Industriarbetarnas tidning

Inget petande i samförståndet

24 januari, 2019

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket. Foto: Madeleine Andersson.

Krönika De svenska politiker som driver frågan om statlig inblandning i lönebildningen bör be om ursäkt.

Den 20 december förra året fyllde Saltsjöbadsavtalet 80 år. Avtalet sägs vara startskottet för såväl den svenska modellen som den samförståndsanda som präglat Sveriges moderna utveckling.

Huruvida den svenska arbetsmarknaden kännetecknats av samförstånd låter jag vara osagt. Professor Lars Magnusson pekar i sin forskning på att intressemotsättningar varit vanliga även efter avtalet skrevs på. Där-emot tror jag att man kan beskriva Saltsjöbadsavtalet som en överenskommelse om rollfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter.

Det var nämligen det som Saltsjöbadsavtalet ledde till. Staten tog ett steg tillbaka och lät legitima parter ta ansvar för lönebildning och villkor på arbetsmarknaden. Även om det funnits utmaningar har det varit ett framgångsrikt recept för både löntagare och samhällsutvecklingen.

Modellen har visst utsatts för påfrestningar. Under 1970-talet påbörjades en reformering av arbetsrättslagarna som fick dåvarande arbetsgivareföreningen att kliva åt sidan vad gäller centraliserad lönebildning.

Detta fick följdverkningar ända in på 1990-talet då lönebildningen fungerade väldigt dåligt. Under hot om lagstiftning och arbetsgivarstrategier om att flytta ner lönebildningen på företagsnivå tog ansvarsfulla fackliga företrädare initiativ, som så småningom ledde till Industriavtalet.

Industriavtalet skrevs i Saltsjöbadsavtalets anda. De fackliga parterna förband sig att ta hänsyn till företagens konkurrenskraft och arbetsgivarna förband sig att verka för en god löne- och villkorsutveckling i industrin. Tillsammans skickade man ett tydligt budskap till staten att inte lägga sig i lönebildningen.

Jag tror det är viktigt att ha det här långa historiska perspektivet för ögonen när man betraktar den dagsaktuella debatten om arbetsmarknadsfrågor. Politiker som bedriver kampanjer för att vissa grupper ska gynnas eller för den delen driver lagstiftningskrav på arbetsrättsområdet spelar med höga insatser. Det är ett avsteg från en arbetsmarknadsmodell som är smått unik i internationell jämförelse.

Det är helt enkelt samhällsnytta att låta arbetsmarknadens parter ta ansvar för sitt eget fögderi. Den som driver utvecklingen i annan riktning riskerar att hamna i samma situation som Frankrikes premiärminister Macron i slutet på förra året. Efter stora folkliga protester bad han om ursäkt och lovade höja de franska minimilönerna.

De svenska politiker som driver frågan om statlig inblandning i lönebildningen må gärna be om ursäkt redan nu.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

”Vi måste våga snacka om Las”

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet som ska läggas kan bli att göra det dyrare att säga upp dem som har lång anställningstid.

Den svenska modellen fyller 80 år

Den svenska modellen fyller 80 år

DA:s Harald Gatu skriver om en överenskommelse som visat uthållighet och klarat flera kriser, men som återigen utmanas av politiker som vill lägga sig i den svenska modellen: På torsdag fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år.

Sprickan som skakade Industriavtalet

Sprickan som skakade Industriavtalet

Var det början till slutet som sågs när Livs i konflikt med tjänstemännen tog paus från Facken inom industrin och GS-facket funderade på detsamma? frågar sig DA:s Harald Gatu inför Industriavtalets 25-årsjubileum.

Får jag som inhyrd någon bonus?

De anställda ska få ut en bonus på 10 000 kronor. Kan jag som bemanningsanställd få del av den? Det undrar en läsare. Jurist Henric Ask svarar.

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad, skriver Johan Danielsson (S).

Kan jag vägra att ta sprutan?

Kan jag vägra att ta sprutan?

Kan arbetsgivaren kräva att man vaccinerar sig mot covid-19 och har man rätt att göra det på arbetstid? Vi bad arbetsrättsjuristen Henric Ask reda ut allt du behöver veta.

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Medicinteknikföretaget Cytiva i Umeå vill inte längre tillåta flextid och har sagt upp avtalet innan förhandlingarna med IF Metall slutförts. ”Så nära en otillåten stridsåtgärd man kan komma”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.