Industriarbetarnas tidning

Tuffare tag på bruken igen

24 januari, 2022 - 08:00

Skrivet av

Pandemin Den senaste coronavågen har tvingat massa- och pappersbruken att återigen införa hårdare regler och restriktioner. ”Det blev tyvärr nödvändigt”, säger Mikael Gylfe, huvudskyddsombud på Stora Enso Fors.

Stora Ensos kartong­fabrik i Fors, strax utanför Avesta, är en i raden av många industrier som sedan en kort tid tillbaka tillämpar skärpta restriktioner igen. Det innebär bland annat att de anställda måste hålla sig strikt innanför sina angivna arbetszoner, inte vara fler än absolut nödvändigt i kontrollrum och liknande utrymmen, samt i allt väsentligt undvika fysiska möten. Plus allmänt besöksförbud och en upp­maning till tjänstemännen att arbeta hemifrån, förstås.

Kort sagt – samma direktiv och förhållningsregler som när pandemin tidigare härjade som värst, förklarar Mikael Gylfe.

Tack vare sin fackliga roll, genom sina dagliga kontakter, har han också ett hyfsat hum om hur de anställda på golvet tänker och mår överlag.

– Folk här är väl lika less på pandemin som samhället i övrigt, säger han. Men de anställda tar det ändå på största allvar, tycker jag. De tar ansvar och sköter sig jäkligt bra.

Kartongfabriken i södra Dalarna, med drygt 500 anställda, var ett av landets mest coronadrabbade bruk under pandemins första år. Då insjuknade närapå var tionde anställd, vilket ansågs vara en mycket hög andel på den tiden.

Några blev till och med så allvarligt sjuka att de var tvungna att läggas in på sjukhus för intensivvård. Oron då, innan de första vaccinerna kom, var påtaglig och tärde på mångas psyke, berättar Mikael Gylfe.

Riktigt så nattsvart uppfattar han inte att de anställda känner i dag. Dessbättre har heller ingen av dem som hittills bekräftats sjuka i covid-19 avlidit eller – såvitt Gylfe känner till – fått några fysiska men av sjukdomen under de två år som pandemin nu har varat.

Tvärtom, alla tidigare drabbade är tillbaka och jobbar på som vanligt igen.

– Men, som sagt, som alla andra är man ju riktigt less på den här situationen. Dessutom har vi väl alla insett att vi måste leva med viruset ett tag till. Kanske blir det som med influensavaccinet, att man också måste ta en covidspruta varje år för att vara på den säkra sidan.

Det är lite bekymmersamt nu.

Ulrik Jörback, lokal ordförande på Rexcell i Skåpafors.

Ekonomiskt går det annars mycket bra för bruket, berättar Mikael Gylfe. Orderböckerna är fulltecknade både för i år och nästkommande år. Ja, efterfrågan på kartong är stor.

– Pandemin har säkert bidragit till det, eftersom folk handlar så mycket mer via nätet numera.

Även för branschen i övrigt tycks hjulen snurra ganska hyggligt just nu. Maskinerna rullar på. Men det finns naturligtvis undantag. Som Duni-ägda Rexcell i dalsländska Skåpafors, till exempel. Bruket tillverkar papper till servetter och dukar, i huvudsak åt kunder inom den krisdrabbade restaurang- och hotellnäringen.

– Det är lite bekymmersamt nu, säger avdelningsordförande Ulrik Jörback.

Något temporärt korttidsavtal – som Skåpafors tvingades införa under pandemins början – tror han dock inte blir aktuellt igen.

Andra bruk som tillfälligt införde kortidsavtal var Munkedal, Grycksbo, Lessebo samt de numera nedlagda bruken Svanskog och Ortviken. Totalt berördes 130 pappersmedlemmar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Trogna par i 40 år

Trogna par i 40 år

Thomas Erlandsson och Raoul Zetterström i Skåpafors gillar sina maskiner. Kan och vet allt om dem. Men vilken som är bäst – Bettan eller Den stora – det gnabbas de om. 

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Tuffa tider för tidningspapper

Tuffa tider för tidningspapper

På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

På Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk.
– Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

Kärleken till en maskin – trogna par i 40 år

Thomas Erlandsson och Raoul Zetterström gillar sina maskiner. Kan och vet allt om dem. Men vilken som är bäst – Bettan eller Den stora – det gnabbas de om. 

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Sorg i Skåpafors efter dödsolycka

Sorg i Skåpafors efter dödsolycka

“Nu har det hänt som inte får hända. Det känns skitjobbigt.”
Det säger Pappers avdelningsordförande Ulrik Jörback om gårdagens dödsolycka på Rexcells pappersbruk i Skåpafors.

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.