Industriarbetarnas tidning

Framtidstro i Lessebo

30 november, 2021

Skrivet av

Hoppfullt Pappersbruket i Lessebo har länge haft en kämpig tid. Men nu ökar orderingången samtidigt som det anrika gamla bruket har börjat spana efter nya och lite lyxigare marknader.

Svenskt tryckpapper har inte skördat några större framgångar på senare år. Tvärtom. Ta bara SCA:s Ortviken och Stora Ensos Kvarnsveden. Två jättebruk där ju långt över tusen anställda tvingades sluta helt nyligen eftersom tidningar, kataloger och annat analogt hellre konsumeras via mobilen och andra digitala apparater numera.

”Sista konkursen var nog värst, för då var jag för gammal för skola men för ung för pension”, säger Kristina Karlsson, 62 år, pappersarbetare på Lessebo sedan 1979. Foto: Robin Bäckman

Ja, få gör som 62-åriga Kristina Karlsson i inre Småland nuförtiden. Köper och läser tidningar som tryckts på papper. Konsekvent, dagligen. Nyhetstidningar, veckomagasin, tidskrifter – aldrig på app, alltid på papper. Dessutom kräver hon att få vartenda kassakvitto utskrivet.

Men så är hon pappersarbetare också på ”Efterbearbetningen” på Lessebo Paper. Bruket som ångat på i generationer och som sedan många år nischat in sig på färgat finpapper av olika slag, bland annat papperet till de svenska valsedlarna och de orangea PPM-kuverten. 

Här har Kristina Karlsson jobbat sedan 1979, samma år som Thorbjörn Fälldin bildade regering och tennisvärldens stora stjärna hette Björn Borg.

– Jag har varit med om allt! skrattar hon när vi träffar på henne intill några tomma lastpallar som ska fyllas på och skickas iväg till kund. 

Då, på Borgs storhetstid, hade det småländska bruket 450 anställda, fyra gånger fler än i dag. En tid som Kristina Karlsson minns som ”väldigt kul, med mycket folk i olika åldrar”. Trygg också. Det kändes så i alla fall. Något som ändrades på 2000-talet, när konkurserna kom slag i slag: 2006, 2012, 2013.

– Den sista konkursen var nog värst, för då var jag för gammal för skola men för ung för pension. Usch, det är ju hemskt, men är man över femtio så är man oftast ute ur leken.

Men bruket återuppstod och fick nya ägare inom kort. Lokala och engagerade ägare som tror stenhårt på bruket och dess möjligheter, förklarar några som arbetar här.

Likväl har branschbedömare räknat ut bruket i flera år nu, framför allt efter att pandemin slog ner som en bomb förra våren och skyndade på digitaliseringen ännu mer. Då pekade inte en enda siffra i rätt riktning. 

Fast nu, när pandemin bedarrat, har det återigen börjat ljusna för Lessebo Paper. I vart fall har orderingången ökat, samtidigt som företaget har rekryterat en ny vd som börjat spana efter nya marknader. Papper som används till lyxförpackningar bland annat.

Kristina Karlsson är dock luttrad, vet inte vad hon ska tro om vare sig nutid eller framtid. Tycker att hon alltid har haft tillräckligt att göra ändå, oavsett konjunktur.

– Även när de har sagt att det går dåligt för oss, så har vi ju ändå alltid haft fullt upp att göra här ute på golvet, säger hon och nickar ner mot lastpallarna innan hon fortsätter:

– Lyfta, bära… Näe, fy fasiken, jag skulle kunna gå i pension när som helst! säger Kristina Karlsson.

Men, å andra sidan. Varje år när hon får det orangea kuvertet, som ju har sitt ursprung här, brukar hon först bli ”lite stolt”. Men sedan, när hon öppnat det:

– Då skriker jag rent ut: Faan, blir det inte mer!?

Kristina Sjöö, laborant, tycker att tillverkning av finpapper är lite som att baka bullar, det gäller att följa receptet. Foto: Robin Bäckman

Inne i skiftlabbet, en bit därifrån, står laboranten Kristina Sjöö och kontrollerar att det papper som görs under detta skift är av bästa tänkbara kvalitet.

Att göra papper är ungefär som att baka bullar, förklarar hon under tiden som hon synar ytan på några remsor som hon har rivit av och tagit med sig från maskinen. Man utgår ”bara” från ett recept där det gäller att ha de rätta ingredienserna, blanda dem rätt, ha rätt temperatur och så vidare. Minsta avvikelse upptäcker hon genast och agerar därefter. 

Kristina Sjöö har arbetat på bruket sedan 1990 – kan det ut och in som det verkar – men om hon får behålla jobbet fram tills hon uppnår pensionsålder om tolv år, det vill hon helst inte sia om. Allting är så osäkert numera, menar hon.

– Men jag hoppas ju det. Jag har alltid trivts jättebra här och att jag har fått jobba med så fina och vänliga arbetskamrater. Det har blivit som en bonusfamilj för mig.

Och papper, det tror hon alltid kommer att ha framtiden framför sig. Kanske inte traditionellt tidningspapper – själv scrollar hon bara i mobilen numera – men kartong och finpapper. Som exklusiva förpackningar avsedda för klockor, parfym och smink till exempel. Förpackningar som bruket till viss del redan gör, men som man nu vill satsa ännu mer på. Lyx och flärd alltså.

