Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Etableringsjobb skyddar din lön”

19 april, 2018

Skrivet av

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

KRÖNIKA Avtalet om etableringsjobb kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda löner och villkor. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som
de borgerliga partierna vill ha.

Att människor har jobb är fackets viktigaste fråga. Hög arbetslöshet gör att arbetsgivarna kan pressa ned löner och arbetsvillkor, eftersom väldigt många konkurrerar om jobben. Att höja sysselsättningen är alltså ett smart sätt att försvara våra kollektivavtal. Och en bra arbetsmarknadspolitik är viktig för alla som har jobb, inte bara för dem som är arbetslösa.

Därför har IF Metall varit drivande i att förhandla fram etableringsjobben, som ska hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa att få in en fot på arbetsmarknaden. Om EU och riksdagen säger ja kommer etableringsjobben att kunna bli verklighet 2019, och beräknas resultera i minst 10 000 jobb.

Det här är en lösning som facket och arbetsgivarna har förhandlat fram och sedan gått till staten med. Arbetsmarknadens parter är alltså överens. Ändå säger de borgerliga partierna nej till etableringsjobben. De hävdar att de blir för ”dyra”.

Men hög arbetslöshet är ännu dyrare, när färre arbetar och betalar skatt. De borgerliga partiernas motstånd mot etableringsjobben beror egentligen på att de hellre vill lagstifta om lägre löner för stora grupper löntagare. Det skulle gravt förändra maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden, till löntagarnas nackdel. Men det vågar inte de borgerliga säga rakt ut, för det vore inte så populärt.

Vad innebär då etableringsjobben, mer konkret? Det är en anställningsform där nyanlända och långtidsarbetslösa kan kombinera jobb och utbildning, till exempel sfi. Efter högst två år ska detta ha gett kunskaper och arbetslivserfarenhet som gör att etableringsjobbet övergår i en tillsvidareanställning.

De etableringsanställda får lön och bidrag som tillsammans motsvarar den disponibla inkomsten av en normal lägstalön i Sverige. Staten och arbetsgivaren delar ganska lika på kostnaden – staten betalar några procent mer.

Finns det inte risk att etableringsjobben missbrukas av arbetsgivarna? Det finns mekanismer i avtalsförslaget som förhindrar missbruk. Det ska till exempel inte gå att stapla etableringsjobb på varandra. Och arbetsgivare ska inte kunna ta in flera etableringsjobbare i rad utan att anställa någon av dem.

Jag är stolt över etableringsjobben. Det är facken och arbetsgivarna som bestämmer spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden, och nu har vi förhandlat fram en lösning som kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda lönerna och arbetsvillkoren för alla löntagare. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som de borgerliga partierna vill ha. Det går vi aldrig med på.

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Ge oss en politik som skapar jobb

Ge oss en politik som skapar jobb

Nu när industrin visar tecken på att vara på väg upp ur svackan blir mitt budskap till politikerna tydligt: Släpp prestigen, ta ansvar och rusta dem som inte har arbete, så att de kan ta jobben när de kommer.

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi ska klara krisen – tillsammans

Nu kraftsamlar vi alla våra resurser och gör allt vi kan för att minska oron och öka tryggheten. Just nu gäller det att rädda jobb och se till att industriarbetare som trots allt blir arbetslösa kan försörja sig, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson

Vi måste få slut på o­tryggheten

I praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Skyddsom­buden är livsviktiga

Sedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi kräver riktiga löneökningar

Vi kräver riktiga löneökningar

Nu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Det är vi som får Sverige att funka

Det råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Drogerna ska bort – inte människorna

Vi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.