Industriarbetarnas tidning

Nya trähusfabriken ska ge 60 jobb

18 februari, 2019

Skrivet av

I Outokumpus gamla valsverk ska trähus produceras. Foto: Fredrik Swartling.

Fortsatt tro på trä. Träindustrin har blomstrat med de senaste årens byggboom. Nu sjunker bostadsbyggandet igen, men branschen satsar för en ljus framtid. Inom ett år startar tre nya fabriker.
En av dem blåser nytt liv i Långshyttan.

Uppåt för byggen i trä

Antalet påbörjade bostäder minskade med 20 procent 2018. Beviljade bygglov rasade med 24 procent under årets tre första kvartal.

Andelen flerbostadshus som byggs i trä har ökat från 10 procent till 13 procent (2017).

Källa: SCB, Boverket och TMF

Brandsäkra hus

Ett hus byggt av trä klarar dagens brandsäkerhetskrav. Träväggar kan brandskyddsbehandlas eller kläs med gips. Sprinkler kan användas. Trästommar behåller bärförmågan mycket länge vid brand. De flesta bränder startar i bostadens inredning, inte i själva byggnaden.

Läs också: Trähus mot nya höjder

Långshyttan fick sin dödsdom för fem år sedan. Outokumpu stängde valsverket och 180 anställda fick gå. Sedan dess har fabriks­kolossen legat tyst, som ett skal av ett minne av den lilla Dala­ortens storhetstid.

– Många trodde att fler företag skulle lägga ner och att huspriserna skulle sjunka, säger Anders Karlsson, produktionschef på Setras limträfabrik i Långshyttan.

Så blev det inte. I dag finns knappt ett hus att komma över i trakten och i Outokumpus gamla jättefabrik händer det saker.

Jag jobbade på Outokumpu i åtta år. Nedläggningen kom som en chock.

Mirjami Rantakallio, anställd på Setras nya komponentfabrik.

Mirjami Rantakallio sitter i en trappa intill fingerskarvslinjen som för tillfället står still. De gör en ompostning, alltså byter dimension på virket. Det är den första maskinen som tagits i drift i valsverkets gamla lokaler. En till ska det bli, och dessutom en limlinje. Sedan är Setras nya fabrik för fönster- och dörrfoder i full gång.

På andra sidan väggen pågår något betydligt större. I dag är det en byggarbetsplats, men inom ett år inleds produktion av korslimmat trä här. På sikt ger det 60 nya jobb i Långshyttan och en mängd nya trähus i Sverige.

Korslimmat trä – KL-trä – kan användas som bjälklag, väggar och yttertak i byggnader. Fram till i dag har det bara funnits en leverantör i Sverige, men nu startar tre nya fabriker inom ett års tid. Södra har precis satt i gång sin fabrik i Värö och Stora Enso startar när som helst i Gruvön.

Mikaela Edvinsson anställdes för ett halvår sedan. Jörgen Andersson är inne på sitt 46:e år på Setra. Foto: Fredrik Swartling.

Bakgrunden till satsningarna är ett stabilt och växande intresse från arkitekter, beställare och politiker att bygga flervåningshus i trä. Antalet fabriker som levererar färdiga modulsystem har vuxit, och nu har suget efter KL-trä, som lätt kan anpassas efter varje unik byggnad, tagit ordentlig fart.

– Det har saknats en svensk industri för att det ska kunna slå igenom på riktigt, säger Anna-Lena Gull, projektledare för Setras KL-fabrik.

När tillgången hos svenska leverantörer ökar kommer intresset för att använda trä att växa ännu mer, tror hon. En stark opinion kring miljö och klimat spelar också roll. Många kommuner har en träbyggnadsstrategi som innebär att man ska pröva trä som alternativ till andra byggmaterial.

– Det leder ofta till att man väljer KL-trä för att det är en snabbare byggprocess. Dessutom finns det arbetsmiljöaspekter – det är en torrare miljö att jobba i och färre riskfyllda moment, säger Anna-Lena Gull.

Nu viker dock de senaste årens starka byggsiffror nedåt. Under 2018 minskade antalet påbörjade bostäder med 20 procent. Nedgången märks först bland småhustillverkare. Älvsbyhus lade ner fabriken i Vålberg i höstas och flera andra har minskat antalet inhyrda.

Det låter mer positivt när Dagens Arbete ringer tillverkare av flerbostadshus. Undantaget är Hjältevadshus, som varslade 100 personer när flera bostadsprojekt skjutits fram. Än så länge vittnar branschen om efterfrågan. Samtidigt håller de ett öga på utvecklingen.

