Industriarbetarnas tidning

Så är dagsformen för ditt bruk

12 januari, 2022

Skrivet av

Kartläggning: Pappers- och massabruk De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

”Affärslogiskt borde till exempel mindre bruk i fin­papperssektorn få mer problem över tid”, säger Conny Nilsson, Pappers utredare. Foto: David Lundmark

Först SCA:s anläggning i Ortviken. Därefter Stora Ensos välinvesterade bruk i Kvarnsveden. Två offer på den krympande finpappersmarknaden, den del inom pappers- och massaindustrin som har störst problem. Experter uppskattar överproduktionen på grafiskt papper i Europa till 3,5 miljoner årston. Det motsvarar ungefär 15 aktiva maskiner och det är lite mer än vad Sverige ensamt producerar i dag inom finpapperssektorn. 

Det finns alltså all anledning för kvarvarande bruk att se upp i konkurrensen.

Dagens Arbete har, tillsammans med Pappers utredare Conny Nilsson, gått igenom arbetsplatserna på Pappers område. Vi gör en lägesbeskrivning utifrån hur väl investerade de är och vilka faror som lurar framöver. 

Enligt Conny Nilsson har det blivit svårare att förutse brukens livskraft.

– Affärslogiskt borde till exempel mindre bruk i finpapperssektorn få mer problem över tid, menar han. 

Han blev därför lite överraskad över Kvarnsvedens nedläggning.

– De investerade trots allt cirka fyra miljarder så sent som för femton år sedan. 

Han konstaterar att det var överproduktionen på marknaden och, framför allt, läget som tvingade fram nedläggningen. 

Hur ser han då på Arctic Papers bruk i Grycksbo och Stora Enso i Hylte? Som inlandsbruk lever de väl farligt?

– Där är det just lokaliseringen som utgör ett hot, säger han. Transporterna.

Andra bruk kan ha problem utifrån lokaliseringen av andra skäl.

– Både Ahlstrom-Munksjö Jönköping och Mondi Örebro ligger på attraktiv mark. I Örebro byggs nu bostäder strax intill bruket.

Kort sagt: i båda fallen skulle nog kommunerna gärna se att industrierna makade på sig, till förmån för mer bostadsbyggande.

Ett annat finpappersbruk med stora problem är Lessebo.

– Det har genomgått ett antal rekonstruktioner och ägarbyten, men är fortfarande vid liv. Frågan är bara hur länge.

Allt tyder på att problemen i finpapperssektorn fortsätter. Under 2020 sjönk efterfrågan på grafiskt papper med hela 18 procent. Samtidigt sjönk efterfrågan på tidningspapper med 20,5 procent och tryckpapper med knappt 15 procent. Ingen tror att den utvecklingen avstannar de kommande åren.

Med detta följer också att tillgången på returpapper minskat och blivit dyrare.

– I Holmen Braviken använder man sig inte längre av returfibrer. Detsamma gäller Stora Enso Hylte.

I övrigt är elpriserna just nu ett akut problem i hela branschen. Under hösten har de rusat och lett till att bland annat Klippan AB fått stora problem. Bruket stängde nyligen av en pappersmaskin och tar bort var tredje anställd (24 av 75).

Säkert finns det fler bruk – Lessebo, Grycksbo, Munkedal, Braviken Hallstavik – som hukar under de höga elpriserna.

Ett annat orosmoment är EU:s klimatpaket ”Fit for 55”. Där föreslås en gradvis minskning av utsläppen från sjöfartens fossila bränslen. I en bransch där 80 procent av produktionen går på export är detta ett mörkt moln på himlen.

– Det EU-förslag som nu ligger innebär att det blir dyrare med båtfrakter, säger Conny Nilsson. Det kan få konsekvenser för bruk långt från marknaden.

Han nämner Billerud Karlsborg som ett exempel. Det är enda bruket i den koncernen som inte fått några större investeringar i närtid. I sig ett orostecken.

