var från vänster: metallarbetaren från Hofors och LO:s vice ordförande Gunnar Andersson, sågverksarbetaren från Älvkarleby och LO:s ordförande August Lindberg, Aseas vd och Saf:s ordförande Sigfrid Edström samt Saf:s verkställande direktör Gustaf Söderlund. Foto: TT Bild

Sveriges unika lönesättning

Artikeln är skriven inför valet 2018, och visar läget då. 

Da reder ut.Hur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Den svenska modellen

I Sverige är det fackföreningarna och arbetsgivarna som kommer överens om löneökningar och lägstalöner i kollektivavtal. Politikerna lägger sig inte i. Det är ovanligt. I EU är det bara Sverige, Danmark och Italien som inte har någon lag som bestämmer över lönerna. Här är fack och arbetsgivare överens: Det är bättre med avtal än lagar.

Arbetsgivarna tycker att systemet ”levererar” resultat. Löneökningarna drar inte iväg och det är lugnt på arbetsmarknaden. Facken  gillar systemet för att det ger dem själva en viktig roll, och att det har gett relativt höga lägstalöner. Det är också ett sätt att visa att det är viktigt att vara med i facket. Andra fördelar är att det går att anpassa till olika branscher och att parterna själva får ta ansvar för resultatet.

Det finns en nackdel: Det ger inget skydd till dem som jobbar på arbetsplatser som inte har kollektivavtal. I kollektivavtalen (som omfattar 9 av 10 anställda i Sverige) anges hur hög den lägsta lönen måste vara i olika branscher och för olika yrken. Utan kollektivavtal kan lönen vara hur låg som helst, efter-som det inte finns någon lag om lägsta lön.

Minimilön

I de flesta europeiska länder finns en minimilön som anges i lag. Skillnaderna är stora:
I Luxemburg är den högst med nästan 20 000 kronor i månaden. I Bulgarien lägst med motsvarande 2 300 kronor. Skillnaderna minskar om man tar hänsyn till prisläget i landet.

Mellanvägen

Så kallad allmängiltig förklaring används i våra grannländer Norge, Finland och Island. Där har staten bestämt att kollektivavtal kan gälla alla företag i samma bransch, inte bara de arbetsgivare och fack som skriver under det. Allmängiltigförklaring finns också i de flesta länder där det finns en lagstadgad minimilön.


Partierna svarar DA

Val 2018Finns det tillfällen när löner bör regleras i lag?

Vänsterpartiet: Vi värnar den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar fram löner. Det är stabilare och mer flexibelt.
Vi ser stora risker med lagstadgad minimilön. Dels kan den fackliga -organisationsgraden sjunka, dels kan det ge en press nedåt på lönerna i kollektivavtalen.

Miljöpartiet: I grunden är det bra att makten över lönerna ligger hos arbetsmarknadens parter. Men politiken kommer att behöva agera kraftfullare om inte parterna klarar av att ta sitt ansvar för jämställda löner och pensionsavtal. Förändringen måste ske mycket snabbare.

Socialdemokraterna: Vi ser inget behov av det.

Sverigedemokraterna: Ja. Inom ramen för specifika arbetsmarknadsåtgärder/utbildningar. Löner ska sättas av arbetsmarknadens parter, gemensamt. Däremot har vi ett förslag, en ny anställningsform, ”lärlingsanställningar”, där vi föreslår lagstadgad minimilön för den utbildningsinsatsen.

Centerpartiet: Kollektivavtalen är parternas ansvar. Samtidigt måste det finnas möjlighet till lägre ingångslöner. Vi vill att det ska vara möjligt med lägre ingångslöner genom särskilda avtal för yrkesintroduktionsanställningar.

Liberalerna: Fler människor måste få jobb och egen lön att leva på och därmed öka sin egen frihet. Vårt förslag är inträdesjobb, en anställningsform för nyanlända och unga med lägre ingångslön. Om parterna inte löser denna centrala fråga är vi i alliansen överens om att lagstifta.

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna står bakom nu rådande modell där arbetsmarknadens parter avtalar om lön. Alliansen har presenterat inträdesjobb som en åtgärd för de stora grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Moderaterna: Nej.

Fotnot: Alla partier svarade nej på vår andra fråga, om Sverige bör ha lagstadgade minimilöner.

Läs mer: DA reder ut | Val 2018


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skyddsombuden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.