Industriarbetarnas tidning

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

22 oktober, 2020

Skrivet av

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

– Digitaliseringen som följt i coronans spår drabbar främst tryckpapperet, säger Pappers utredare Conny Nilsson.

Värst drabbat i den rådande pandemien är SCA Ortviken, där den problemfyllda våren till slut innebar en total nedläggning av de tre tryckpappersmaskinerna.

Beskedet kom i augusti, men både Ortviken och pappersbruken i övrigt, hade det kämpigt redan före coronans intåg.

Som Dagens Arbetes rundringning till de drygt sextio arbetsplatserna på Pappers område visar, har just finpappersbruken varit mest viruskänsliga.

Grycksbo, Munkedal, Braviken, Hallstavik, Lessebo, Hylte, Kvarnsveden har alla drabbats i olika grad.

– Coronan har tyvärr skakat om de delar av den svenska massa- och pappersindustrin som redan hade bekymmer, konstaterar Conny Nilsson.

Och hit hör producenterna av finpapper, tidnings-och bokpapper.

Hur ser deras framtid ut?

Flera av dem kommer att få det svårt framöver, tror Conny Nilsson.

– Bruken med de mest effektiva maskinerna och den bästa logistiken kommer att bli kvar, är hans analys. Flera av dem är nog också lite underinvesterade. Det skulle inte förvåna mig om ett par bruk försvinner framöver – om de inte lyckas konvertera till andra produkter.

Kerstin Hallsten, chefsekonom på Skogsindustrierna menar att skogsindustrin har drabbats mindre än andra branscher.

– Läget är besvärligt, men industrin har trots allt funnits i över hundra år och har en förmåga att vara flexibla.

Den bild hon förmedlar är ganska splittrad.

– Förpackningsindustrin redovisar en ökning på några procent, medan utveckligen för grafiskt papper är svag, väldigt svag. Och exporten av tidningspapper redovisar en 25-procentig nedgång i år.

En bov i dramat är den pågående digitaliseringen.

– Allt fler lyssnar på böcker digitalt och allt färre håller sig med en dagstidning.
Dagens tidningsläsare, där de flesta är 70-plus, kan inte bära upp en krisande bransch, säger Conny Nilsson.

Pandemin driver på en utveckling som redan pågår, konstaterar Kerstin Hallsten.

Men även bruk som Billingsfors, Oppboga, Svanskog och Aditya Birla Domsjö har haft ett kämpigt 2020.

I Domsjös fall extra trist så till vida att de stolta planerna på en ny massalinje stannade vid en förstudie.

– Det är trots allt en av de mer negativa beskeden, konstaterar Conny Nilsson, men virkesförsöjningen norröver är som den är.

För vissa bruk, Klippan och Skåpafors tvärdog marknaden för servetter i våras. Kundtappet blev omedelbart. Men i båda fallen lyckades man snabbt ställa om produktionen till … toapapper!

Andra delar av industrin har gått betydligt bättre. Dit hör bruk specialiserade på produkter som används inom vården.

Ahlstrom-Munksjö Falun, Ställdalen, Essity Mölnlycke, Fitesa i Norrköping och Finess Hygien i Kisa, för att ta några exempel.

Det som annars gällde när Dagens Arbete pratade med alla ordförande på bruken för ett par år sedan är en sanning även i dag.

De bruk som toppar lönsamhetsligan är massa, kartong och tissue.

– Ja så är det, säger Conny Nilsson. Generellt sett är lönsamheten god i de större koncernerna med en avkastning på runt 15 procent i snitt. Tissue kommer stadigt och frågan är om inte kartongindustrin kommer att stärkas ytterligare med Amazons intåg i Sverige. Det kan bli en riktigt bra investering för Obbolas del.

Han får medhåll av Kerstin Hallsten.

– Vi ser en ökning i efterfrågan på förpackningsmaterial på ett par procent just genom ökad e-handel.

Även om massabruken fått se priserna dala något, är det inga röster på dessa bruk som direkt knorrar. Fortfarande förvandlar man massa till guld, fast i något mindre klimpar.

”Vi går in på en mer normal nivå, efter att ha legat på en extremnivå tidigare”, för att citera Ann-Sofi Petersson på Mörrums bruk.

På senare år har flera nya satsningar på massa gjorts på olika håll. När Ortviken stänger ner sina tryckpappersmaskiner, ska man i stället satsa på CTMP-massa i mindre skala.

Finns det ingen risk för överetablering på massaområdet

– Uppenbarligen finns det en efterfrågan, säger Conny Nilsson.

– Samtidigt går man ner i förädlingsvärde. Egentligen borde man – i normala fall – gå åt andra hållet.

Kerstin Hallsten tycker att frågeställningen är intressant, men har inte fått några sådana indikationer. I vart fall inte än.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.