Industriarbetarnas tidning

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

12 februari, 2018

Skrivet av

Motorbranschcollege.Lätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp  av företagen för att locka unga och vässa utbildningen.

Tre skolor har blivit motorbranschcollege

Certifieringen utfärdas av Motorbranschens yrkesnämnd och är ett samarbete mellan IF Metall och arbetsgivarna.

Hittills har Edströmska i Västerås, Fyrvalla i Östersund och Tullängsgymnasiet i Örebro certifierats.

Lokalen en bit utanför centrala Västerås är luftig och ren. Mitt på golvet står Charlie Lindström och skruvar under en upphissad Hyundai.
–Det kanske inte ser kul ut, men det är jätteroligt! Att få jobba med kroppen, få klara instruktioner och hela tiden lära sig nytt är saker som lockar henne med att bli bilmekaniker. Hon går tvåan på Edströmska gymnasiets fordonsprogram, inriktning personbil. Om hon tror hon får jobb när hon är klar? ”Oh, ja!”

Motorbranschen har ett problem. Inom tre år behöver 5800 personer anställas. Samtidigt söker färre till gymnasiets fordonstekniska program. På gymnasiemässorna drar föräldrarna snabbt sina barn förbi de praktiska programmen, vittnar Edströmskas rektor Peter Stenberg om. Det är gamla invanda föreställningar om ”stampat jordgolv” tror han – folk är inte uppdaterade på hur fräscha moderna bilverkstäder kan vara. Ett steg för att råda bot på det tog Edströmska i höstas när gymnasiet var ett av de första att få kvalitetsstämpeln Motorbranschcollege. Företagskontakter, välutbildade lärare och bra utrustning har varit några krav.

Kraven

Exempel på kriterier som fordonstekniska utbildningen måste uppfylla för att bli motorbranschcollege: säkrad kompetens-försörjning, stärkt samverkan mellan skolan och branschen, kompetens-utveckling av  yrkeslärarna och kvalitetssäkrat APL.

APL

Förkortningen står för arbetsplatsförlagt-lärande, praktik – helt enkelt.

Läraren Stefan Lust berättar att skolan frågade vad branschen ville ha, och utformade utbildningen efter det. Samtidigt har man höjt kraven på eleverna, både för att de som redan går där ska lära sig mer, och för att locka fler.
–De som går här ska säga till yngre elever att man måste vara skärpt, säger Stefan Lust. I dag är det lugnt i verkstaden. De flesta av Stefan Lusts tvåor är ute på APL, arbetsplatsförlagt lärande.

Själv ägnar han sig åt att åka runt och kolla hur de har det. Flera har fått erbjudande att jobba på skolloven. APL är kanske det område där samarbetet med företagen syns mest. Handledarna utbildas på skolan, och skolan och företaget går noga igenom vad eleven behöver lära sig.
–Det har varit riktigt schyst, man blev en i gänget direkt, säger Gabriel Frick Oldrati, som går i trean.

Branschens problem är elevernas lycka – utsikterna att få anställning är lysande.
–Jag har redan jobb, säger Gabriels klasskompis Calle Sjöberg.

Calle går snabbspåret. Egentligen skulle han slutat i juni, men han har läst dubbla kurser och kan gå ut redan vid årsskiftet. Han berättar om en kompis som går fordonstekniska i en grannkommun.
–Det är en jäkla skillnad. Här är det så stort, och verktygen är schysta. Och Edströmska har så mycket kontakter med branschen.

Stefan Lust pratar mycket med sina elever om vad företagen vill ha. Det handlar ofta mindre om exakt vad man kan, mer om hur man är. Intresse, engagemang och att komma i tid.
–Det räcker ganska långt för att företagen ska bli intresserade.

