Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Att rensa är att bli fri”

26 oktober, 2018

Skrivet av Lina Haskel

Lina Haskel är frilansfotograf samt chefredaktör för tidningen Får Jag Lov.

Lina HaskelVisst är det svårt att släppa taget om gamla favoriter. Men det är ju inte i prylarna som minnena sitter.

Jag har flyttat en hel del. Jag ser mig som en som Vet Hur Man Flyttar. Däremot är konsten att rensa ny för mig. I varje flytt har mängder av ­saker från Hela Livet följt med från källare till källare.

För oss vars föräldrar inte bodde kvar i ett rymligt föräldrahem när vi flyttade ­hemifrån – för oss gällde det att få med oss alla egna ägodelar omgående. Och nedpackat har det förblivit, genom varje flytt.

Även om det tog emot, så finns faktiskt inte morfar i hans fysiska kameror. Morfar minns jag med hjälp av fotografier, inte kameror.”

Men för några år sedan började jag ifrågasätta allt jag sparat och insåg charmen med att rensa rejält. Att göra sig av med saker, sälja eller skänka, i sista hand kassera. Förra året gick jag igenom ­fyra flyttlådor fyllda av ­”viktiga papper”. Det var viktigheter som inloggningskoder till internetportalen Passagen (minns ni?) och telefonräkningar från sent 90-tal.

Kartongerna reducerades till några plastmappar där jag lätt hittar det som eventuellt behövs. Vilken lättnad!

Svårare att rensa i är kulturkonsumtionen. Det är svårt att släppa böcker, även icke­favoriterna. Och varje bok med minsta lilla ­sentimentala värde är svår att ta bort. Bokberget växer. Och skivorna sedan! Du kanske inte längre lyssnar på Hanoi Rocks eller Belinda Carlisle, men musik och konvolut kan innebära minnen. Går det ens att rensa bland skivor?

Nyligen förstod jag det fina i att låta saker gå vidare till ”rätt” personer. Jag sålde ­exempelvis morfars gamla kameror för en spott­styver till en entusiast som ger dem mer omtanke än vad jag ­kunnat. Även om det tog emot, så finns faktiskt inte morfar i hans fysiska kameror. ­Morfar minns jag med hjälp av fotografier, inte ­kameror.

Det gäller även för böcker och skivor. Skivan med tonårs­låten behöver inte sparas. Minnena finns ändå kvar. Bäst av allt, tänk om ­någon blir överlycklig över ­dina gamla skivor! Att göra sig av med livets barlast är skönt, inte bara vid flyttar. Varje pryl från det förgångna som du gör dig av med ­bereder plats för annat som är viktigt i livet – just nu!

Lina Haskel är frilansfotograf samt chefredaktör för tidningen Får jag lov.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Kamp mot laglöst spoilande

Dagens teknikutveckling ställer nya krav på alla oss tittare, skriver Lina Haskel.

Fab Freddie och festivalens programledaren David Lindgren. Foto: Johan Nilsson/TT

Trump skulle aldrig vinna Mello

Så har vi nått den tiden på året då hela landet samlas vid vår egen tv-sända lägereld.

”Bara att vissla åt det usla”

”Brittisk humor är inte min kopp te. Jag ler artigt och nyper mig i armen för att inte somna i tv-soffan”, skriver Lina Haskel. 

Från Asbury Park till Huaröd

En dag kan även din hemby drabbas av låttext-turism, skriver Lina Haskel.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.