Beatrice Engels drar åt blixtlåset i överlevnadsdräkten och förbeder sig för att hoppa överbord, ett moment som ingår i säkerhetsutbildningen Basic Safety vid Sjöfartshögskolans utbildningsfartyg M/S Calmare Nyckel. Foto: Nina Varumo

Beatrice Engels studerar till sjöbefäl i Kalmar och är på sin första praktik ombord på Cementas torrbulksfartyg. Foto: Nina Varumo

Matros Linnea Kristensson förbereder fartygets ankomst genom att dra ut trossarna på RoRo-fartyget SCA Ortviken. Rutten som går från Umeå längs Norrlandskusten ned till Helsingborg, Tillbury, Rotterdam och Kiel tar cirka tre veckor. Foto: Nina Varumo

Linnea Kristensson ligger på en bräda under en rad av kassetter som lasten fästs vid. Hon kommer från en lång tradition av sjömän i släkten men är den första kvinnan i familjen som arbetar till sjöss. Foto: Nina Varumo

Emmelie Freiman är andra fartygsingenjör och har nattvakten på kryssningsfartyget M/S Cinderella. Foto: Nina Varumo

Anne Sophie Peltola ser över detaljerna i en av restaurangerna ombord. Hon är head waiter bar, HBWA, på Silja Galaxy som trafikerar Stockholm–Åbo. ”Jag är en roligare och mer närvarande mamma under den tiden jag är ledig och hemma, än när jag jobbar 8–17 i land”, säger hon. Foto: Nina Varumo

Efter sex år till sjöss vidareutbildade sig befälhavaren Hanna Odengrund till lots. I dag verkar hon i lotsområde Oxelösund som inkluderar hamnen i Norrköping. Hanna tar i samarbete med kapten kommando över fartyget för att se till att det kommer in och ur hamnen på ett säkert sätt. I Sverige finns 230 lotsar varav sju är kvinnor. Här syns Hanna Odengrund tillsammans med Fredrik Eriksson som är under utbildning, och lotsen Johan Jensen till höger. Foto: Nina Varumo

Klockan är strax före fem på morgonen när båtsman Rosita Kjellberg tar sig fram till lejdaren i fören för att hjälpa två lotsar upp på repstegen till Maesks containerfartyg. Momentet är alltid riskfyllt och på grund av den tidiga morgonens vindar har besättningen fått avvakta. Foto: Nina Varumo

Matilda Bern Grimeke är student på sjöbefälsutbildningen och gör sin första praktik på tankfartyget Fure West, en period som innebär att vara till sjöss i nära tre månader i sträck. Foto: Nina Varumo

Linda Öhrbom är befälhavare på Styrsöbolaget och kör Västtrafiks pendelbåt över Göta älv i Göteborg. För Linda innebär detta att hon kan arbeta som sjöman utan att behöva kompromissa med familjelivet – hon hinner hämta och lämna barnen på skolan. Foto: Nina Varumo

Kvinnor till sjöss

Publicerad 2024-01-03, 11:29

~~bildreportage~~ Fotografen Nina Varumo har följt tolv kvinnor mellan 22 och 63 år som har fartyg, båt och färja som arbetsplats.

För drygt tre år sedan bildgooglade jag kvinnliga sjömän och träffarna visade sjöjungfrur, pinuppor och flickor i sjömansklänning. Detta blev upprinnelsen till ett fotoprojekt med syfte att utmana den gängse bilden av vad en sjöman är.

Sjömansyrket tillhör de mest manligt dominerade yrkeskategorierna och omges av mytbildning och spänning. Genom skildringar om äventyr, flykt, längtan, mod och styrka bärs historien om sjömän in i vårt medvetande och i kulturen. Detta är ju inte bara en myt, sjömän är både modiga och starka – rimligen borde det ju även vara sant för kvinnliga sjömän.

Enligt International Maritime Organisation, IMO, består den globala sjöfarten av endast 1,2 procent kvinnor. I Sverige är dock siffran högre – 25 procent av de som arbetar till sjöss är kvinnor.

Tack vare ett anslag från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus fick jag möjlighet att skildra kvinnors arbetsliv i olika yrkesroller och fartyg runt om i Sverige, och berätta om kvinnliga sjömän som finns där ute, men som ännu inte presenterats för allmänheten, knappt ens för de kvinnor som själva arbetar till sjöss.

Arbetet bakom Kvinnor till sjöss består av en projektgrupp med mig Nina Varumo, fotograf, Petra Sviberg, sjöman och fackligt förtroendevald, samt Cecilia Österman, forskare och universitetslektor vid Sjöfartshögskolan.