Nya trähusfabriken ska ge 60 jobb

Fortsatt tro på trä. Träindustrin har blomstrat med de senaste årens byggboom. Nu sjunker bostadsbyggandet igen, men branschen satsar för en ljus framtid. Inom ett år startar tre nya fabriker.
En av dem blåser nytt liv i Långshyttan.

Läs också: Trähus mot nya höjder

Långshyttan fick sin dödsdom för fem år sedan. Outokumpu stängde valsverket och 180 anställda fick gå. Sedan dess har fabriks­kolossen legat tyst, som ett skal av ett minne av den lilla Dala­ortens storhetstid.

– Många trodde att fler företag skulle lägga ner och att huspriserna skulle sjunka, säger Anders Karlsson, produktionschef på Setras limträfabrik i Långshyttan.

Så blev det inte. I dag finns knappt ett hus att komma över i trakten och i Outokumpus gamla jättefabrik händer det saker.

Jag jobbade på Outokumpu i åtta år. Nedläggningen kom som en chock.

Mirjami Rantakallio, anställd på Setras nya komponentfabrik.

Mirjami Rantakallio sitter i en trappa intill fingerskarvslinjen som för tillfället står still. De gör en ompostning, alltså byter dimension på virket. Det är den första maskinen som tagits i drift i valsverkets gamla lokaler. En till ska det bli, och dessutom en limlinje. Sedan är Setras nya fabrik för fönster- och dörrfoder i full gång.

På andra sidan väggen pågår något betydligt större. I dag är det en byggarbetsplats, men inom ett år inleds produktion av korslimmat trä här. På sikt ger det 60 nya jobb i Långshyttan och en mängd nya trähus i Sverige.

Korslimmat trä – KL-trä – kan användas som bjälklag, väggar och yttertak i byggnader. Fram till i dag har det bara funnits en leverantör i Sverige, men nu startar tre nya fabriker inom ett års tid. Södra har precis satt i gång sin fabrik i Värö och Stora Enso startar när som helst i Gruvön.

Bakgrunden till satsningarna är ett stabilt och växande intresse från arkitekter, beställare och politiker att bygga flervåningshus i trä. Antalet fabriker som levererar färdiga modulsystem har vuxit, och nu har suget efter KL-trä, som lätt kan anpassas efter varje unik byggnad, tagit ordentlig fart.

– Det har saknats en svensk industri för att det ska kunna slå igenom på riktigt, säger Anna-Lena Gull, projektledare för Setras KL-fabrik.

När tillgången hos svenska leverantörer ökar kommer intresset för att använda trä att växa ännu mer, tror hon. En stark opinion kring miljö och klimat spelar också roll. Många kommuner har en träbyggnadsstrategi som innebär att man ska pröva trä som alternativ till andra byggmaterial.

– Det leder ofta till att man väljer KL-trä för att det är en snabbare byggprocess. Dessutom finns det arbetsmiljöaspekter – det är en torrare miljö att jobba i och färre riskfyllda moment, säger Anna-Lena Gull.

Nu viker dock de senaste årens starka byggsiffror nedåt. Under 2018 minskade antalet påbörjade bostäder med 20 procent. Nedgången märks först bland småhustillverkare. Älvsbyhus lade ner fabriken i Vålberg i höstas och flera andra har minskat antalet inhyrda.

Det låter mer positivt när Dagens Arbete ringer tillverkare av flerbostadshus. Undantaget är Hjältevadshus, som varslade 100 personer när flera bostadsprojekt skjutits fram. Än så länge vittnar branschen om efterfrågan. Samtidigt håller de ett öga på utvecklingen.

– Det är lite av en vacuumkänsla för tillfället. En avvaktande känsla. Men vi har fortsatt många förfrågningar och ett stort intresse, säger Johan Åhlén, vd på Moelven Töreboda.

Det må komma en svacka i byggandet, men bortom den är framtiden bländande ljus enligt alla i branschen som Dagens Arbete har pratat med. Självsäkerheten bottnar i att flerbostadshus i trä tar marknadsandelar, och det är en trend som man tror kommer att fortsätta.

– Nästa gång marknaden tar fart igen kommer vi att öka dramatiskt, så om fem år kommer volymerna att vara mycket högre, säger Johan Åhlén.

Varken hos Södra, Stora Enso eller Setra uttrycks någon oro över att de alla tre ungefär samtidigt startar helt ny produktion av korslimmat trä.

– Faktum är att det är precis det här som marknaden behöver. Det behövs fler leverantörsalternativ för att bolagen ska våga ställa om, säger Jörgen Hermansson, vd på Södra Building Systems.

I Långshyttan ska KL-fabriken och komponentlinjen skapa ett träindustricenter tillsammans med limträfabriken som sedan länge finns på orten. Även den har fått känna på de senaste årens högtryck.

– För oss går det jävligt bra om jag får säga så. Det är fullt skubb hela tiden, säger Sven-Olov Andersson, ordförande för GS-facket på limträfabriken.

Med tvåskift och ett ständigt nattskift är de uppe och nosar på maxkapaciteten.

– Ska vi köra mer får vi börja med helgskift, säger Sven-Olov Andersson.

Här kan limträbalkar på upp till 21 meters längd och nästan 1,3 meters tjocklek limmas och pressas ihop. Hälften exporteras till Japan. Resten säljs till bygghandel och byggindustri.

I en kontrollhytt sitter Jan Karlsson med uppsikt över produktionen. Han har jobbat här i snart 40 år och tycker att det känns mer och mer stabilt, särskilt nu när Setra satsar.

– Jag tror att trä har tagit andelar från betong och stål för att det har blivit mer fokus på miljö i byggandet, säger han.

Alla anställda som vill jobba i den nya KL-fabriken har fått anmäla sitt intresse. Redan nu har rekryteringen av nya medarbetare inletts och det har kommit in över 200 ansökningar. På sikt ska tre skiftlag producera 100 000 kubikmeter KL-trä om året.

Mirjami Rantakallio, som väntar på att ompostningen i komponentfabrikens nya fingerskarvslinje ska bli färdig, vill gärna vara med när KL-fabriken drar i gång. Hon har jobbat på Setra i ett år bara, men har gått på samma industrigolv tidigare.

– Jag jobbade på Outokumpu i åtta år. Nedläggningen kom som en chock, vi hade inte alls räknat med den, säger hon.

Att vara tillbaka i samma fabrikslokal kändes konstigt först. Bekant men ändå förändrat. Från bullrigt och oljigt till nytt och fräscht. Framtiden känns trygg igen.

Marie Edholm