Industriarbetarnas tidning

Nya trähusfabriken ska ge 60 jobb

18 februari, 2019

Skrivet av

I Outokumpus gamla valsverk ska trähus produceras. Foto: Fredrik Swartling.

Fortsatt tro på trä. Träindustrin har blomstrat med de senaste årens byggboom. Nu sjunker bostadsbyggandet igen, men branschen satsar för en ljus framtid. Inom ett år startar tre nya fabriker.
En av dem blåser nytt liv i Långshyttan.

Uppåt för byggen i trä

Antalet påbörjade bostäder minskade med 20 procent 2018. Beviljade bygglov rasade med 24 procent under årets tre första kvartal.

Andelen flerbostadshus som byggs i trä har ökat från 10 procent till 13 procent (2017).

Källa: SCB, Boverket och TMF

Brandsäkra hus

Ett hus byggt av trä klarar dagens brandsäkerhetskrav. Träväggar kan brandskyddsbehandlas eller kläs med gips. Sprinkler kan användas. Trästommar behåller bärförmågan mycket länge vid brand. De flesta bränder startar i bostadens inredning, inte i själva byggnaden.

Läs också: Trähus mot nya höjder

Långshyttan fick sin dödsdom för fem år sedan. Outokumpu stängde valsverket och 180 anställda fick gå. Sedan dess har fabriks­kolossen legat tyst, som ett skal av ett minne av den lilla Dala­ortens storhetstid.

– Många trodde att fler företag skulle lägga ner och att huspriserna skulle sjunka, säger Anders Karlsson, produktionschef på Setras limträfabrik i Långshyttan.

Så blev det inte. I dag finns knappt ett hus att komma över i trakten och i Outokumpus gamla jättefabrik händer det saker.

Jag jobbade på Outokumpu i åtta år. Nedläggningen kom som en chock.

Mirjami Rantakallio, anställd på Setras nya komponentfabrik.

Mirjami Rantakallio sitter i en trappa intill fingerskarvslinjen som för tillfället står still. De gör en ompostning, alltså byter dimension på virket. Det är den första maskinen som tagits i drift i valsverkets gamla lokaler. En till ska det bli, och dessutom en limlinje. Sedan är Setras nya fabrik för fönster- och dörrfoder i full gång.

På andra sidan väggen pågår något betydligt större. I dag är det en byggarbetsplats, men inom ett år inleds produktion av korslimmat trä här. På sikt ger det 60 nya jobb i Långshyttan och en mängd nya trähus i Sverige.

Korslimmat trä – KL-trä – kan användas som bjälklag, väggar och yttertak i byggnader. Fram till i dag har det bara funnits en leverantör i Sverige, men nu startar tre nya fabriker inom ett års tid. Södra har precis satt i gång sin fabrik i Värö och Stora Enso startar när som helst i Gruvön.

Mikaela Edvinsson anställdes för ett halvår sedan. Jörgen Andersson är inne på sitt 46:e år på Setra. Foto: Fredrik Swartling.

Bakgrunden till satsningarna är ett stabilt och växande intresse från arkitekter, beställare och politiker att bygga flervåningshus i trä. Antalet fabriker som levererar färdiga modulsystem har vuxit, och nu har suget efter KL-trä, som lätt kan anpassas efter varje unik byggnad, tagit ordentlig fart.

– Det har saknats en svensk industri för att det ska kunna slå igenom på riktigt, säger Anna-Lena Gull, projektledare för Setras KL-fabrik.

När tillgången hos svenska leverantörer ökar kommer intresset för att använda trä att växa ännu mer, tror hon. En stark opinion kring miljö och klimat spelar också roll. Många kommuner har en träbyggnadsstrategi som innebär att man ska pröva trä som alternativ till andra byggmaterial.

– Det leder ofta till att man väljer KL-trä för att det är en snabbare byggprocess. Dessutom finns det arbetsmiljöaspekter – det är en torrare miljö att jobba i och färre riskfyllda moment, säger Anna-Lena Gull.

Nu viker dock de senaste årens starka byggsiffror nedåt. Under 2018 minskade antalet påbörjade bostäder med 20 procent. Nedgången märks först bland småhustillverkare. Älvsbyhus lade ner fabriken i Vålberg i höstas och flera andra har minskat antalet inhyrda.

Det låter mer positivt när Dagens Arbete ringer tillverkare av flerbostadshus. Undantaget är Hjältevadshus, som varslade 100 personer när flera bostadsprojekt skjutits fram. Än så länge vittnar branschen om efterfrågan. Samtidigt håller de ett öga på utvecklingen.