”De börjar bli lite i en klass för sig, särskilt som nu också Norra Skog köpt in sig i massatillverkningen på bruket”, säger Pappers Conny Nilsson om Metsä Board i Husum. Foto: David Lundmark

På kartong- och massabruken är det generellt goda tider. De har några extremt lönsamma år bakom sig. I Sverige har många industrier gjort en remarkabel omsvängning från produktion av finpapper till förpackningar och kartong. Enligt Conny Nilsson finns det inga av dessa bruk som ligger i någon som helst riskzon. De flesta är ytterst välinvesterade, konstaterar han och lyfter särskilt fram Metsä Board i Husum.

– De börjar bli lite i en klass för sig, särskilt som nu också Norra Skog köpt in sig i massatillverkningen på bruket. Därmed har bruket också säkrat sin virkesförsörjning.

Virkesförsörjningen är nämligen ett växande hot, särskilt för de bruk eller koncerner som inte håller sig med egen skog. 

Även här kan EU-regleringar påverka.

– De vill öronmärka en större andel av den svenska skogen för att binda koldioxid. Sverige ska med andra ord ta ett större ansvar för detta än andra länder och det riskerar att slå hårt mot vår skogsindustri.

Både EU-kommissionens klimatpaket och skogsstrategi är – åt skogen. Det anser Conny Nilsson. Han går så långt att han menar att det hotar både klimatet och den svenska massa- och pappersindustrin på sikt. 

– Klimatpaketet leder till att det blir omöjligt att minska de fossila utsläppen om tillgången på vedråvaran minskar.

Många av arbetsplatserna på Pappers område har trots allt framtiden för sig. 

Även om det grovt sett är kartong-, liner- och massabruken som är mest stabila i nuläget, ska man inte glömma de lite mindre arbetsplatser som är nischade mot diverse specialprodukter. De överlever på bra produkter, ofta inriktade mot sjukvården. Många jobbar i symbios med något större företag eller så har de envisa ägare i kombination med duktiga anställda och en stabil kundkrets.

Sammanfattningsvis så finns det flera allvarliga hot mot branschen i dag. Ökade transportkostnader och vikande efterfrågan på tryckpapper är de mest akuta. Därutöver finns bristen på vedråvara, energipriserna och priserna på kemikalier. Men satsningen på forskning jämte den extrema investeringsviljan på senare år, gör att pappers- och massaindustrin sammantaget ändå går en ljus framtid till mötes.


Hela listan: Alla bruk i Sverige

Så gjordes sammanställningen

Den här lägesrapporten från massa- och pappersindustrin bygger på fakta från respektive företag, i en del fall intervjuer med avdelningens ordförande. 

Sedan har Dagens Arbete, i samarbete med Pappers utredare Conny Nilsson, värderat faktorer som investeringar, transporter, känslighet för energipriser, råvaruförsörjning och vilken produkt som produceras. Allt detta för att få fram i vilken del av industrin de största riskerna finns för nedläggning framöver, men också för att hitta de delar av massa- och pappersindustrin där de anställda går en ljus framtid till mötes.

ABSORBEST

Kisa: Tillverkar högabsorberande material till fiskeindustrin liksom absorberande sårvårdsprodukter. Företaget har gått från klarhet till klarhet. Välmående och expansivt i sin egen takt. Nu med ett riskkapitalbolag som ny storägare.

ADITYA BIRLA DOMSJÖ FABRIKER

Domsjö: Cellulosa, lignin och bioetanol. Det är indiskägda Domsjös tre ben. Prispressad produkt i viskos, men stabil produktion och avsättning utom under pandemin, då man tappade mycket beställningar. Bruket är välinvesterat och en viktig del i Aditya Birlas leveranskedja. Virkesförsörjningen är ett orosmoment och kanske en orsak till den uteblivna satsningen på en ny massalinje.

AHLSTROM-MUNKSJÖ AB

Aspa: Massabruk med knappt 200 anställda som tuffar på. Stabil produktion, men som de flesta massabruk känsligt för dollarkursen. Brukets massa har en stabil kundkrets. Senaste investering: En ny barktrumma.

