Industriarbetarnas tidning

Ät smart på årets julbord

14 december, 2018

Skrivet av

Maxa maten.Det är en konst att äta julbord. Allt handlar om att gå många gånger och spara plats i magen. Enligt regelboken betar du av bordet i sju turer.

blot

Julbord har vi ätit sedan vikingatiden. Men då hette det midvinter. Vikingarna drack julöl och offrade till gudarna – midvinterblot. 

modernt

Sylta och lutfisk fanns med vid de allra första julborden. Janssons frestelse och köttbullar är däremot moderna inslag. 

Bra start med vitaminer

Sill och strömming. Börja med klassikern vid alla högtider. Senapssill, löksill, matjessill … Den mindre och magrare strömmingen kommer från Östersjön, norr om Kalmar. Men egentligen är det samma fisk. Sill är nyttig och full med omega 3 och D-vitamin, så smaka några olika sorter.

Frossa i nyttig lax 

Lax, lax, lax, kallrökt, varmrökt, gravad och inkokt. Rik på protein och omättat fett. Minst en gång i veckan ska vi äta lax, tycker Livsmedelsverket, så passa på! Här kan du också plocka på dig en ägghalva, lite paté och kanske skaldjur.

Vågar du prova svinig grisfot?

Kallskuret. Vad mer på julbordet är inte varmt? Hugg in på det! Julskinka, korv, pastej och, om du vågar, en liten grisfot … En gång i tiden ett måste på julbordet. Grisfötter är något för dem som gillar kraftig smak av svin, skriver Svenskt Kött. 

Nu kan du äta som ett barn

Småvarmt. Barnens favoritdel. Nu är det dags för prinskorvar och köttbullar, Janssons frestelse och revbensspjäll. 

Gillar du lutfisk och dopp i grytan så är det nu du ska passa på. Att julafton kallas dopparedagen beror på att man förr i tiden mjukade upp torrt bröd i skinkspadet.

Tid för ostig mellanakt

Alla ostälskare – frossa nu! Stilton och cheddar hör julen till liksom västerbottenost, gräddiga julostar och runda edamer i skinande rött vax. Förr i tiden ystades julosten redan på sommaren för att hinna mogna till jul. Pepparkaka med mögelost har också blivit en klassiker, vilket leder oss in på efterrätten.

Frukt eller sylt och grädde?

Dags för dessert. Ris à la Malta, risgrynsgröt, saffranspannkaka med grädde och hjortronsylt eller det nyttigare alternativet – fruktsallad. 

Och vad är en jul utan clementiner? Världens första clementin blev till i Algeriet mot slutet av 1800-talet. En fransk präst, Clément Rodier korsade apelsin med medelhavsmandarin och gav den nya frukten namnet clementin. 

Magen rymmer väl egentligen inte mer nu. Skapa plats ändå! För nu över till finalen.

Gör dig redo för sötrusig final

Julgodis. Äntligen! Marmelad, marsipan, mintkyssar, knäck, fudge, polkagrisar, brända mandlar, ischoklad och kolor. Plocka en alldeles egen bricka och finn ett litet rum i tiden där du kan försvinna in i sötruset.

MARSIPAN = medicin?

Marsipan kommer förmodligen från Persien. Det användes som medel mot förstoppning och potensproblem. Astrologen Nostradamus skrev om marsipankakor på 1500-talet: Kan användas som medicin men är mycket goda att äta när som helst.

Källa: Världens Historia

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Mer plats för mens på jobbet

Mer plats för mens på jobbet

En skyddsrond med mensperspektiv, en papperskorg på varje toalett och gratis mensskydd. Små insatser kan göra stor skillnad på jobbet. IF Metall kampanjar för ”Ett MENSkligare arbetsliv”.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

”Att operera var uteslutet”

”Att operera var uteslutet”

Så gick det för tvättbiträdet Joy som drabbades av diskbråck.

Tillbaka till livet efter coronan

Tillbaka till livet efter coronan

En dag i april slog corona­n till, och den slog hårt. Men bilmekanikern Fredrik Olehag har bestämt sig – han ska ha sitt liv tillbaka.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.