”Många barnböcker är för gulliga”

Profilen 45 år gammal tog Rainer Paakkinen beslutet att teckna varje dag. Sex år senare har han fyllt 21 anteckningsböcker med bilder och ­illustrerat en barnbok. Här berättar han om …

Varför han tecknar varje dag

”När jag var yngre var jag frustrerad över att jag aldrig blev något. Nu bryr jag mig inte längre – jag är den jag är. Men om man inte ser upp kan delar av en själv vittra sönder när man jobbar på fabrik. Då är det lätt att glömma bort vad man en gång ville med sitt liv. Sedan går åren. Jag trodde jag skulle vara på bruket i fem år. Nästa år får jag en guldklocka. Så för sex år sedan gjorde jag ett val: att teckna varje dag och se vad som händer.”

Hur det är att teckna för barn

”Samtidigt tänkte jag att jag skulle göra något som unga kan ha glädje av. Jag vill teckna bilder som är öppna. Du ska inte vara låst vid vad jag säger att bilden föreställer. Både ljus och mörker måste finnas med, om jag tecknar ett äpple är det en mask i. Många illustrationer för barn är så jävla gulliga. Själv gillade jag att läsa Edgar Allen Poe när jag var ung. Jag älskar skräck. Livet är inte gulligt jämt, inte ens för barn.”

Att det aldrig var självklart att teckna

”Som ung ville jag gå på Konstfack, men det fanns inte på kartan. Jag är utbildad plåtslagare. Mina föräldrar kom hit från Finland på 60-talet och har knegat hela sina liv: ’Man ska inte hålla på med flum.’ Men jag ska ändå fortsätta att flumma. För jag var aldrig ung och lovande. Nu får jag i stället vara medelålders och … Ja, vad säger man? Medelålders och lovande går ju inte. Jag vill i alla fall inte dö utan att ha försökt teckna.”

Rasmus Lygner