Billingsfors: Rullar på med 70 000 årston massa. Investeringar i sodapannan för ett par år sedan (230 miljoner kronor) och hösten 2021 tas en ny bestrykningsmaskin i bruk (70 miljoner kronor). Dipp under coronaåret 2020, men på banan igen.

Falun: Gör filterpapper till laboratorier och vården. En lysande produkt i virustider. Ett miniföretag med framtidsutsikter.

Jönköping: Tillverkar isolerpapper för sjökablar som fortfarande är brukets paradprodukt. Har på senare år fått investeringar i en ny elpanna (20 miljoner kronor) och en ny kräppmaskin (15 miljoner). Läget på attraktiv byggmark är ett ständigt minus.

Ställdalen: Våtservetter är en fortsatt storsäljare. Investeringar gjordes i en ny packlinje för några år sedan. Stabilt.

ARCTIC PAPER

Grycksbo: Överlever genom att finpapper tas bort på annat håll (Stora Enso, SCA). Redan innan Kvarnsveden och Ortviken försvann från kartan, kunde dock Arctic-koncernen uppleva en liten vändning till det bättre. Produktionen har stärkts och de majoritetsägda massabruken (Rottneros och Vallvik) har gått bra. Utsatt läge i den sviktande finpappersbranschen. 

Munkedal: Gör obestruket finpapper till skillnad från kollegorna i Grycksbo, som tar fram bestruket papper. Har en fördel i läget.

Rottneros: Stabilt bruk. Producerar CTMP-massa (kemiskt behandlad massa) och slipmassa på i runda tal 180 000 årston. Drygt 100 anställda.

Vallvik: Tillverkar drygt 230 000 årston kemisk massa. Likt kollegorna i Rottne en priskänslig men stabil produktion.

A.T.A. TIMBER -WAGGERYD CELL

Vaggeryd: Välinvesterat och modernt. Gör CTMP-massa av sågverksflis. Har successivt gått från 60 000 årston till dagens 200 000. Tillstånd finns för att utöka kapaciteten med ytterligare 25 000 årston. 45 anställda.

BILLERUD KORSNÄS

Frövifors: Fick ett rejält lyft när ägarna för några år sedan -pytsade in i runda tal 900 miljoner kronor i bruket och det vidhängande massabruket i Rockhammar. Frövifors gör 470 000 årston förpacknings- och vätskekartong. Gjorda investeringar lär säkra framtiden i många år.

Gruvön: Har fått en ny kartongmaskin (7,6 miljarder kronor) och den stora satsningen gör framtiden ljus.
Karlsborg: Stabil produktion av bland annat säck- och kraftpapper. Minus för det geografiska läget och uteblivna nyinvesteringar. 400 anställda.

Korsnäs: Stort och välinvesterat. Här produceras vätskekartong och liner (ytskiktet i wellpapp) av cirka 900 anställda. Var fjärde portionsdryck i världen innehåller kartong från Gävle. Produktionen ligger på cirka 740 000 årston.

Rockhammar: Gör oblekt/blekt CTMP-massa åt Frövifors. Med en nygammal produktionslinje gör de nu cirka 150 000 årston och så länge hjulen snurrar i Frövifors hänger Rockhammar med i ruljansen.

Skärblacka: Har på senare år fått en ombyggd sodapanna, ny indunstning och en uppgraderad rökgasrening för cirka 900 miljoner kronor. Bruket gör vitt kraftpapper, säckpapper (typ cementsäckar) och fluting (det vågiga skiktet i wellpapp). 740 anställda och en produktion på 740 000 årston.

DALS LÅNGED COATING

Långed: Det tyskägda bruket fortsätter att plastbelägga spantex åt Ahlstrom-Munksjös bruk i Billingsfors.

Essity Lilla Edet. Foto: David Lundmark

ESSITY

Lilla Edet: En linje för pappershanddukar är ny i en verksamhet som annars går runt på hushålls- och toalettpapper. Stabil verksamhet.

