Industriarbetarnas tidning

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

15 juni, 2018

Skrivet av

Arbetsgivarna vill ha det, facket vill ha det. Ändå kommer riksdagen nästa vecka med största sannolikhet att säga nej till högskolebehörighet för yrkesprogrammen på gymnasiet. Parterna är besvikna.

Fakta/förslaget

Frågan om högskolebehörighet blir ett av de sista besluten riksdagen fattar före sommaruppehållet.

Förslaget går ut på att elever på yrkesprogram skulle få mer undervisning i svenska och engelska. De kurserna skulle gå att välja bort, i stället för som i dag, att man kan välja till dem. Yrkesutbildningen skulle inte minska.

I dag omfattar alla gymnasieprogram 2 500 poäng. Förslaget skulle innebära att yrkesprogrammen utökas till 2 800 poäng.

Regeringen har lagt ett förslag att gymnasiets yrkesprogram ska utökas för att ge alla högskolebehörighet. Allianspartierna och Sverigedemokraterna säger nej. I tisdags beslutade utbildningsutskottet att rekommendera riksdagen att rösta mot förslaget.

Fredrik Gunnarsson, ansvarig för kompetensförsörjning på Industriarbetsgivarna, är besviken.

– Vi tycker regeringens förslag är bra. Vi har haft en uppvaktning av utbildningsutskottet för att få dem att rösta på ett annat sätt, men det har inte lyckats, säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna

Regeringen har föreslagit att yrkesprogrammen ska utökas från 2 500 till 2 800 gymnasiepoäng. Det ska bli mera teoretiska kurser, utan att yrkeskurserna ska minska. Industriarbetsgivarna tycker att förslaget är bra.

– Det är nånting vi har jobbat med inom Teknikcollege bland annat, att ge högskolebehörigheten utan att tumma på yrkeskurserna. Vi tycker inte att att det var bra att alliansen går emot det.

Det här är en fråga där det i stort sett inte finns någon skillnad i uppfattning mellan arbetsgivarorganisationerna och facken.

– Det är alldeles bedrövligt. Parterna är överens om att det här behövs, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

De senaste tio åren har ansökningarna till de yrkesförberedande programmen sjunkit kraftigt. Det går inte att säga exakt vad det beror på, men en vanlig förklaring är just att högskolebehörigheten togs bort 2011.
– Det är klart som sjutton att man som förälder inte rekommenderar ens barn att gå en utbildning som stänger in en, säger Marie Nilsson.

Hon tror i stället att många då valt att gå högskoleförberedande program som samhällsprogrammet.

– Jag kan bara uttrycka en stor besvikelse. Utbildningskraven ser helt annorlunda ut idag. Ska vi klara de utmaningar som digitaliseringen ställer, då måste de som ”bara” ska vara arbetare bli bättre rustade om man ska uttrycka det så.

Dagens Arbete har utan framgång sökt företrädare för Alliansen, för att höra hur de resonerar kring frågan. I motionen som är svar på regeringens proposition skriver allianspartierna att de tror att förslaget skulle leda till att ännu fler väljer bort yrkesprogrammen, eftersom de skulle omfatta 300 gymnasiepoäng mer än de högskoleförberedande programmen. Det skulle också finnas en risk att skoldagarna blir mindre sammanhållna:

”Redan i dag har alla elever på gymnasiets yrkesprogram en möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Regeringens förslag riskerar därför att få en mycket liten effekt och snarare leda till en försämrad genomströmning och att färre grundskoleelever väljer ett yrkesprogram.”

Sverigedemokraterna, som också säger nej till förslaget, skriver i sin motion att det är ”samhälleliga värderingar och ett nedsättande synsätt” som ligger bakom det minskade söktrycket till yrkesprogrammen. Partiet skriver vidare:

”Att vi inte lyckas få fler att börja på praktiska utbildningar är ett stort, samhällsskadligt misslyckande. Att göra den obligatorisk högskoleförberedande avhjälper dock inte detta allvarliga problem.”

3 kommentarer till “Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

  • Vad spelar det för roll vad arbetsgivare eller facket vill?! Det är elevernas åsikter som ska speglas, ingen annans.

    Jag själv som har gått yrkesprogram var inte ett dugg intresserad av att läsa vidare efter skolan, jag ville bara ut och jobba.
    Och många i min klass var av samma åsikt.

  • Varför kan inte båda alternativen finnas. En mer yrkesförberedande, en mera teoretisk som ger högskolebehörighet.

  • Söktrycket på yrkesprogrammen störtdök efter att högskolebehörigheten försvann, något som många bekymrade lärare varnade för redan innan Alliansen med Björklund i spetsen sänkte yrkesprogrammen. Elever som var intresserade av ett praktiskt inriktat program insåg att vägen för ev. vidare studier var stängd om de valde ett yrkesprogram. När man är 15-16 år vet man inte säkert att man för all framtid avsäger sig vidare studier, studier som kan vara avgörande för yrket de en gång valde. Att inte yrkesprogram ska innefatta yrkeshögskolebehörighet säger mycket om Alliansen och SD:s syn på dessa elevers kapacitet, både nu och i deras framtid som yrkesmän. Det visar på hur lite man vet om dagens, och morgondagens, industriarbete.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Grönt ljus för utökad Yrkeshögskola

Grönt ljus för utökad Yrkeshögskola

Utbyggnaden av Yrkeshögskolan hotades av regeringskaoset. Med den nya budgeten är platserna räddade.

”Matchningen måste förbättras”

”Matchningen måste förbättras”

Arbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Yrkeshögskolan är en förebild”

”Yrkeshögskolan är en förebild”

Företag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Så ska motor­branschen locka unga

Så ska motor­branschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

Lyssna på industrin, Hadzialic

Dagens Arbete har granskat krisen för yrkesgymnasierna. Det är ett allvarligt problem då industrin skriker efter utbildad och kompetent arbetskraft. Jag skrev på ledarplats: Höj statusen på yrkesgymnasiet! Ministern Aida Hadzialic delar oron och skrev på debattplats i DA om vikten av att säkerställa kompetensförsörjningen. Hon pekade på att LO och Svenskt Näringsliv tillsammans med […]

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.