”Kan man göra sugrör av papper, så kan man väl göra det mesta av papper. Det gäller bara att hitta marknaden”, säger Jens Olson, vd Lessebo paper. Foto: Robin Bäckman

Exakt vad man har i pipeline, är företagets nya vd Jens Olson förtegen om, men han utstrålar framåtanda och tycks vara full av optimism. Nyligen besökte han en förpackningsmässa i Monaco, där han träffade ett flertal exklusiva varumärkesägare vilka kämpar för att locka till sig konsumenter på en alltmer växande e-handelsmarknad. Konkurrensen är knivskarp.  

– Och sättet för exklusiva varumärkesägare att sticka ut då, det är ju att man tänker till på vilket emballage man har, säger han och syftar på de egna produkterna, det vill säga det miljövänliga och färgade papperet som Lessebo har i 110 olika kulörer och som i bästa fall kan matcha varumärkesägarnas ”egna” färger.

Vilket eller vilka kända varumärken som kan bli aktuella för Lessebos del vill han i dag inte avslöja. Men man tittar brett, säger han. 

– Alltifrån exklusivare klädesvarumärken till de som gör klockor, parfymer, olivolja, champagne … Utmaningen är att hitta de här nya marknaderna, växa in där. Det är ett jättespännande steg vi gör. Du har en enorm marknad i Europa och i övriga världen.

Du ser en ljusning för Lessebo?

– Ja, orderingången har gått upp. Samtidigt som skolor, arrangemang, ja hela Europa har ju öppnat upp. Och då ska det också tryckas fotbollsmagasin, biljetter, affischer och annat, vilket i sin tur ökar tillverkningen av papper.

Jens Olsons uppdrag är förstås att öka brukets lönsamhet, och förutom lyxförpackningar ser han andra potentiella produkter i sin spåkula. Produkter där plast kan bytas ut mot papper, som exempelvis laminatskivor och akustikplattor.     

– Kan man göra sugrör av papper, så kan man väl göra det mesta av papper. Det gäller bara att hitta marknaden.

Foto: Robin Bäckman

Bruket har tre pappersmaskiner och 110 anställda – lika många kulörer som man har på sin palett med andra ord – och en av dem är 53-årige Peter Lundgren. Vi träffar honom i manöverrummet till PM1, en maskin som skruvades ihop 1959 och som fortfarande färgar och stånkar ut papper till bland annat de där miljontals kuverten som Premiepensionsmyndigheten skickar ut till brevlådorna varje år.

Men i dag är Peters händer inte orange, utan blå. 

– Det är den där jäkla 317-färgen … Ja, jag var lite dum där, att jag inte tog på mig gummihandskar. Men så anses jag ju fortfarande vara under upplärning! säger han och skrattar efter 18 månader på denna maskin och 35 år totalt på bruket.

– Jo, man tillhör inventarierna nu!

För Peter Lundgren betyder arbetet mycket, även om det blir lite stressigt ibland samt att han oftast tvingas jobba ensam under skiften.  

– Arbetet är en trygghet för mig. Och man måste ju ha en inkomst, annars går det inte. Dessutom finns det inte så många andra jobb att få här i Lessebo, inte som i Gnosjö i alla fall. 

Orolig för att förlora jobbet har han varit flera gånger.

– Men inte just nu. Visst, vi är ju i en bransch som minskar och där bruk läggs ned hela tiden, men jag hoppas och tror faktiskt att vi överlever. Bara vi får in tillräckligt med order.

Avdelningens ordförande Lars Turunen ser positivt på orderingången efter ett oroligt år. Foto: Robin Bäckman

Pappers avdelningsordförande Lars Turunen, som varit i tjänst sedan 1985, ser också ljust på framtiden. 

– Jag ser framåt i alla fall, det måste man ju göra. Coronan slog undan fötterna på oss fullständigt, men nu har vi lite intressanta grejer på g.  

Vilken är den stora snackisen bland medlemmarna?

– Lönsamheten, att den måste bli högre. Och det är alla medvetna om.  

Kan de anställda känna sig mer trygga i dag än för ett år sedan?

– Absolut, för ett år sedan var vi alla väldigt oroliga. Om man tittar på orderböckerna då och nu, så är det jättestor skillnad!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Lessebo gör valsedlar på rulle

Lessebo gör valsedlar på rulle

Klockan är 10.26 på Lessebo paper i Lessebo.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Framtidstro på bruken

Framtidstro på bruken

”En bättre utveckling än vad jag trodde för ett par år sedan”, säger Pappers förbunds­ekonom Christer Larsson om läget inom den svenska massa- och pappersindustrin.

2015 – ljusning på Pappers horisont

2015 – ljusning på Pappers horisont

2014 gick pappers-och massaindustrins väg. Kronfall, låga el- och råvarukostnader och ett år fyllt av investeringar.

Han får Pappers kulturstipendium

Han får Pappers kulturstipendium

50 000 kronor – det har pappersarbetaren Johnny Nilsson fått för sin trädgård hemma i Billingsfors. Plus en statyett i brons.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Den hemliga arbetsplatsen

Den hemliga arbetsplatsen

I över 250 år har det tillverkats värdepapper på Tumba bruk. Men först nu blir arbetarna medlemmar i Pappers. Vi har hälsat på i en anrik miljö, där det mesta är känslig information.

Industrin viktigare än någonsin

Industrin viktigare än någonsin

När andra delar av samhället nu vill bli miljövänliga behöver de pappersindustrins gröna produkter, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.