Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Etableringsjobb skyddar din lön”

19 april, 2018

Skrivet av

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

KRÖNIKA Avtalet om etableringsjobb kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda löner och villkor. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som
de borgerliga partierna vill ha.

Att människor har jobb är fackets viktigaste fråga. Hög arbetslöshet gör att arbetsgivarna kan pressa ned löner och arbetsvillkor, eftersom väldigt många konkurrerar om jobben. Att höja sysselsättningen är alltså ett smart sätt att försvara våra kollektivavtal. Och en bra arbetsmarknadspolitik är viktig för alla som har jobb, inte bara för dem som är arbetslösa.

Därför har IF Metall varit drivande i att förhandla fram etableringsjobben, som ska hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa att få in en fot på arbetsmarknaden. Om EU och riksdagen säger ja kommer etableringsjobben att kunna bli verklighet 2019, och beräknas resultera i minst 10 000 jobb.

Det här är en lösning som facket och arbetsgivarna har förhandlat fram och sedan gått till staten med. Arbetsmarknadens parter är alltså överens. Ändå säger de borgerliga partierna nej till etableringsjobben. De hävdar att de blir för ”dyra”.

Men hög arbetslöshet är ännu dyrare, när färre arbetar och betalar skatt. De borgerliga partiernas motstånd mot etableringsjobben beror egentligen på att de hellre vill lagstifta om lägre löner för stora grupper löntagare. Det skulle gravt förändra maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden, till löntagarnas nackdel. Men det vågar inte de borgerliga säga rakt ut, för det vore inte så populärt.

Vad innebär då etableringsjobben, mer konkret? Det är en anställningsform där nyanlända och långtidsarbetslösa kan kombinera jobb och utbildning, till exempel sfi. Efter högst två år ska detta ha gett kunskaper och arbetslivserfarenhet som gör att etableringsjobbet övergår i en tillsvidareanställning.

De etableringsanställda får lön och bidrag som tillsammans motsvarar den disponibla inkomsten av en normal lägstalön i Sverige. Staten och arbetsgivaren delar ganska lika på kostnaden – staten betalar några procent mer.

Finns det inte risk att etableringsjobben missbrukas av arbetsgivarna? Det finns mekanismer i avtalsförslaget som förhindrar missbruk. Det ska till exempel inte gå att stapla etableringsjobb på varandra. Och arbetsgivare ska inte kunna ta in flera etableringsjobbare i rad utan att anställa någon av dem.

Jag är stolt över etableringsjobben. Det är facken och arbetsgivarna som bestämmer spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden, och nu har vi förhandlat fram en lösning som kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda lönerna och arbetsvillkoren för alla löntagare. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som de borgerliga partierna vill ha. Det går vi aldrig med på.

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Ge oss en politik som skapar jobb

Ge oss en politik som skapar jobb

Nu när industrin visar tecken på att vara på väg upp ur svackan blir mitt budskap till politikerna tydligt: Släpp prestigen, ta ansvar och rusta dem som inte har arbete, så att de kan ta jobben när de kommer.

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi ska klara krisen – tillsammans

Nu kraftsamlar vi alla våra resurser och gör allt vi kan för att minska oron och öka tryggheten. Just nu gäller det att rädda jobb och se till att industriarbetare som trots allt blir arbetslösa kan försörja sig, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson

Vi måste få slut på o­tryggheten

I praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Skyddsom­buden är livsviktiga

Sedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi kräver riktiga löneökningar

Vi kräver riktiga löneökningar

Nu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Det är vi som får Sverige att funka

Det råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Drogerna ska bort – inte människorna

Vi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.