Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

– Digitaliseringen som följt i coronans spår drabbar främst tryckpapperet, säger Pappers utredare Conny Nilsson.

Värst drabbat i den rådande pandemien är SCA Ortviken, där den problemfyllda våren till slut innebar en total nedläggning av de tre tryckpappersmaskinerna.

Beskedet kom i augusti, men både Ortviken och pappersbruken i övrigt, hade det kämpigt redan före coronans intåg.

Som Dagens Arbetes rundringning till de drygt sextio arbetsplatserna på Pappers område visar, har just finpappersbruken varit mest viruskänsliga.

Grycksbo, Munkedal, Braviken, Hallstavik, Lessebo, Hylte, Kvarnsveden har alla drabbats i olika grad.

– Coronan har tyvärr skakat om de delar av den svenska massa- och pappersindustrin som redan hade bekymmer, konstaterar Conny Nilsson.

Och hit hör producenterna av finpapper, tidnings-och bokpapper.

Hur ser deras framtid ut?

Flera av dem kommer att få det svårt framöver, tror Conny Nilsson.

– Bruken med de mest effektiva maskinerna och den bästa logistiken kommer att bli kvar, är hans analys. Flera av dem är nog också lite underinvesterade. Det skulle inte förvåna mig om ett par bruk försvinner framöver – om de inte lyckas konvertera till andra produkter.

Kerstin Hallsten, chefsekonom på Skogsindustrierna menar att skogsindustrin har drabbats mindre än andra branscher.

– Läget är besvärligt, men industrin har trots allt funnits i över hundra år och har en förmåga att vara flexibla.

Den bild hon förmedlar är ganska splittrad.

– Förpackningsindustrin redovisar en ökning på några procent, medan utveckligen för grafiskt papper är svag, väldigt svag. Och exporten av tidningspapper redovisar en 25-procentig nedgång i år.

En bov i dramat är den pågående digitaliseringen.

– Allt fler lyssnar på böcker digitalt och allt färre håller sig med en dagstidning.
Dagens tidningsläsare, där de flesta är 70-plus, kan inte bära upp en krisande bransch, säger Conny Nilsson.

Pandemin driver på en utveckling som redan pågår, konstaterar Kerstin Hallsten.

Men även bruk som Billingsfors, Oppboga, Svanskog och Aditya Birla Domsjö har haft ett kämpigt 2020.

I Domsjös fall extra trist så till vida att de stolta planerna på en ny massalinje stannade vid en förstudie.

– Det är trots allt en av de mer negativa beskeden, konstaterar Conny Nilsson, men virkesförsöjningen norröver är som den är.

För vissa bruk, Klippan och Skåpafors tvärdog marknaden för servetter i våras. Kundtappet blev omedelbart. Men i båda fallen lyckades man snabbt ställa om produktionen till … toapapper!

Andra delar av industrin har gått betydligt bättre. Dit hör bruk specialiserade på produkter som används inom vården.

Ahlstrom-Munksjö Falun, Ställdalen, Essity Mölnlycke, Fitesa i Norrköping och Finess Hygien i Kisa, för att ta några exempel.

Det som annars gällde när Dagens Arbete pratade med alla ordförande på bruken för ett par år sedan är en sanning även i dag.

De bruk som toppar lönsamhetsligan är massa, kartong och tissue.

– Ja så är det, säger Conny Nilsson. Generellt sett är lönsamheten god i de större koncernerna med en avkastning på runt 15 procent i snitt. Tissue kommer stadigt och frågan är om inte kartongindustrin kommer att stärkas ytterligare med Amazons intåg i Sverige. Det kan bli en riktigt bra investering för Obbolas del.

Han får medhåll av Kerstin Hallsten.

– Vi ser en ökning i efterfrågan på förpackningsmaterial på ett par procent just genom ökad e-handel.

Även om massabruken fått se priserna dala något, är det inga röster på dessa bruk som direkt knorrar. Fortfarande förvandlar man massa till guld, fast i något mindre klimpar.

”Vi går in på en mer normal nivå, efter att ha legat på en extremnivå tidigare”, för att citera Ann-Sofi Petersson på Mörrums bruk.

På senare år har flera nya satsningar på massa gjorts på olika håll. När Ortviken stänger ner sina tryckpappersmaskiner, ska man i stället satsa på CTMP-massa i mindre skala.

Finns det ingen risk för överetablering på massaområdet

– Uppenbarligen finns det en efterfrågan, säger Conny Nilsson.

– Samtidigt går man ner i förädlingsvärde. Egentligen borde man – i normala fall – gå åt andra hållet.

Kerstin Hallsten tycker att frågeställningen är intressant, men har inte fått några sådana indikationer. I vart fall inte än.