Här dammsugs kommunen på arbetare: ”Få en bagare att bli transformatorbyggare”
Hitachi växer så det knakar 200 nyanställda – bara i november Rullar ut röda mattan för nya medarbetare
Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.
Publicerad 2018-12-17, 08:25 Uppdaterad 2020-09-14, 16:29
PERSPEKTIV När nu japanska Hitachi tar över ABB Power Grids i Ludvika är det en av de största industriaffärerna i Sverige någonsin. En 100-miljardersaffär som innebär att ABB blir smalare och att dess aktieägare får en rejäl julklapp.

I dagarna är det lite mer än hundra år sedan som Ludvikafabriken senast köptes upp. Då hette uppköparen Asea, Allmänna Svenska Aktiebolaget. De ville komma åt konkurrenten NFEA, Nya Förenade Elektriska Aktiebolaget i Ludvika som specialiserat sig på transformatorer för järnsmältning.
I det nya Asea fick Ludvika specialisera sig på kraftöverföring, något man snabbt blev världsledande på och är det än idag. Ludvika är världens kraftcentrum, brukar ABB säga.
Fabriken med 2 800 anställda räknas idag som hela den världsomspännande ABB-koncernens hjärta vad gäller tillverkning av system som gör det möjligt att överföra elkraft över extremt långa avstånd. Något som tilltalat inte minst Kina där energitillgångarna finns i västra delarna medan de flesta bor i öst.
Nyligen utvecklades världens mest kraftfulla transformator i Ludvika just för kinesiska kunder. Fabriken har länge gått för högtryck. I somras meddelade ABB att man bygger ut fabriken för över drygt 260 miljoner kronor. Syftet var att stärka produktionen och utöka kapaciteten.
Samtidigt började en del av ABB:s aktieägare skruva på sig. Vore det inte idé att stycka företaget och sälja ut hela Power Grids, alltså divisionen för kraftöverföring? Med tanke på orderböckernas tjocklek så borde man ju få ut en slant.
Inte för att ABB:s aktieägare varit särskilt förfördelade under de senaste åren. Mellan 2014 och 2017 delade koncernen ut större delen – 75–85 procent – av sin nettovinst till aktieägarna. I pengar närmare 90 miljarder kronor.
Den ägare som ivrigast har tryckt på för en försäljning är Christer Gardell och hans aktivistfond Cevian Capital som sitter på 5 procent av aktierna. Det som utmärker en aktivistfond är att den går in i företag för att ändra på dess struktur, tar plats i styrelsen och ser till att stycka upp företaget som sedan säljs ut. Vilket Gardell länge försökte med Volvogruppen. Men misslyckades.
Christer Gardells intåg i svenska bolag har mötts med blandade känslor. Av Aktiespararnas vd har han kallats ”en av de största industriförstörarna i Sverige”. När han i fjol somras dök upp som storägare i Ericsson valde styrelseordföranden och förre Volvomannen Leif Johansson att avgå.

I ABB har Christer Gardells högra hand Lars Förberg tagit plats i ABB:s styrelse samtidigt som Gardell själv offentligt angripit koncernens vd Ulrich Spiesshofer och pressat ledningen till att bjuda ut Power Grids till försäljning. ”Kursutvecklingen har varit bedrövlig”, sa han till Dagens Industri i somras. ”Det är klart att någonstans är måttet rågat för aktieägarna”.
Hitachi slantar upp runt 100 miljarder kronor för att köpa hela Power Grids – vilket innebär att detta är den största industriaffären i Sverige, i pengar räknat. Betydligt större än när Ford köpte Volvo personvagnar 1999. Under en övergångsperiod ska ABB behålla en femtedel av aktierna.
Köparen Hitatchi är i Sverige kanske mest känt för hemelektronik och skruvdragare. Men företaget är betydligt mer än så:En industrijätte med över 300 000 anställda som tillverkar allt från litiumbatterier för bilar och navigationssystem till kärnkraftreaktorer och utrustning för kraftöverföring.
Hitachi lär länge ha siktat in sig på ett förvärv som på allvar gör företaget jämförbart med konkurrenter som Siemens och General Electric inom tung elektronik. De fann ”världens kraftcentrum” intill sjön Väsman i Västerbergslagen.
Och ABB? De får en slant över att satsa i utvecklingen av den nya automatiserade industrin. När aktieägarna har fått sitt, vill säga.