Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

Motorbranschcollege.Lätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp  av företagen för att locka unga och vässa utbildningen.

Lokalen en bit utanför centrala Västerås är luftig och ren. Mitt på golvet står Charlie Lindström och skruvar under en upphissad Hyundai.
–Det kanske inte ser kul ut, men det är jätteroligt! Att få jobba med kroppen, få klara instruktioner och hela tiden lära sig nytt är saker som lockar henne med att bli bilmekaniker. Hon går tvåan på Edströmska gymnasiets fordonsprogram, inriktning personbil. Om hon tror hon får jobb när hon är klar? ”Oh, ja!”

Motorbranschen har ett problem. Inom tre år behöver 5800 personer anställas. Samtidigt söker färre till gymnasiets fordonstekniska program. På gymnasiemässorna drar föräldrarna snabbt sina barn förbi de praktiska programmen, vittnar Edströmskas rektor Peter Stenberg om. Det är gamla invanda föreställningar om ”stampat jordgolv” tror han – folk är inte uppdaterade på hur fräscha moderna bilverkstäder kan vara. Ett steg för att råda bot på det tog Edströmska i höstas när gymnasiet var ett av de första att få kvalitetsstämpeln Motorbranschcollege. Företagskontakter, välutbildade lärare och bra utrustning har varit några krav.

Läraren Stefan Lust berättar att skolan frågade vad branschen ville ha, och utformade utbildningen efter det. Samtidigt har man höjt kraven på eleverna, både för att de som redan går där ska lära sig mer, och för att locka fler.
–De som går här ska säga till yngre elever att man måste vara skärpt, säger Stefan Lust. I dag är det lugnt i verkstaden. De flesta av Stefan Lusts tvåor är ute på APL, arbetsplatsförlagt lärande.

Själv ägnar han sig åt att åka runt och kolla hur de har det. Flera har fått erbjudande att jobba på skolloven. APL är kanske det område där samarbetet med företagen syns mest. Handledarna utbildas på skolan, och skolan och företaget går noga igenom vad eleven behöver lära sig.
–Det har varit riktigt schyst, man blev en i gänget direkt, säger Gabriel Frick Oldrati, som går i trean.

Branschens problem är elevernas lycka – utsikterna att få anställning är lysande.
–Jag har redan jobb, säger Gabriels klasskompis Calle Sjöberg.

Calle går snabbspåret. Egentligen skulle han slutat i juni, men han har läst dubbla kurser och kan gå ut redan vid årsskiftet. Han berättar om en kompis som går fordonstekniska i en grannkommun.
–Det är en jäkla skillnad. Här är det så stort, och verktygen är schysta. Och Edströmska har så mycket kontakter med branschen.

Stefan Lust pratar mycket med sina elever om vad företagen vill ha. Det handlar ofta mindre om exakt vad man kan, mer om hur man är. Intresse, engagemang och att komma i tid.
–Det räcker ganska långt för att företagen ska bli intresserade.

Satsar på lean i skolmiljö

Motorbranschen är med på alla nivåer och utformar utbildningen på Edströmska. Från rådgivning i långsiktiga strategiska frågor, till utformning av kursplaner och APL.

Rektor Peter Stenberg och biträdande rektor Christian Eklund berättar stolt att Scania skänkt en hel lastbil som eleverna kan demontera. Från Swecon har man fått en hjullastare.

Att företag inspirerat skolan hörs när rektor Peter Stenberg talar: Lean, flödeseffektivitet och ständiga förbättringar är honnörsord.
–Allt vi gör ska leda till ett värde för eleven. När eleven är redo för nästa steg ska vi vara där. Ett exempel på lean är snabbspåret som Calle i artikeln intill går. Är man klar med allt och har jobb ska man ut i arbetslivet. Eleven kan börja tjäna pengar, samtidigt som det frigörs resurser till övriga. För kommunen blir det mer skattepengar.

Det företagsekonomiska tänket tilltalar företagen.
–Scania är själva jätteduktiga på lean. De gick ju i gång på alla cylindrar när de hörde det, säger Peter Stenberg.