Industriarbetarnas tidning

Strindbergs favoritpapper snart slut

5 juni, 2018

Skrivet av

Det anrika handpappersbruket i småländska Lessebo läggs ner efter 300 år.

– Jag är jätteledsen över detta. Det är en kulturskatt som går i graven, säger Lillemor Karmenstad, näringsutvecklare på Lessebo kommun.

Lessebo handpappersbruk har funnits sedan 1719 och har på flera olika sätt gjort avtryck i den svenska kultur- och litteraturhistorien. Till exempel skrev August Strindberg och Cornelis Vreeswijk ner sina i dag klassiska texter på papper från just det bruket.

Men nu är alltså den industrisagan snart över och förbi. Företagets nuvarande ägare, Otello Finetto,  har  enligt uppgifter till DA bekräftat att verksamheten läggas ner efter sommaren. Men exakt när och varför bruket läggs ner är ännu oklart, och DA har sökt Otello Finetto, liksom vd:n Patricia Finetto, för en kommentar.

– Den mannen är minst sagt svår att få tag i kan jag ärligt säga, säger Lillemor Karmenstad och fortsätter:

– Vi vet inte riktigt hur det står till, vad som är tänkt.

Vad händer nu?

– Tyvärr har vi ju inte fått så mycket information. Men nu i eftermiddag ska jag och kulturchefen sätta oss ner för att diskutera och se om det finns något vi kan göra från kommunens sida. Det finns ju kanske saker som man kanske skulle kunna dra igång.

Som vad då?

– Jag kan inte svara på det nu, men kanske senare i veckan.

Lessebo handpappersbruk är det sista kommersiellt tillverkande handpappersbruk i Norden. I dag har företaget endast en anställd.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.