Mölnlycke: Har investerat tio miljoner kronor i en ny linje för munskydd. Tvättvantar och tvättservetter för vården är annars grundprodukterna i en lönsam verksamhet.

FINESSE HYGIENE

Kisa: Gör servetter, haklappar, lakan och tvättlappar. Det senare har blivit en succéprodukt och just nu övervägs inköp av en ny maskin som successivt ska ersätta två äldre. Stora kunder är Coop, Ica och flera regioner. Det danskägda företaget gör inga storvinster, men produktionen är stabil.

FISKEBY BOARD

Fiskeby: Gör cirka 170 000 årston returfiberbaserad kartong. Ägs av den amerikanska finansfamiljen Coors sedan 2007. Har under åren fått investeringar på cirka miljarden (bland annat 500 miljoner kronor i en ny fastbränslepanna) och var ute till försäljning för några år sedan. Ingen köpare nappade. Nu har Coors köpt Baden Board i tyska Gernsbach. Med köpet fördubblas produktionen på den europeiska marknaden där Fiskeby i dag har 5 procent. Bruket har 290 anställda. Bristen på returpapper kan bli ett växande problem.

FITESA AB

Norrköping: En tredje produktionslinje togs i bruk 2015 och sedan dess har allt rullat på för det brasilianskägda företaget vid Bråviken utanför Norrköping. De senaste åren har präglats av överfulla orderböcker och nyanställningar. Bruket har cirka 170 anställda som tillverkar fiberväv till blöjor, skyddsrockar och munskydd.

HITACHI ABB POWER GRIDS

Figeholm: Tillverkar presspan, isolermaterial till transformatorer. Gynnas av den pågående omställningen till el. Har fått en investering i en ny limavdelning som tas i bruk efter årsskiftet. 84 anställda.

HOLMEN AB

Braviken: Huserar i en ansträngd bransch – finpapper. Brukets strax under 400 anställda levererar magasins-, bok- och tidningspapper med en kapacitet på 500 000 årston. Just bokpapperet är den nya paradprodukten för det förra tidningspappersbruket. För några år sedan byggde de om den ena av de två pappersmaskinerna, PM 53, för 300 miljoner kronor, för att ge möjlighet att bredda sortimentet. Ser en tillfällig ljusning efter nedläggningarna i Kvarnsveden och Sundsvall. Investerar just nu stora belopp i flishanteringen. Har precis som kollegorna i Hallstavik genomgått ett stålbad och breddat sitt produktregister på tidningspapperets bekostnad.

Hallstavik: Anrikt bruk rotat i lokalsamhället. De cirka 370 anställda gör precis som i Braviken papper för böcker, magasin och reklam. Kapacitet 795 000 årston. Har genomgått en total omställning från tidningspapper.

Iggesund: Integrerat massa- och kartongbruk med en kapacitet på 330 000 årston. Cirka 800 anställda totalt. Har gjort stora investeringar i ny sodapanna (2,3 miljarder kronor) plus ökad torkkapacitet för drygt en halv miljard. Just nu satsas pengar på att bygga om lövmassalinjen. Står starkt rustat.

Strömsbruk: Jobbar i symbios med Iggesund och plastbelägger kartong som tillverkas där. Lönsamt, men har svårt att få investeringar.

KLIPPANS BRUK AB

Klippan: Investerade för några år sedan 160 miljoner i en ny pappersmaskin. Efterfrågan på huvudprodukten, tissue (råvaran till servetter), tvärdog under pandemin. Den tillfälliga räddningen blev – toalettpapper. Bruket hade börjat återhämta sig från den ekonomiska smällen och order började rulla in som vanligt. Då kom nästa smäll med de rusande elpriserna i södra Sverige. Bruket tvingades varsla en tredjedel av personalen och släcka ner en pappersmaskin. I nuläget tycks framtiden osäkrare än någonsin, för ett bruk som ändå klarat ett par svåra år och verkade ha kommit ut starkare än på länge.