– Det är lite av en vacuumkänsla för tillfället. En avvaktande känsla. Men vi har fortsatt många förfrågningar och ett stort intresse, säger Johan Åhlén, vd på Moelven Töreboda.

För oss går det jävligt bra om jag får säga så. Det är fullt skubb hela tiden”, säger Sven-Olov Andersson, ordförande för GS-facket på limträfabriken. Foto: Fredrik Swartling.

Det må komma en svacka i byggandet, men bortom den är framtiden bländande ljus enligt alla i branschen som Dagens Arbete har pratat med. Självsäkerheten bottnar i att flerbostadshus i trä tar marknadsandelar, och det är en trend som man tror kommer att fortsätta.

– Nästa gång marknaden tar fart igen kommer vi att öka dramatiskt, så om fem år kommer volymerna att vara mycket högre, säger Johan Åhlén.

Varken hos Södra, Stora Enso eller Setra uttrycks någon oro över att de alla tre ungefär samtidigt startar helt ny produktion av korslimmat trä.

– Faktum är att det är precis det här som marknaden behöver. Det behövs fler leverantörsalternativ för att bolagen ska våga ställa om, säger Jörgen Hermansson, vd på Södra Building Systems.

I Långshyttan ska KL-fabriken och komponentlinjen skapa ett träindustricenter tillsammans med limträfabriken som sedan länge finns på orten. Även den har fått känna på de senaste årens högtryck.

– För oss går det jävligt bra om jag får säga så. Det är fullt skubb hela tiden, säger Sven-Olov Andersson, ordförande för GS-facket på limträfabriken.

Med tvåskift och ett ständigt nattskift är de uppe och nosar på maxkapaciteten.

– Ska vi köra mer får vi börja med helgskift, säger Sven-Olov Andersson.

Här kan limträbalkar på upp till 21 meters längd och nästan 1,3 meters tjocklek limmas och pressas ihop. Hälften exporteras till Japan. Resten säljs till bygghandel och byggindustri.

Jan Karlsson har uppsikt över produktionen från sin kontrollhytt. Foto: Fredrik Swartling.

I en kontrollhytt sitter Jan Karlsson med uppsikt över produktionen. Han har jobbat här i snart 40 år och tycker att det känns mer och mer stabilt, särskilt nu när Setra satsar.

– Jag tror att trä har tagit andelar från betong och stål för att det har blivit mer fokus på miljö i byggandet, säger han.

Alla anställda som vill jobba i den nya KL-fabriken har fått anmäla sitt intresse. Redan nu har rekryteringen av nya medarbetare inletts och det har kommit in över 200 ansökningar. På sikt ska tre skiftlag producera 100 000 kubikmeter KL-trä om året.

Mirjami Rantakallio, som väntar på att ompostningen i komponentfabrikens nya fingerskarvslinje ska bli färdig, vill gärna vara med när KL-fabriken drar i gång. Hon har jobbat på Setra i ett år bara, men har gått på samma industrigolv tidigare.

– Jag jobbade på Outokumpu i åtta år. Nedläggningen kom som en chock, vi hade inte alls räknat med den, säger hon.

Att vara tillbaka i samma fabrikslokal kändes konstigt först. Bekant men ändå förändrat. Från bullrigt och oljigt till nytt och fräscht. Framtiden känns trygg igen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Trähus mot nya höjder

Trähus mot nya höjder

Fem helt nya fabriker på två år och ytterligare tre är på gång. Självförtroendet i branschen ökar i takt med intresset för flerbostadshus i trä.

De bygger sin drömfabrik

De bygger sin drömfabrik

Lindbäcks nya fabrik för trähus i Piteå står färdig i slutet av året. Den är drygt 5 fotbollsplaner stor, här ska det byggas 2 500 bostäder årligen. Nybygget gav vd Stefan Lindbäck och de anställda tidernas chans att planera den perfekta fabriken.

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Här är framtidens fibrer

Här är framtidens fibrer

En gång var den svenska textilindustrin dödsdömd. Men nu kan det vara här som framtidens industriarbete finns, temat för årets IF Metall-kongress. Teknisk utveckling och långsiktiga ägare ger den gamla branschen en ny chans. DA har besökt Kinna, Borås och Östersund.

Träföretagen som satsar högt

Träföretagen som satsar högt

Husföretagen har gjort investeringar i miljardklassen, vilket skapar nya jobb. Här är företagen som satsar på industriellt träbyggande.

Trähusboomen fortsätter

Trähusboomen fortsätter

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?