Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Att rensa är att bli fri”

26 oktober, 2018

Skrivet av Lina Haskel

Lina Haskel är frilansfotograf samt chefredaktör för tidningen Får Jag Lov.

Lina HaskelVisst är det svårt att släppa taget om gamla favoriter. Men det är ju inte i prylarna som minnena sitter.

Jag har flyttat en hel del. Jag ser mig som en som Vet Hur Man Flyttar. Däremot är konsten att rensa ny för mig. I varje flytt har mängder av ­saker från Hela Livet följt med från källare till källare.

För oss vars föräldrar inte bodde kvar i ett rymligt föräldrahem när vi flyttade ­hemifrån – för oss gällde det att få med oss alla egna ägodelar omgående. Och nedpackat har det förblivit, genom varje flytt.

Även om det tog emot, så finns faktiskt inte morfar i hans fysiska kameror. Morfar minns jag med hjälp av fotografier, inte kameror.”

Men för några år sedan började jag ifrågasätta allt jag sparat och insåg charmen med att rensa rejält. Att göra sig av med saker, sälja eller skänka, i sista hand kassera. Förra året gick jag igenom ­fyra flyttlådor fyllda av ­”viktiga papper”. Det var viktigheter som inloggningskoder till internetportalen Passagen (minns ni?) och telefonräkningar från sent 90-tal.

Kartongerna reducerades till några plastmappar där jag lätt hittar det som eventuellt behövs. Vilken lättnad!

Svårare att rensa i är kulturkonsumtionen. Det är svårt att släppa böcker, även icke­favoriterna. Och varje bok med minsta lilla ­sentimentala värde är svår att ta bort. Bokberget växer. Och skivorna sedan! Du kanske inte längre lyssnar på Hanoi Rocks eller Belinda Carlisle, men musik och konvolut kan innebära minnen. Går det ens att rensa bland skivor?

Nyligen förstod jag det fina i att låta saker gå vidare till ”rätt” personer. Jag sålde ­exempelvis morfars gamla kameror för en spott­styver till en entusiast som ger dem mer omtanke än vad jag ­kunnat. Även om det tog emot, så finns faktiskt inte morfar i hans fysiska kameror. ­Morfar minns jag med hjälp av fotografier, inte ­kameror.

Det gäller även för böcker och skivor. Skivan med tonårs­låten behöver inte sparas. Minnena finns ändå kvar. Bäst av allt, tänk om ­någon blir överlycklig över ­dina gamla skivor! Att göra sig av med livets barlast är skönt, inte bara vid flyttar. Varje pryl från det förgångna som du gör dig av med ­bereder plats för annat som är viktigt i livet – just nu!

Lina Haskel är frilansfotograf samt chefredaktör för tidningen Får jag lov.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kamp mot laglöst spoilande

Kamp mot laglöst spoilande

Dagens teknikutveckling ställer nya krav på alla oss tittare, skriver Lina Haskel.

Trump skulle aldrig vinna Mello

Trump skulle aldrig vinna Mello

Så har vi nått den tiden på året då hela landet samlas vid vår egen tv-sända lägereld.

”Bara att vissla åt det usla”

”Brittisk humor är inte min kopp te. Jag ler artigt och nyper mig i armen för att inte somna i tv-soffan”, skriver Lina Haskel. 

Från Asbury Park till Huaröd

En dag kan även din hemby drabbas av låttext-turism, skriver Lina Haskel.

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.