Industriarbetarnas tidning

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

22 oktober, 2020 - 08:09

Skrivet av

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

– Digitaliseringen som följt i coronans spår drabbar främst tryckpapperet, säger Pappers utredare Conny Nilsson.

Värst drabbat i den rådande pandemien är SCA Ortviken, där den problemfyllda våren till slut innebar en total nedläggning av de tre tryckpappersmaskinerna.

Beskedet kom i augusti, men både Ortviken och pappersbruken i övrigt, hade det kämpigt redan före coronans intåg.

Som Dagens Arbetes rundringning till de drygt sextio arbetsplatserna på Pappers område visar, har just finpappersbruken varit mest viruskänsliga.

Grycksbo, Munkedal, Braviken, Hallstavik, Lessebo, Hylte, Kvarnsveden har alla drabbats i olika grad.

– Coronan har tyvärr skakat om de delar av den svenska massa- och pappersindustrin som redan hade bekymmer, konstaterar Conny Nilsson.

Och hit hör producenterna av finpapper, tidnings-och bokpapper.

Hur ser deras framtid ut?

Flera av dem kommer att få det svårt framöver, tror Conny Nilsson.

– Bruken med de mest effektiva maskinerna och den bästa logistiken kommer att bli kvar, är hans analys. Flera av dem är nog också lite underinvesterade. Det skulle inte förvåna mig om ett par bruk försvinner framöver – om de inte lyckas konvertera till andra produkter.

Kerstin Hallsten, chefsekonom på Skogsindustrierna menar att skogsindustrin har drabbats mindre än andra branscher.

– Läget är besvärligt, men industrin har trots allt funnits i över hundra år och har en förmåga att vara flexibla.

Den bild hon förmedlar är ganska splittrad.

– Förpackningsindustrin redovisar en ökning på några procent, medan utveckligen för grafiskt papper är svag, väldigt svag. Och exporten av tidningspapper redovisar en 25-procentig nedgång i år.

En bov i dramat är den pågående digitaliseringen.

– Allt fler lyssnar på böcker digitalt och allt färre håller sig med en dagstidning.
Dagens tidningsläsare, där de flesta är 70-plus, kan inte bära upp en krisande bransch, säger Conny Nilsson.

Pandemin driver på en utveckling som redan pågår, konstaterar Kerstin Hallsten.

Men även bruk som Billingsfors, Oppboga, Svanskog och Aditya Birla Domsjö har haft ett kämpigt 2020.

I Domsjös fall extra trist så till vida att de stolta planerna på en ny massalinje stannade vid en förstudie.

– Det är trots allt en av de mer negativa beskeden, konstaterar Conny Nilsson, men virkesförsöjningen norröver är som den är.

För vissa bruk, Klippan och Skåpafors tvärdog marknaden för servetter i våras. Kundtappet blev omedelbart. Men i båda fallen lyckades man snabbt ställa om produktionen till … toapapper!

Andra delar av industrin har gått betydligt bättre. Dit hör bruk specialiserade på produkter som används inom vården.

Ahlstrom-Munksjö Falun, Ställdalen, Essity Mölnlycke, Fitesa i Norrköping och Finess Hygien i Kisa, för att ta några exempel.

Det som annars gällde när Dagens Arbete pratade med alla ordförande på bruken för ett par år sedan är en sanning även i dag.

De bruk som toppar lönsamhetsligan är massa, kartong och tissue.

– Ja så är det, säger Conny Nilsson. Generellt sett är lönsamheten god i de större koncernerna med en avkastning på runt 15 procent i snitt. Tissue kommer stadigt och frågan är om inte kartongindustrin kommer att stärkas ytterligare med Amazons intåg i Sverige. Det kan bli en riktigt bra investering för Obbolas del.

Han får medhåll av Kerstin Hallsten.

– Vi ser en ökning i efterfrågan på förpackningsmaterial på ett par procent just genom ökad e-handel.

Även om massabruken fått se priserna dala något, är det inga röster på dessa bruk som direkt knorrar. Fortfarande förvandlar man massa till guld, fast i något mindre klimpar.

”Vi går in på en mer normal nivå, efter att ha legat på en extremnivå tidigare”, för att citera Ann-Sofi Petersson på Mörrums bruk.

På senare år har flera nya satsningar på massa gjorts på olika håll. När Ortviken stänger ner sina tryckpappersmaskiner, ska man i stället satsa på CTMP-massa i mindre skala.

Finns det ingen risk för överetablering på massaområdet

– Uppenbarligen finns det en efterfrågan, säger Conny Nilsson.

– Samtidigt går man ner i förädlingsvärde. Egentligen borde man – i normala fall – gå åt andra hållet.

Kerstin Hallsten tycker att frågeställningen är intressant, men har inte fått några sådana indikationer. I vart fall inte än.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Så mycket el slukar bruken

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

Tuffare tag på bruken igen

Tuffare tag på bruken igen

Den senaste coronavågen har tvingat massa- och pappersbruken att återigen införa hårdare regler och restriktioner.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Snabb omställning på Klippans bruk

Snabb omställning på Klippans bruk

Nordens äldsta bruk, Klippans, lade snabbt servetterna åt sidan för att ägna sig åt ett coronaanpassat pappersgöra.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Han får Pappers kulturstipendium

Han får Pappers kulturstipendium

50 000 kronor – det har pappersarbetaren Johnny Nilsson fått för sin trädgård hemma i Billingsfors. Plus en statyett i brons.

”Det känns … ärofyllt!”

”Det känns … ärofyllt!”

Vi frågar några deltagare om förväntningar och känslor inför helgens kongress.

Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper

Här inne finns sista maskinen för dagstidningspapper

Hur länge överlever det inhemska dagstidningspapperet? I dag finns bara en maskin kvar i Sverige som tillverkar det. DA har besökt Hylte.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?