Industriarbetarnas tidning

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

12 februari, 2018

Skrivet av

Motorbranschcollege.Lätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp  av företagen för att locka unga och vässa utbildningen.

Tre skolor har blivit motorbranschcollege

Certifieringen utfärdas av Motorbranschens yrkesnämnd och är ett samarbete mellan IF Metall och arbetsgivarna.

Hittills har Edströmska i Västerås, Fyrvalla i Östersund och Tullängsgymnasiet i Örebro certifierats.

Lokalen en bit utanför centrala Västerås är luftig och ren. Mitt på golvet står Charlie Lindström och skruvar under en upphissad Hyundai.
–Det kanske inte ser kul ut, men det är jätteroligt! Att få jobba med kroppen, få klara instruktioner och hela tiden lära sig nytt är saker som lockar henne med att bli bilmekaniker. Hon går tvåan på Edströmska gymnasiets fordonsprogram, inriktning personbil. Om hon tror hon får jobb när hon är klar? ”Oh, ja!”

Motorbranschen har ett problem. Inom tre år behöver 5800 personer anställas. Samtidigt söker färre till gymnasiets fordonstekniska program. På gymnasiemässorna drar föräldrarna snabbt sina barn förbi de praktiska programmen, vittnar Edströmskas rektor Peter Stenberg om. Det är gamla invanda föreställningar om ”stampat jordgolv” tror han – folk är inte uppdaterade på hur fräscha moderna bilverkstäder kan vara. Ett steg för att råda bot på det tog Edströmska i höstas när gymnasiet var ett av de första att få kvalitetsstämpeln Motorbranschcollege. Företagskontakter, välutbildade lärare och bra utrustning har varit några krav.

Kraven

Exempel på kriterier som fordonstekniska utbildningen måste uppfylla för att bli motorbranschcollege: säkrad kompetens-försörjning, stärkt samverkan mellan skolan och branschen, kompetens-utveckling av  yrkeslärarna och kvalitetssäkrat APL.

APL

Förkortningen står för arbetsplatsförlagt-lärande, praktik – helt enkelt.

Läraren Stefan Lust berättar att skolan frågade vad branschen ville ha, och utformade utbildningen efter det. Samtidigt har man höjt kraven på eleverna, både för att de som redan går där ska lära sig mer, och för att locka fler.
–De som går här ska säga till yngre elever att man måste vara skärpt, säger Stefan Lust. I dag är det lugnt i verkstaden. De flesta av Stefan Lusts tvåor är ute på APL, arbetsplatsförlagt lärande.

Själv ägnar han sig åt att åka runt och kolla hur de har det. Flera har fått erbjudande att jobba på skolloven. APL är kanske det område där samarbetet med företagen syns mest. Handledarna utbildas på skolan, och skolan och företaget går noga igenom vad eleven behöver lära sig.
–Det har varit riktigt schyst, man blev en i gänget direkt, säger Gabriel Frick Oldrati, som går i trean.

Branschens problem är elevernas lycka – utsikterna att få anställning är lysande.
–Jag har redan jobb, säger Gabriels klasskompis Calle Sjöberg.

Calle går snabbspåret. Egentligen skulle han slutat i juni, men han har läst dubbla kurser och kan gå ut redan vid årsskiftet. Han berättar om en kompis som går fordonstekniska i en grannkommun.
–Det är en jäkla skillnad. Här är det så stort, och verktygen är schysta. Och Edströmska har så mycket kontakter med branschen.

Stefan Lust pratar mycket med sina elever om vad företagen vill ha. Det handlar ofta mindre om exakt vad man kan, mer om hur man är. Intresse, engagemang och att komma i tid.
–Det räcker ganska långt för att företagen ska bli intresserade.

Gabriel Frick Oldrati: ”Under bilträffarna här i stan blev jag lite extra intresserad, det vore kul att veta hur saker verkligen funkar. Har du ett bil­intresse är det kul att jobba ­vidare på det. Att skruva bil är kul!” Calle Sjöberg: ”Det började med att farsan var intresserad. Det var en hobby och då hamnar man lätt här. Samtidigt, många som har det som hobby kanske inte vill jobba med det också, då kanske det är svårare att hitta folk.” Truls Hagman: ”Jag var bara lite intresserad av bilar, men så fick jag plötsligt en tanke – det borde jag söka! Företag har ofta svårt att hitta erfarna mekaniker, många erfarna stannar länge på sina arbets­platser.” Foto: Per Groth
Gabriel Frick Oldrati (tv): ”Under bilträffarna här i stan blev jag lite extra intresserad, det vore kul att veta hur saker verkligen funkar. Har du ett bil­intresse är det kul att jobba ­vidare på det. Att skruva bil är kul!”
Calle Sjöberg(mitten): ”Det började med att farsan var intresserad. Det var en hobby och då hamnar man lätt här. Samtidigt, många som har det som hobby kanske inte vill jobba med det också, då kanske det är svårare att hitta folk.”
Truls Hagman (th): ”Jag var bara lite intresserad av bilar, men så fick jag plötsligt en tanke – det borde jag söka! Företag har ofta svårt att hitta erfarna mekaniker, många erfarna stannar länge på sina arbets­platser.” Foto: Per Groth

Satsar på lean i skolmiljö

Motorbranschen är med på alla nivåer och utformar utbildningen på Edströmska. Från rådgivning i långsiktiga strategiska frågor, till utformning av kursplaner och APL.

Rektor Peter Stenberg.
Peter Stenberg.

Rektor Peter Stenberg och biträdande rektor Christian Eklund berättar stolt att Scania skänkt en hel lastbil som eleverna kan demontera. Från Swecon har man fått en hjullastare.

Att företag inspirerat skolan hörs när rektor Peter Stenberg talar: Lean, flödeseffektivitet och ständiga förbättringar är honnörsord.
–Allt vi gör ska leda till ett värde för eleven. När eleven är redo för nästa steg ska vi vara där. Ett exempel på lean är snabbspåret som Calle i artikeln intill går. Är man klar med allt och har jobb ska man ut i arbetslivet. Eleven kan börja tjäna pengar, samtidigt som det frigörs resurser till övriga. För kommunen blir det mer skattepengar.

Det företagsekonomiska tänket tilltalar företagen.
–Scania är själva jätteduktiga på lean. De gick ju i gång på alla cylindrar när de hörde det, säger Peter Stenberg.

2 kommentarer till “Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

  • Bra betalt? Allt under 35 000kr är inte värt att satsa på i dagens samhälle. Lägre lön betyder lägre pension.

  • Arbetat som bilmekaniker i snart 10 år sedan jag gick ut skolan. Det är fan inte bra betalt, 28500:-/mån före skatt, svågern är jämngammal och han blev precis klar med sina universitetsstudier och arbetar som matematiklärare och får sin första lön på 39 500:-/mån. Det var högt aktat att jobba inom industrin på 1980-1990-talen. I dag är finns de sämst betalda jobben inom industrin trots att det är industrin som levererar allt vi får i vardagen. Kapitalisterna kapar på allt och ser även till att arbetarklassen får det sämre!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

De ska vända gubbtrenden i skogen

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.