– Det är lite av en vacuumkänsla för tillfället. En avvaktande känsla. Men vi har fortsatt många förfrågningar och ett stort intresse, säger Johan Åhlén, vd på Moelven Töreboda.

För oss går det jävligt bra om jag får säga så. Det är fullt skubb hela tiden”, säger Sven-Olov Andersson, ordförande för GS-facket på limträfabriken. Foto: Fredrik Swartling.

Det må komma en svacka i byggandet, men bortom den är framtiden bländande ljus enligt alla i branschen som Dagens Arbete har pratat med. Självsäkerheten bottnar i att flerbostadshus i trä tar marknadsandelar, och det är en trend som man tror kommer att fortsätta.

– Nästa gång marknaden tar fart igen kommer vi att öka dramatiskt, så om fem år kommer volymerna att vara mycket högre, säger Johan Åhlén.

Varken hos Södra, Stora Enso eller Setra uttrycks någon oro över att de alla tre ungefär samtidigt startar helt ny produktion av korslimmat trä.

– Faktum är att det är precis det här som marknaden behöver. Det behövs fler leverantörsalternativ för att bolagen ska våga ställa om, säger Jörgen Hermansson, vd på Södra Building Systems.

I Långshyttan ska KL-fabriken och komponentlinjen skapa ett träindustricenter tillsammans med limträfabriken som sedan länge finns på orten. Även den har fått känna på de senaste årens högtryck.

– För oss går det jävligt bra om jag får säga så. Det är fullt skubb hela tiden, säger Sven-Olov Andersson, ordförande för GS-facket på limträfabriken.

Med tvåskift och ett ständigt nattskift är de uppe och nosar på maxkapaciteten.

– Ska vi köra mer får vi börja med helgskift, säger Sven-Olov Andersson.

Här kan limträbalkar på upp till 21 meters längd och nästan 1,3 meters tjocklek limmas och pressas ihop. Hälften exporteras till Japan. Resten säljs till bygghandel och byggindustri.

Jan Karlsson har uppsikt över produktionen från sin kontrollhytt. Foto: Fredrik Swartling.

I en kontrollhytt sitter Jan Karlsson med uppsikt över produktionen. Han har jobbat här i snart 40 år och tycker att det känns mer och mer stabilt, särskilt nu när Setra satsar.

– Jag tror att trä har tagit andelar från betong och stål för att det har blivit mer fokus på miljö i byggandet, säger han.

Alla anställda som vill jobba i den nya KL-fabriken har fått anmäla sitt intresse. Redan nu har rekryteringen av nya medarbetare inletts och det har kommit in över 200 ansökningar. På sikt ska tre skiftlag producera 100 000 kubikmeter KL-trä om året.

Mirjami Rantakallio, som väntar på att ompostningen i komponentfabrikens nya fingerskarvslinje ska bli färdig, vill gärna vara med när KL-fabriken drar i gång. Hon har jobbat på Setra i ett år bara, men har gått på samma industrigolv tidigare.

– Jag jobbade på Outokumpu i åtta år. Nedläggningen kom som en chock, vi hade inte alls räknat med den, säger hon.

Att vara tillbaka i samma fabrikslokal kändes konstigt först. Bekant men ändå förändrat. Från bullrigt och oljigt till nytt och fräscht. Framtiden känns trygg igen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Trähus mot nya höjder

Trähus mot nya höjder

Fem helt nya fabriker på två år och ytterligare tre är på gång. Självförtroendet i branschen ökar i takt med intresset för flerbostadshus i trä.

De bygger sin drömfabrik

De bygger sin drömfabrik

Lindbäcks nya fabrik för trähus i Piteå står färdig i slutet av året. Den är drygt 5 fotbollsplaner stor, här ska det byggas 2 500 bostäder årligen. Nybygget gav vd Stefan Lindbäck och de anställda tidernas chans att planera den perfekta fabriken.

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Här är framtidens fibrer

Här är framtidens fibrer

En gång var den svenska textilindustrin dödsdömd. Men nu kan det vara här som framtidens industriarbete finns, temat för årets IF Metall-kongress. Teknisk utveckling och långsiktiga ägare ger den gamla branschen en ny chans. DA har besökt Kinna, Borås och Östersund.

Träföretagen som satsar högt

Träföretagen som satsar högt

Husföretagen har gjort investeringar i miljardklassen, vilket skapar nya jobb. Här är företagen som satsar på industriellt träbyggande.

Trähusboomen fortsätter

Trähusboomen fortsätter

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.