Industriarbetarnas tidning

Sju år efter kärnkraftskatastrofen

1 juni, 2018

Carlos Ayesta

33 år. Född i Caracas, Venezuela. Frilansfotograf med arkitekturfoto som specialitet. Bor i Paris.

 

Guillaume Bression

37 år. Frilans-fotograf med dokumentär inriktning född i Paris. Bor och arbetar i Japan. Driver fotokollektivet Trois8 ihop med Carlos Ayesta.

Fukushima.”I Odakas stadskärna, femton kilometer från det havererade kärnkraftverket, hade tiden stannat. Bilar övergetts, en katt glodde ut genom ett lerigt fönster i väntan på sin ägare och fortfarande strömmade musik ur en kemtvätts inre.

Detaljerna påminde oss med vilken brådska invånarna hade övergett sin stad”, skriver fotograferna Guillaume Bression och Carlos Ayesta efter sitt första besök.

Det har nu gått drygt sju år sedan Japan den 11 mars 2011 drabbades av sitt Tjernobyl, och fotografduon har dokumenterat hur ett evakuerat haveriområde gradvis har tagits över av naturen.

Det som började med en jordbävning utanför kusten och ledde till en katastrof på land. Med magnituden 9,0 på Richterskalan, var det den femte kraftigaste jordbävningen i världen sedan 1900.

Jordbävningen och den efterföljande tsunamin utlöste tre härdsmältor vid kärnkraftverket i Fukushima. 18 500 människor dog efter att tsunamins vågor svepte in över landet.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

I migranternas spår

I migranternas spår

I läckande gummibåtar lyckades mer än en miljon människor ta sig över Medelhavet till Europa under flyktingkrisen 2015. Fem år senare anlände färre än 100 000 personer, och EU-ledare utropade triumferande krisen över. Men vad döljer sig bakom de låga siffrorna?

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

När världen stängde

När världen stängde

Fotografen Joakim Eneroth betraktar coronakrisen på sitt eget vis.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

De gamla och havet

De gamla och havet

Fotografen Kicki Lundgren intresserar sig för hur det är att bli äldre och hur kroppen – och vår syn på den – förändras. Se hennes bilder ur projektet Los Viejos.

En värld att bevara

En värld att bevara

Fotografen Tommy Pedersen vill genom sina bilder visa vilken fantastisk natur vi har och att den är värd att bevara för framtida generationer.

En värld av barn

En värld av barn

Fotografen Simon Johansson skildrar barnens värld, i gränslandet mellan fantasi och verklighet.

I permafrostens rike

I permafrostens rike

I republiken Sacha (Yakutia) lever invånarna under hårda villkor och stora klimatkontraster.

Sverigebyggarna

Sverigebyggarna

I början på 1970-talet gick de finska blivande fotograferna Ben Kaila och Risto Vuorimies på Christer Strömholms fotoskola i Stockholm. Innan de lämnade Sverige gjorde de ett nedslag i Eskilstuna, som på den tiden hade runt 100 000 invånare, där var tionde hade invandrat från Finland.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.