Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Sverige gynnas av globalisering

15 november, 2018

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Krönika ”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver Per-Olof Sjöö.

För den som är intresserad av industrins förutsättningar är Industrins Ekonomiska Råds (IER) senaste rapport läsvärd. De konstaterar för det första att den svenska industrin gynnats av globaliseringen. Svensk industris integrering i globala värdekedjor skapar jobb och försörjer svenska hushåll.

För det andra har man analyserat industrins regionala betydelse. Föga förvånande kommer man fram till att industrin inte är en storstadsföreteelse. Tvärtom står sig industrin i relativa termer starkare i medelstora och små regioner i Sverige. Industrin har alltså en mycket stor betydelse för sysselsättningen i glesbygd. Myten om svenska rostbälten får sig en rejäl knäck när man läser IER:s rapport.

Med detta i ryggsäcken blir det skevt att lyssna till den högerpopulistiska retoriken. Globaliseringen som fenomen har närmast blivit ett skällsord i deras retorik. Globalist är ett skällsord, en symbol för västvärldens misslyckande. Ett skäl till att stänga gränserna och återgå till någon odefinierad nationalromantisk dåtid.

Man kan ha mycket synpunkter på globaliseringens effekter. Den har drivit på en djupt orättvis fördelning av jordens resurser och den har definitivt medverkat till de klimatförändringar som nu hotar hela mänskligheten. Detta är utmaningar som, inte minst, arbetarrörelsen måste ta sig an på större allvar.

Utan industrins deltagand­e i den  internationella marknade­n skulle det bli mycket svårare.  Utifrån denna logik borde de mest hängivna globalisterna återfinnas i glesbygden.

Vi måste utveckla våra fackliga strategier för att möta globala företag på global nivå. Vi måste därtill ha politiker som förstår att hitta fördelningspolitiska instrument på global nivå. Hela FN-agendan med hållbarhets­målen till 2030 kan man se som en korrigering av globaliseringens oönskade effekter och bör finna ett brett stöd i samhällets alla skikt.

Men det är trots allt ett ovedersägligt faktum att globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner i vårt avlånga land kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare. Utan industrins deltagande i den internationella marknaden skulle det bli så mycket svårare. Utifrån denna logik borde de mest hängivna globalisterna återfinnas i glesbygden.

Det är alltså hög tid för oss löntagare att rikta allt fokus på kampen för en rättvisare fördelning av globaliseringens vinster. Högerpopulismens lockrop är som sirenernas skönsång för sjömännen; ett falskspel.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Nu är det dags att visa vår styrka

Vår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

Tio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.