Industriarbetarnas tidning

Inget petande i samförståndet

24 januari, 2019

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket. Foto: Madeleine Andersson.

Krönika De svenska politiker som driver frågan om statlig inblandning i lönebildningen bör be om ursäkt.

Den 20 december förra året fyllde Saltsjöbadsavtalet 80 år. Avtalet sägs vara startskottet för såväl den svenska modellen som den samförståndsanda som präglat Sveriges moderna utveckling.

Huruvida den svenska arbetsmarknaden kännetecknats av samförstånd låter jag vara osagt. Professor Lars Magnusson pekar i sin forskning på att intressemotsättningar varit vanliga även efter avtalet skrevs på. Där-emot tror jag att man kan beskriva Saltsjöbadsavtalet som en överenskommelse om rollfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter.

Det var nämligen det som Saltsjöbadsavtalet ledde till. Staten tog ett steg tillbaka och lät legitima parter ta ansvar för lönebildning och villkor på arbetsmarknaden. Även om det funnits utmaningar har det varit ett framgångsrikt recept för både löntagare och samhällsutvecklingen.

Modellen har visst utsatts för påfrestningar. Under 1970-talet påbörjades en reformering av arbetsrättslagarna som fick dåvarande arbetsgivareföreningen att kliva åt sidan vad gäller centraliserad lönebildning.

Detta fick följdverkningar ända in på 1990-talet då lönebildningen fungerade väldigt dåligt. Under hot om lagstiftning och arbetsgivarstrategier om att flytta ner lönebildningen på företagsnivå tog ansvarsfulla fackliga företrädare initiativ, som så småningom ledde till Industriavtalet.

Industriavtalet skrevs i Saltsjöbadsavtalets anda. De fackliga parterna förband sig att ta hänsyn till företagens konkurrenskraft och arbetsgivarna förband sig att verka för en god löne- och villkorsutveckling i industrin. Tillsammans skickade man ett tydligt budskap till staten att inte lägga sig i lönebildningen.

Jag tror det är viktigt att ha det här långa historiska perspektivet för ögonen när man betraktar den dagsaktuella debatten om arbetsmarknadsfrågor. Politiker som bedriver kampanjer för att vissa grupper ska gynnas eller för den delen driver lagstiftningskrav på arbetsrättsområdet spelar med höga insatser. Det är ett avsteg från en arbetsmarknadsmodell som är smått unik i internationell jämförelse.

Det är helt enkelt samhällsnytta att låta arbetsmarknadens parter ta ansvar för sitt eget fögderi. Den som driver utvecklingen i annan riktning riskerar att hamna i samma situation som Frankrikes premiärminister Macron i slutet på förra året. Efter stora folkliga protester bad han om ursäkt och lovade höja de franska minimilönerna.

De svenska politiker som driver frågan om statlig inblandning i lönebildningen må gärna be om ursäkt redan nu.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

”Vi måste våga snacka om Las”

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet som ska läggas kan bli att göra det dyrare att säga upp dem som har lång anställningstid.

Den svenska modellen fyller 80 år

Den svenska modellen fyller 80 år

DA:s Harald Gatu skriver om en överenskommelse som visat uthållighet och klarat flera kriser, men som återigen utmanas av politiker som vill lägga sig i den svenska modellen: På torsdag fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år.

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

Transport kritiserar las-uppgörelsen i annons i Dagens Arbete och KA

Transport kritiserar las-uppgörelsen i annons i Dagens Arbete och KA

Flera Transport-avdelningar riktar skarp kritik mot las-uppgörelsen på annonsplats i Dagens Arbete och Kommunalarbetaren. ”Antingen har de inte förstått, eller så sprider de fake news”, kommenterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

IF Metall och Kommunal bröt mot stadgarna genom att inte informera övriga LO om att de gjorde upp om las.
– Att vi gjort som vi gjort beror på att vi inte känt tillit till varandra, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]