LESSEBO BRUK

Lessebo: Vinsterna har uteblivit för det lilla finpappersbruket. Nischen är färgat papper, men varken pensionskuverten eller valsedlarna kan ändra på det faktum att man huserar på en vikande marknad. Bruket tycks som katten ha nio liv, det räddas av lokala ägares välvilja och tro på att det någon gång ska vända. 

METSÄ BOARD

Husum: En ny era inleddes när pappersmaskinerna åkte ut och bruket omvandlades till ett rent massa- och kartongbruk. Det finskägda bruket med sina 700 anställda producerar årligen 400 000 årston falskartong, 250 000 årston vit kraftliner och 730 000 ton massa. Nästa steg är på gång. Ytterligare 2,1 miljarder kronor pumpas nu in för att öka produktionen falskartong till 600 000 årston. Med två kartongmaskiner och en bestrykare ser framtiden mer än ljus ut – särskilt som fyra miljarder också satsats på en ny sodahuspanna som tas i bruk i maj 2022.

METSÄ TISSUE

Mariestad: Långt gångna planer på att utöka produktionen från 70 000 till 145 000 årston. En investering på cirka 2,5 miljarder kronor. Bruket har två pappersmaskiner och sex konverteringslinjer. Produktionen består av hushålls- och toalettpapper, pappersnäsdukar och servetter. 360 anställda.

Nyboholm: Fick stänga ner en rullmaskin till förmån för Mariestad som fick en ny linje. Den interna konkurrensen gentemot ”framtidsfabriken” i Mariestad ökade därmed både för Nyboholm och Pauliström som inte fått några större investeringar i maskinparken. Starkt varumärke i ”Lambi”. 76 anställda. Två pappersmaskiner och två konverteringslinjer.

Pauliström: Den interna konkurrensen med alltmer välinvesterade Mariestad utgör största hotet. Styrkan ligger i produkten (se ovan). Ny biorening finns dock. En pappersmaskin och två konverteringsmaskiner. 116 anställda.

MONDI GROUP

Väja: Säck- och kraftpapper är och förblir paradprodukterna. Ett bruk som rullar på med sina två pappersmaskiner och drygt 300 anställda.

Örebro: Bruket har fört en hård kamp för överlevnad i många år, men nu hittat en ny produkt  – ett nytt sätt att plasta – som växer. Den stora produkten är fortfarande det plastade omslaget till pappersrullarna på pappersbruken, en sviktande marknad. Ekonomin har dock stabiliserats och under fjolåret fick de anställda en mindre bonus, vilket inte hänt sedan mitten på 1990-talet. Ägarnas tidigare försäljningsplaner verkar också helt skrinlagda.
En nackdel är läget på attraktiv tomtmark.

NORDIC PAPER

Bäckhammar: Ett starkt bruk har blivit ännu starkare. Efterfrågan på brukets kraftpapper är extremt. De nya kinesiska storägarna tycks både investeringsvilliga och expansiva. Planer finns på att utöka produktionen, något som man just nu söker miljötillstånd för. Bruket tillverkar i dag 160 000 årston oblekt kraftpapper och 230 000 årston oblekt massa.

Säffle: Vid årsskiftet upphör bruket med sin massaproduktion, för att i stället köpa in massa. Ungefär 70 miljoner kronor satsas på denna hantering. Bruket har i dag cirka 25 procent av världsmarknaden på sin stora produkt – bakplåtspapper. Efterfrågan gör att man under nästa år går över till åretruntdrift och utökar med ett skiftlag.

Åmotfors: Löpande uppdateringar på de båda pappersmaskinerna. En ny sodapanna för några år sedan. Bruket lever högt på sitt kabelpapper och specialpapperssortiment. Inga tunga investeringar i maskinparken. Bra orderingång.
Har en produktionskapacitet på 50 000 årston. Cirka 80 anställda.