Gabriel Frick Oldrati: ”Under bilträffarna här i stan blev jag lite extra intresserad, det vore kul att veta hur saker verkligen funkar. Har du ett bil­intresse är det kul att jobba ­vidare på det. Att skruva bil är kul!” Calle Sjöberg: ”Det började med att farsan var intresserad. Det var en hobby och då hamnar man lätt här. Samtidigt, många som har det som hobby kanske inte vill jobba med det också, då kanske det är svårare att hitta folk.” Truls Hagman: ”Jag var bara lite intresserad av bilar, men så fick jag plötsligt en tanke – det borde jag söka! Företag har ofta svårt att hitta erfarna mekaniker, många erfarna stannar länge på sina arbets­platser.” Foto: Per Groth
Gabriel Frick Oldrati (tv): ”Under bilträffarna här i stan blev jag lite extra intresserad, det vore kul att veta hur saker verkligen funkar. Har du ett bil­intresse är det kul att jobba ­vidare på det. Att skruva bil är kul!”
Calle Sjöberg(mitten): ”Det började med att farsan var intresserad. Det var en hobby och då hamnar man lätt här. Samtidigt, många som har det som hobby kanske inte vill jobba med det också, då kanske det är svårare att hitta folk.”
Truls Hagman (th): ”Jag var bara lite intresserad av bilar, men så fick jag plötsligt en tanke – det borde jag söka! Företag har ofta svårt att hitta erfarna mekaniker, många erfarna stannar länge på sina arbets­platser.” Foto: Per Groth

Satsar på lean i skolmiljö

Motorbranschen är med på alla nivåer och utformar utbildningen på Edströmska. Från rådgivning i långsiktiga strategiska frågor, till utformning av kursplaner och APL.

Rektor Peter Stenberg.
Peter Stenberg.

Rektor Peter Stenberg och biträdande rektor Christian Eklund berättar stolt att Scania skänkt en hel lastbil som eleverna kan demontera. Från Swecon har man fått en hjullastare.

Att företag inspirerat skolan hörs när rektor Peter Stenberg talar: Lean, flödeseffektivitet och ständiga förbättringar är honnörsord.
–Allt vi gör ska leda till ett värde för eleven. När eleven är redo för nästa steg ska vi vara där. Ett exempel på lean är snabbspåret som Calle i artikeln intill går. Är man klar med allt och har jobb ska man ut i arbetslivet. Eleven kan börja tjäna pengar, samtidigt som det frigörs resurser till övriga. För kommunen blir det mer skattepengar.

Det företagsekonomiska tänket tilltalar företagen.
–Scania är själva jätteduktiga på lean. De gick ju i gång på alla cylindrar när de hörde det, säger Peter Stenberg.

2 kommentarer till “Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

  • Bra betalt? Allt under 35 000kr är inte värt att satsa på i dagens samhälle. Lägre lön betyder lägre pension.

  • Arbetat som bilmekaniker i snart 10 år sedan jag gick ut skolan. Det är fan inte bra betalt, 28500:-/mån före skatt, svågern är jämngammal och han blev precis klar med sina universitetsstudier och arbetar som matematiklärare och får sin första lön på 39 500:-/mån. Det var högt aktat att jobba inom industrin på 1980-1990-talen. I dag är finns de sämst betalda jobben inom industrin trots att det är industrin som levererar allt vi får i vardagen. Kapitalisterna kapar på allt och ser även till att arbetarklassen får det sämre!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

När får jag svar om ledigheten?

En läsare vill söka ledigt för studier, och undrar om hen bör ansöka varje termin. Jurist Henric Ask reder ut vad som gäller.

Jobba på prov – ”nästan roligare än jag trodde”

Jobba på prov – ”nästan roligare än jag trodde”

Det är på golvet man lär sig. Det vet elevern­a Martin Gunnarsson och Josua Mattsson på Rottneros sulfatfabrik i Vallvik – två snart färdigutbildade processoperatörer.

Här skolas framtiden in

Här skolas framtiden in

Trä- och möbelindustrin behöver rekrytera nästan 5000 nya yrkesarbetare de närmsta åren. Gymnasieeleverna på Tau Learning i Malmö är eftertraktade.

Så lätt är det att skaffa truckkort

Så lätt är det att skaffa truckkort

Kan man verkligen skaffa truckkort på bara ett par timmar? DA tog reda på det.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Får jag schemaläggas när jag pluggar?

Jag är delvis tjänstledig på grund av studier, men jobbar tolv timmar i veckan. Min arbetsgivare schemalägger mig på mina skoltider trots att jag säger att det inte fungerar för mig. Får hon göra så?

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.