Industriarbetarnas tidning

Inget petande i samförståndet

24 januari, 2019

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket. Foto: Madeleine Andersson.

Krönika De svenska politiker som driver frågan om statlig inblandning i lönebildningen bör be om ursäkt.

Den 20 december förra året fyllde Saltsjöbadsavtalet 80 år. Avtalet sägs vara startskottet för såväl den svenska modellen som den samförståndsanda som präglat Sveriges moderna utveckling.

Huruvida den svenska arbetsmarknaden kännetecknats av samförstånd låter jag vara osagt. Professor Lars Magnusson pekar i sin forskning på att intressemotsättningar varit vanliga även efter avtalet skrevs på. Där-emot tror jag att man kan beskriva Saltsjöbadsavtalet som en överenskommelse om rollfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter.

Det var nämligen det som Saltsjöbadsavtalet ledde till. Staten tog ett steg tillbaka och lät legitima parter ta ansvar för lönebildning och villkor på arbetsmarknaden. Även om det funnits utmaningar har det varit ett framgångsrikt recept för både löntagare och samhällsutvecklingen.

Modellen har visst utsatts för påfrestningar. Under 1970-talet påbörjades en reformering av arbetsrättslagarna som fick dåvarande arbetsgivareföreningen att kliva åt sidan vad gäller centraliserad lönebildning.

Detta fick följdverkningar ända in på 1990-talet då lönebildningen fungerade väldigt dåligt. Under hot om lagstiftning och arbetsgivarstrategier om att flytta ner lönebildningen på företagsnivå tog ansvarsfulla fackliga företrädare initiativ, som så småningom ledde till Industriavtalet.

Industriavtalet skrevs i Saltsjöbadsavtalets anda. De fackliga parterna förband sig att ta hänsyn till företagens konkurrenskraft och arbetsgivarna förband sig att verka för en god löne- och villkorsutveckling i industrin. Tillsammans skickade man ett tydligt budskap till staten att inte lägga sig i lönebildningen.

Jag tror det är viktigt att ha det här långa historiska perspektivet för ögonen när man betraktar den dagsaktuella debatten om arbetsmarknadsfrågor. Politiker som bedriver kampanjer för att vissa grupper ska gynnas eller för den delen driver lagstiftningskrav på arbetsrättsområdet spelar med höga insatser. Det är ett avsteg från en arbetsmarknadsmodell som är smått unik i internationell jämförelse.

Det är helt enkelt samhällsnytta att låta arbetsmarknadens parter ta ansvar för sitt eget fögderi. Den som driver utvecklingen i annan riktning riskerar att hamna i samma situation som Frankrikes premiärminister Macron i slutet på förra året. Efter stora folkliga protester bad han om ursäkt och lovade höja de franska minimilönerna.

De svenska politiker som driver frågan om statlig inblandning i lönebildningen må gärna be om ursäkt redan nu.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

”Vi måste våga snacka om Las”

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet som ska läggas kan bli att göra det dyrare att säga upp dem som har lång anställningstid.

Den svenska modellen fyller 80 år

Den svenska modellen fyller 80 år

DA:s Harald Gatu skriver om en överenskommelse som visat uthållighet och klarat flera kriser, men som återigen utmanas av politiker som vill lägga sig i den svenska modellen: På torsdag fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år.

Kan jag vägra att ta sprutan?

Kan jag vägra att ta sprutan?

Kan arbetsgivaren kräva att man vaccinerar sig mot covid-19 och har man rätt att göra det på arbetstid? Vi bad arbetsrättsjuristen Henric Ask reda ut allt du behöver veta.

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Konflikt på Cytiva: ”Vi behandlas som boskap”

Medicinteknikföretaget Cytiva i Umeå vill inte längre tillåta flextid och har sagt upp avtalet innan förhandlingarna med IF Metall slutförts. ”Så nära en otillåten stridsåtgärd man kan komma”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

Transport kritiserar las-uppgörelsen i annons i Dagens Arbete och KA

Transport kritiserar las-uppgörelsen i annons i Dagens Arbete och KA

Flera Transport-avdelningar riktar skarp kritik mot las-uppgörelsen på annonsplats i Dagens Arbete och Kommunalarbetaren. ”Antingen har de inte förstått, eller så sprider de fake news”, kommenterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.