OPPBOGA BRUK

Oppboga: Ett bruk som stadigt rullat med regelbunden vinst. I fjol fick man en schweizisk huvudägare och hade en dipp under pandemin. Nu är orderböckerna fulla en bit in i maj nästa år. I år räknar man med ton- och omsättningsrekord. Största problemet är materialbrist. Bruket köper in kartong från Frövi, Fors och Fiskeby som sedan lamineras till de egna kunderna.

REXCELL TISSUE & AIRLAID

Skåpafors: Har fått investeringar i nya pressar, som nu är i bruk. Dukar och servetter utgör kärnverksamheten. Coronatiden har skakat om, då hotell- och restaurangbranschen är stora kunder.

SMURFIT KAPPA

Piteå: Kraftlinerproduktion på 700 000 årston. Har genom åren fått en ny fastbränslepanna (800 miljoner kronor) och investeringar i en renserilinje (200 miljoner). Väl rustat.

Timsfors: Alla tummar upp i nuläget. Unicef har utökat beställningarna av så kallade safety-boxar (lådor i papp där använda vaccinationssprutor läggs), Volvo lägger stora beställningar på olika skyddspappsprodukter. Till detta kommer baksidan till Ikeas bokhylla Billy. Rullar på med en stabilare ekonomi än på länge.

SCA

Munksund: Kraftlinerbruk med en årsproduktion på 400 000 ton. Med ny mesaugn (500 miljoner kronor), uppgradering av pappersmaskinen (400 miljoner) och ombyggd sodapanna (400 miljoner) kan de 290 anställda se framtiden an med tillförsikt.

Obbola: Första kvartalet 2023 tas den nya pappersmaskinen i bruk – en investering på cirka 7,5 miljarder kronor. Därmed blir ett redan välinvesterat kraftlinerbruk än mer rustat för framtiden med en produktionskapacitet som ökar från 450 000 till 725 000 årston. Bruket har cirka 300 anställda.

Östrand: Åren 2015–2018 såg ägarna till att mer än fördubbla massaproduktionen (blekt långfibrig barrsulfat) från 430 000 till 900 000 årston. Totalt satsades 7,8 miljarder kronor på fabriken som i dag har 385 anställda. I början av 2023 stängs dagens -produktion av CTMP-massa (100 000 årston) på bruket ner och flyttas över till en ny anläggning vid Ortviken. Då med tredubblad produktion. Vinstrikt och välinvesterat.

SOFIDEL SWEDEN AB

Kisa: Gamla Swedish Tissue har funnit sig väl till rätta inom den italienska storkoncernen. 2015 byggdes konverteringen om för 600 miljoner kronor. Produktionen består i dag av köks- och toalettpapper och en del specialtissue. Köper in all massa, vilket kan vara en riskfaktor. 190 anställda.

Stora Enso, Skutskär. Foto: David Lundmark

STORA ENSO

Fors: Stark produkt (förpackningskartong) och en fortsatt stabil marknad. Bruket, som startades 1952, har 550 anställda och tillverkar 410 000 årston kartong och 185 000 årston mekanisk massa. Investeringarna som görs är i form av bättre begagnat. Minus för inlands-läge.

Hyltebruk: Producerar hälften så mycket, 240 000 årston tidningspapper, jämfört med glansdagarna. Efter tuffa år med neddragning både i produktion och antal anställda fick man till slut en investering på 120 miljoner kronor för den nya satsningen på biokomposit. 15 000 årston ska produceras av tjugotalet anställda – bruket har cirka 400 anställda totalt. Det ”tredje benet” i verksamheten är olika produkter av formpressad massa. Fortfarande ett svagt bruk i en bransch med stora strukturella problem. Minus för lokalisering.

Nymölla: Startade som massabruk 1962 för att i början av 1970-talet även få en pappersbruksdel. Sedan dess har produktionen bestått av cirka 340 000 årston kemisk massa och 475 000 årston papper (främst obestruket). Intressanta externa samarbetsprojekt. Lever högt på huvudmärket Multicopy och ett bra transportläge. Hänger med hyfsat trots att man jobbar i en svår sektor som finpapper.

