Industriarbetarnas tidning

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

15 juni, 2018

Skrivet av

Arbetsgivarna vill ha det, facket vill ha det. Ändå kommer riksdagen nästa vecka med största sannolikhet att säga nej till högskolebehörighet för yrkesprogrammen på gymnasiet. Parterna är besvikna.

Fakta/förslaget

Frågan om högskolebehörighet blir ett av de sista besluten riksdagen fattar före sommaruppehållet.

Förslaget går ut på att elever på yrkesprogram skulle få mer undervisning i svenska och engelska. De kurserna skulle gå att välja bort, i stället för som i dag, att man kan välja till dem. Yrkesutbildningen skulle inte minska.

I dag omfattar alla gymnasieprogram 2 500 poäng. Förslaget skulle innebära att yrkesprogrammen utökas till 2 800 poäng.

Regeringen har lagt ett förslag att gymnasiets yrkesprogram ska utökas för att ge alla högskolebehörighet. Allianspartierna och Sverigedemokraterna säger nej. I tisdags beslutade utbildningsutskottet att rekommendera riksdagen att rösta mot förslaget.

Fredrik Gunnarsson, ansvarig för kompetensförsörjning på Industriarbetsgivarna, är besviken.

– Vi tycker regeringens förslag är bra. Vi har haft en uppvaktning av utbildningsutskottet för att få dem att rösta på ett annat sätt, men det har inte lyckats, säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna

Regeringen har föreslagit att yrkesprogrammen ska utökas från 2 500 till 2 800 gymnasiepoäng. Det ska bli mera teoretiska kurser, utan att yrkeskurserna ska minska. Industriarbetsgivarna tycker att förslaget är bra.

– Det är nånting vi har jobbat med inom Teknikcollege bland annat, att ge högskolebehörigheten utan att tumma på yrkeskurserna. Vi tycker inte att att det var bra att alliansen går emot det.

Det här är en fråga där det i stort sett inte finns någon skillnad i uppfattning mellan arbetsgivarorganisationerna och facken.

– Det är alldeles bedrövligt. Parterna är överens om att det här behövs, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

De senaste tio åren har ansökningarna till de yrkesförberedande programmen sjunkit kraftigt. Det går inte att säga exakt vad det beror på, men en vanlig förklaring är just att högskolebehörigheten togs bort 2011.
– Det är klart som sjutton att man som förälder inte rekommenderar ens barn att gå en utbildning som stänger in en, säger Marie Nilsson.

Hon tror i stället att många då valt att gå högskoleförberedande program som samhällsprogrammet.

– Jag kan bara uttrycka en stor besvikelse. Utbildningskraven ser helt annorlunda ut idag. Ska vi klara de utmaningar som digitaliseringen ställer, då måste de som ”bara” ska vara arbetare bli bättre rustade om man ska uttrycka det så.

Dagens Arbete har utan framgång sökt företrädare för Alliansen, för att höra hur de resonerar kring frågan. I motionen som är svar på regeringens proposition skriver allianspartierna att de tror att förslaget skulle leda till att ännu fler väljer bort yrkesprogrammen, eftersom de skulle omfatta 300 gymnasiepoäng mer än de högskoleförberedande programmen. Det skulle också finnas en risk att skoldagarna blir mindre sammanhållna:

”Redan i dag har alla elever på gymnasiets yrkesprogram en möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Regeringens förslag riskerar därför att få en mycket liten effekt och snarare leda till en försämrad genomströmning och att färre grundskoleelever väljer ett yrkesprogram.”

Sverigedemokraterna, som också säger nej till förslaget, skriver i sin motion att det är ”samhälleliga värderingar och ett nedsättande synsätt” som ligger bakom det minskade söktrycket till yrkesprogrammen. Partiet skriver vidare:

”Att vi inte lyckas få fler att börja på praktiska utbildningar är ett stort, samhällsskadligt misslyckande. Att göra den obligatorisk högskoleförberedande avhjälper dock inte detta allvarliga problem.”

3 kommentarer till “Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

  • Vad spelar det för roll vad arbetsgivare eller facket vill?! Det är elevernas åsikter som ska speglas, ingen annans.

    Jag själv som har gått yrkesprogram var inte ett dugg intresserad av att läsa vidare efter skolan, jag ville bara ut och jobba.
    Och många i min klass var av samma åsikt.

  • Varför kan inte båda alternativen finnas. En mer yrkesförberedande, en mera teoretisk som ger högskolebehörighet.

  • Söktrycket på yrkesprogrammen störtdök efter att högskolebehörigheten försvann, något som många bekymrade lärare varnade för redan innan Alliansen med Björklund i spetsen sänkte yrkesprogrammen. Elever som var intresserade av ett praktiskt inriktat program insåg att vägen för ev. vidare studier var stängd om de valde ett yrkesprogram. När man är 15-16 år vet man inte säkert att man för all framtid avsäger sig vidare studier, studier som kan vara avgörande för yrket de en gång valde. Att inte yrkesprogram ska innefatta yrkeshögskolebehörighet säger mycket om Alliansen och SD:s syn på dessa elevers kapacitet, både nu och i deras framtid som yrkesmän. Det visar på hur lite man vet om dagens, och morgondagens, industriarbete.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Grönt ljus för utökad Yrkeshögskola

Grönt ljus för utökad Yrkeshögskola

Utbyggnaden av Yrkeshögskolan hotades av regeringskaoset. Med den nya budgeten är platserna räddade.

”Matchningen måste förbättras”

”Matchningen måste förbättras”

Arbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Yrkeshögskolan är en förebild”

”Yrkeshögskolan är en förebild”

Företag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Så ska motor­branschen locka unga

Så ska motor­branschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

Lyssna på industrin, Hadzialic

Dagens Arbete har granskat krisen för yrkesgymnasierna. Det är ett allvarligt problem då industrin skriker efter utbildad och kompetent arbetskraft. Jag skrev på ledarplats: Höj statusen på yrkesgymnasiet! Ministern Aida Hadzialic delar oron och skrev på debattplats i DA om vikten av att säkerställa kompetensförsörjningen. Hon pekade på att LO och Svenskt Näringsliv tillsammans med […]

”Det finns ett färdigt förslag – börja med det”

Teknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Opinion

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

Skulle Boden bota min resångest?

Skulle Boden bota min resångest?

Den värsta resfebern lugnas av ett nattåg mot Norrland, skriver Anneli Jordahl.

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ni har tystat oss bit för bit, LKAB”

”Ni har tystat oss bit för bit, LKAB”

Brukspatronen har satt kniven i det sista av Malmbergets levande kulturscen, skriver musikern Johan Airijoki.

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.