Industriarbetarnas tidning

Inget petande i samförståndet

24 januari, 2019

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket. Foto: Madeleine Andersson.

Krönika De svenska politiker som driver frågan om statlig inblandning i lönebildningen bör be om ursäkt.

Den 20 december förra året fyllde Saltsjöbadsavtalet 80 år. Avtalet sägs vara startskottet för såväl den svenska modellen som den samförståndsanda som präglat Sveriges moderna utveckling.

Huruvida den svenska arbetsmarknaden kännetecknats av samförstånd låter jag vara osagt. Professor Lars Magnusson pekar i sin forskning på att intressemotsättningar varit vanliga även efter avtalet skrevs på. Där-emot tror jag att man kan beskriva Saltsjöbadsavtalet som en överenskommelse om rollfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter.

Det var nämligen det som Saltsjöbadsavtalet ledde till. Staten tog ett steg tillbaka och lät legitima parter ta ansvar för lönebildning och villkor på arbetsmarknaden. Även om det funnits utmaningar har det varit ett framgångsrikt recept för både löntagare och samhällsutvecklingen.

Modellen har visst utsatts för påfrestningar. Under 1970-talet påbörjades en reformering av arbetsrättslagarna som fick dåvarande arbetsgivareföreningen att kliva åt sidan vad gäller centraliserad lönebildning.

Detta fick följdverkningar ända in på 1990-talet då lönebildningen fungerade väldigt dåligt. Under hot om lagstiftning och arbetsgivarstrategier om att flytta ner lönebildningen på företagsnivå tog ansvarsfulla fackliga företrädare initiativ, som så småningom ledde till Industriavtalet.

Industriavtalet skrevs i Saltsjöbadsavtalets anda. De fackliga parterna förband sig att ta hänsyn till företagens konkurrenskraft och arbetsgivarna förband sig att verka för en god löne- och villkorsutveckling i industrin. Tillsammans skickade man ett tydligt budskap till staten att inte lägga sig i lönebildningen.

Jag tror det är viktigt att ha det här långa historiska perspektivet för ögonen när man betraktar den dagsaktuella debatten om arbetsmarknadsfrågor. Politiker som bedriver kampanjer för att vissa grupper ska gynnas eller för den delen driver lagstiftningskrav på arbetsrättsområdet spelar med höga insatser. Det är ett avsteg från en arbetsmarknadsmodell som är smått unik i internationell jämförelse.

Det är helt enkelt samhällsnytta att låta arbetsmarknadens parter ta ansvar för sitt eget fögderi. Den som driver utvecklingen i annan riktning riskerar att hamna i samma situation som Frankrikes premiärminister Macron i slutet på förra året. Efter stora folkliga protester bad han om ursäkt och lovade höja de franska minimilönerna.

De svenska politiker som driver frågan om statlig inblandning i lönebildningen må gärna be om ursäkt redan nu.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

”Vi måste våga snacka om Las”

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet som ska läggas kan bli att göra det dyrare att säga upp dem som har lång anställningstid.

Den svenska modellen fyller 80 år

Den svenska modellen fyller 80 år

DA:s Harald Gatu skriver om en överenskommelse som visat uthållighet och klarat flera kriser, men som återigen utmanas av politiker som vill lägga sig i den svenska modellen: På torsdag fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kan jag tvingas bli undersökt?

Kan jag tvingas bli undersökt?

Jag har fobi för att ta sprutor och och vill inte delta i hälsoundersökningen på jobbet. Kan jag bli tvingad?

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Finns varningen kvar i framtiden?

Om man har fått en varning på grund av olämpligt beteende och arbetsgivaren har meddelat att facket kommer att ta del av det, vad innebär det rent praktiskt? Ifall man blir uppsagd, har man då rätt till ersättning från facket eller a-kassa? Kan mina kommande arbetsgivare ta del av den varningen i framtiden?

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?