Skoghall: Förpacknings- och vätskekartong (världsledande). Stort och välinvesterat. Här produceras årligen 875 000 ton kartong och 657 ton massa av de runt 700 anställda. Ohotad bjässe oavsett konjunktur, som nu har planer på att söka miljötillstånd för att utöka kapaciteten ytterligare. Om planerna blir verklighet kommer både kartong- och massaproduktionen ökas kraftigt. Den planerade investeringen uppskattas till 8,2–8,7 miljarder kronor.

Skutskär: De riktigt stora investeringarna har uteblivit, men cirka 240 miljoner har i alla fall satsats på att öka produktionen av fluffmassa, som ska bidra till att stärka både lönsamhet och konkurrenskraft. En ny skärmaskin är också på gång. I dag producerar de 340 anställda cirka 540 000 årston fluffmassa/massa. Svarta siffror och stabil produktion.

Swedpaper, Gävle. Foto: David Lundmark

SWEDPAPER

Gävle: Produktionen av främst blekt säck- och kraftpapper är en succé. Stabilt ”bruk” inne på Billerud Korsnäs industriområde.

SÖDRA CELL

Mönsterås: Ett välinvesterat massabruk där de gyllene åren bara blir fler. 750 000 årston och drygt 400 anställda. Här togs nyligen världens första bioetanolanläggning i bruk (5 000 årston).

Mörrum: Har på senare år investerat i nytt renseri, brunmassatvätt, avlopp och indunstning. Stora pengar har investerats, men stora pengar kom också in när massapriserna under flera år rakade i höjden. Satsningen på textilmassan är en succé även om inkomsterna släpar.

Värö: Ett redan välinvesterat bruk som fått ytterligare investeringar i mångmiljardklassen. På senare tid har man fått klartecken att bygga ut kapaciteten – från 700 000 till 780 000 årston.

TALLRIKSFABRIKEN STRÖMSBRUK AB

Strömsbruk: En finskägd fabrik som köper kartong från Iggesundägda Strömsbruk och gör papperstallrikar med gott resultat. 

Nedlagda bruk senaste året:

SCA

Ortviken: Byggde om PM5 för bättre papperskvalitet (350 miljoner) och började leverera energi till Sundsvalls kommun efter mångmiljoninvesteringar i pannor och anläggning för träpellets (380 miljoner). Men det räckte inte. Krisen i tryckpappersbranschen drog bruket med sig. Beskedet kom i december 2020.

STORA ENSO

Kvarnsveden: Ägarna fortsatte länge, trots det besvärliga marknadsläget för tidningspapper, att satsa på bruket. Bland annat med en ombyggnad av PM10. Men med en kraftig överproduktion på marknaden, fick bruket sin dom våren 2021: Nedläggning. Då stängdes de två kvarvarande pappersmaskinerna och 560 000 årston papper försvann från marknaden.

SVENSKA PANIER

Svanskogs bruk: Fick sin dom i december 2020, då ägarna beslöt att flytta produktionen av kartong och ölunderlägg till Tyskland. Beslutet drabbade 24 anställda.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

”Jag vill ge en saftig känga till dem som satte märket”, säger Claes Nöid på Fiskeby Board.

Framtidstro i Lessebo

Framtidstro i Lessebo

Pappersbruket i Lessebo har länge haft det kämpigt. Men nu ökar orderingången samtidigt som man börjat spana efter nya och lite lyxigare marknader.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

Låt dig inte stressas av pappersbristen i butikerna. Produktionen på bruken rullar på som vanligt.

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Nu är det klart att Kvarnsveden läggs ner senast sista september. Men facket ger inte upp.
”Vi tror fortfarande att det finns andra som kan vara intresserade.”

En lång pappershistoria går i graven

En lång pappershistoria går i graven

På golvet i Ortviken händer inte mycket längre. Pappersmaskinerna har tystnat och nu står hundratals arbetare i Sundsvall utan arbete, då få läser pappers­tidningar numera.

Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.