Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Arbetsgivarna vill ha det, facket vill ha det. Ändå kommer riksdagen nästa vecka med största sannolikhet att säga nej till högskolebehörighet för yrkesprogrammen på gymnasiet. Parterna är besvikna.

Regeringen har lagt ett förslag att gymnasiets yrkesprogram ska utökas för att ge alla högskolebehörighet. Allianspartierna och Sverigedemokraterna säger nej. I tisdags beslutade utbildningsutskottet att rekommendera riksdagen att rösta mot förslaget.

Fredrik Gunnarsson, ansvarig för kompetensförsörjning på Industriarbetsgivarna, är besviken.

– Vi tycker regeringens förslag är bra. Vi har haft en uppvaktning av utbildningsutskottet för att få dem att rösta på ett annat sätt, men det har inte lyckats, säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna

Regeringen har föreslagit att yrkesprogrammen ska utökas från 2 500 till 2 800 gymnasiepoäng. Det ska bli mera teoretiska kurser, utan att yrkeskurserna ska minska. Industriarbetsgivarna tycker att förslaget är bra.

– Det är nånting vi har jobbat med inom Teknikcollege bland annat, att ge högskolebehörigheten utan att tumma på yrkeskurserna. Vi tycker inte att att det var bra att alliansen går emot det.

Det här är en fråga där det i stort sett inte finns någon skillnad i uppfattning mellan arbetsgivarorganisationerna och facken.

– Det är alldeles bedrövligt. Parterna är överens om att det här behövs, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

De senaste tio åren har ansökningarna till de yrkesförberedande programmen sjunkit kraftigt. Det går inte att säga exakt vad det beror på, men en vanlig förklaring är just att högskolebehörigheten togs bort 2011.
– Det är klart som sjutton att man som förälder inte rekommenderar ens barn att gå en utbildning som stänger in en, säger Marie Nilsson.

Hon tror i stället att många då valt att gå högskoleförberedande program som samhällsprogrammet.

– Jag kan bara uttrycka en stor besvikelse. Utbildningskraven ser helt annorlunda ut idag. Ska vi klara de utmaningar som digitaliseringen ställer, då måste de som ”bara” ska vara arbetare bli bättre rustade om man ska uttrycka det så.

Dagens Arbete har utan framgång sökt företrädare för Alliansen, för att höra hur de resonerar kring frågan. I motionen som är svar på regeringens proposition skriver allianspartierna att de tror att förslaget skulle leda till att ännu fler väljer bort yrkesprogrammen, eftersom de skulle omfatta 300 gymnasiepoäng mer än de högskoleförberedande programmen. Det skulle också finnas en risk att skoldagarna blir mindre sammanhållna:

”Redan i dag har alla elever på gymnasiets yrkesprogram en möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Regeringens förslag riskerar därför att få en mycket liten effekt och snarare leda till en försämrad genomströmning och att färre grundskoleelever väljer ett yrkesprogram.”

Sverigedemokraterna, som också säger nej till förslaget, skriver i sin motion att det är ”samhälleliga värderingar och ett nedsättande synsätt” som ligger bakom det minskade söktrycket till yrkesprogrammen. Partiet skriver vidare:

”Att vi inte lyckas få fler att börja på praktiska utbildningar är ett stort, samhällsskadligt misslyckande. Att göra den obligatorisk högskoleförberedande avhjälper dock inte detta allvarliga problem.”