Industriarbetarnas tidning

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

22 oktober, 2020

Skrivet av

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

– Digitaliseringen som följt i coronans spår drabbar främst tryckpapperet, säger Pappers utredare Conny Nilsson.

Värst drabbat i den rådande pandemien är SCA Ortviken, där den problemfyllda våren till slut innebar en total nedläggning av de tre tryckpappersmaskinerna.

Beskedet kom i augusti, men både Ortviken och pappersbruken i övrigt, hade det kämpigt redan före coronans intåg.

Som Dagens Arbetes rundringning till de drygt sextio arbetsplatserna på Pappers område visar, har just finpappersbruken varit mest viruskänsliga.

Grycksbo, Munkedal, Braviken, Hallstavik, Lessebo, Hylte, Kvarnsveden har alla drabbats i olika grad.

– Coronan har tyvärr skakat om de delar av den svenska massa- och pappersindustrin som redan hade bekymmer, konstaterar Conny Nilsson.

Och hit hör producenterna av finpapper, tidnings-och bokpapper.

Hur ser deras framtid ut?

Flera av dem kommer att få det svårt framöver, tror Conny Nilsson.

– Bruken med de mest effektiva maskinerna och den bästa logistiken kommer att bli kvar, är hans analys. Flera av dem är nog också lite underinvesterade. Det skulle inte förvåna mig om ett par bruk försvinner framöver – om de inte lyckas konvertera till andra produkter.

Kerstin Hallsten, chefsekonom på Skogsindustrierna menar att skogsindustrin har drabbats mindre än andra branscher.

– Läget är besvärligt, men industrin har trots allt funnits i över hundra år och har en förmåga att vara flexibla.

Den bild hon förmedlar är ganska splittrad.

– Förpackningsindustrin redovisar en ökning på några procent, medan utveckligen för grafiskt papper är svag, väldigt svag. Och exporten av tidningspapper redovisar en 25-procentig nedgång i år.

En bov i dramat är den pågående digitaliseringen.

– Allt fler lyssnar på böcker digitalt och allt färre håller sig med en dagstidning.
Dagens tidningsläsare, där de flesta är 70-plus, kan inte bära upp en krisande bransch, säger Conny Nilsson.

Pandemin driver på en utveckling som redan pågår, konstaterar Kerstin Hallsten.

Men även bruk som Billingsfors, Oppboga, Svanskog och Aditya Birla Domsjö har haft ett kämpigt 2020.

I Domsjös fall extra trist så till vida att de stolta planerna på en ny massalinje stannade vid en förstudie.

– Det är trots allt en av de mer negativa beskeden, konstaterar Conny Nilsson, men virkesförsöjningen norröver är som den är.

För vissa bruk, Klippan och Skåpafors tvärdog marknaden för servetter i våras. Kundtappet blev omedelbart. Men i båda fallen lyckades man snabbt ställa om produktionen till … toapapper!

Andra delar av industrin har gått betydligt bättre. Dit hör bruk specialiserade på produkter som används inom vården.

Ahlstrom-Munksjö Falun, Ställdalen, Essity Mölnlycke, Fitesa i Norrköping och Finess Hygien i Kisa, för att ta några exempel.

Det som annars gällde när Dagens Arbete pratade med alla ordförande på bruken för ett par år sedan är en sanning även i dag.

De bruk som toppar lönsamhetsligan är massa, kartong och tissue.

– Ja så är det, säger Conny Nilsson. Generellt sett är lönsamheten god i de större koncernerna med en avkastning på runt 15 procent i snitt. Tissue kommer stadigt och frågan är om inte kartongindustrin kommer att stärkas ytterligare med Amazons intåg i Sverige. Det kan bli en riktigt bra investering för Obbolas del.

Han får medhåll av Kerstin Hallsten.

– Vi ser en ökning i efterfrågan på förpackningsmaterial på ett par procent just genom ökad e-handel.

Även om massabruken fått se priserna dala något, är det inga röster på dessa bruk som direkt knorrar. Fortfarande förvandlar man massa till guld, fast i något mindre klimpar.

”Vi går in på en mer normal nivå, efter att ha legat på en extremnivå tidigare”, för att citera Ann-Sofi Petersson på Mörrums bruk.

På senare år har flera nya satsningar på massa gjorts på olika håll. När Ortviken stänger ner sina tryckpappersmaskiner, ska man i stället satsa på CTMP-massa i mindre skala.

Finns det ingen risk för överetablering på massaområdet

– Uppenbarligen finns det en efterfrågan, säger Conny Nilsson.

– Samtidigt går man ner i förädlingsvärde. Egentligen borde man – i normala fall – gå åt andra hållet.

Kerstin Hallsten tycker att frågeställningen är intressant, men har inte fått några sådana indikationer. I vart fall inte än.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Snabb omställning på Klippans bruk

Snabb omställning på Klippans bruk

Nordens äldsta bruk, Klippans, lade snabbt servetterna åt sidan för att ägna sig åt ett coronaanpassat pappersgöra.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Framtidstro i Lessebo

Framtidstro i Lessebo

Pappersbruket i Lessebo har länge haft det kämpigt. Men nu ökar orderingången samtidigt som man börjat spana efter nya och lite lyxigare marknader.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

Lugn dag på fabriksgolvet

Lugn dag på fabriksgolvet

Ögonblicket: Klockan är 11.02 på Lessebo handpappersbruk.

När jobbet försvinner

När jobbet försvinner

Hur känns det att plötsligt bli varslad? Att snart förlora jobbet? DA åkte till Sundsvall, där det första stora varslet inom pappersindustrin kom, och pratade med några som vet.

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

”En kalldusch för oss alla!” säger samordnande huvudskyddsombudet Jan Grundelius. 440 anställda på Kvarnsveden berörs.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.