”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Den växande trähusindustrin

Foto: Fredrik Swartling.

Nya trähusfabriken ska ge 60 jobb

I Outokumpus gamla valsverk ska trähus produceras. Foto: Fredrik Swartling.

Fortsatt tro på trä. Träindustrin har blomstrat med de senaste årens byggboom. Nu sjunker bostadsbyggandet igen, men branschen satsar för en ljus framtid. Inom ett år startar tre nya fabriker.
En av dem blåser nytt liv i Långshyttan.

Uppåt för byggen i trä

Antalet påbörjade bostäder minskade med 20 procent 2018. Beviljade bygglov rasade med 24 procent under årets tre första kvartal.

Andelen flerbostadshus som byggs i trä har ökat från 10 procent till 13 procent (2017).

Källa: SCB, Boverket och TMF

Brandsäkra hus

Ett hus byggt av trä klarar dagens brandsäkerhetskrav. Träväggar kan brandskyddsbehandlas eller kläs med gips. Sprinkler kan användas. Trästommar behåller bärförmågan mycket länge vid brand. De flesta bränder startar i bostadens inredning, inte i själva byggnaden.

Läs också: Trähus mot nya höjder

Långshyttan fick sin dödsdom för fem år sedan. Outokumpu stängde valsverket och 180 anställda fick gå. Sedan dess har fabriks­kolossen legat tyst, som ett skal av ett minne av den lilla Dala­ortens storhetstid.

– Många trodde att fler företag skulle lägga ner och att huspriserna skulle sjunka, säger Anders Karlsson, produktionschef på Setras limträfabrik i Långshyttan.

Så blev det inte. I dag finns knappt ett hus att komma över i trakten och i Outokumpus gamla jättefabrik händer det saker.

Jag jobbade på Outokumpu i åtta år. Nedläggningen kom som en chock.

Mirjami Rantakallio, anställd på Setras nya komponentfabrik.

Mirjami Rantakallio sitter i en trappa intill fingerskarvslinjen som för tillfället står still. De gör en ompostning, alltså byter dimension på virket. Det är den första maskinen som tagits i drift i valsverkets gamla lokaler. En till ska det bli, och dessutom en limlinje. Sedan är Setras nya fabrik för fönster- och dörrfoder i full gång.

På andra sidan väggen pågår något betydligt större. I dag är det en byggarbetsplats, men inom ett år inleds produktion av korslimmat trä här. På sikt ger det 60 nya jobb i Långshyttan och en mängd nya trähus i Sverige.

Korslimmat trä – KL-trä – kan användas som bjälklag, väggar och yttertak i byggnader. Fram till i dag har det bara funnits en leverantör i Sverige, men nu startar tre nya fabriker inom ett års tid. Södra har precis satt i gång sin fabrik i Värö och Stora Enso startar när som helst i Gruvön.

Mikaela Edvinsson anställdes för ett halvår sedan. Jörgen Andersson är inne på sitt 46:e år på Setra. Foto: Fredrik Swartling.

Bakgrunden till satsningarna är ett stabilt och växande intresse från arkitekter, beställare och politiker att bygga flervåningshus i trä. Antalet fabriker som levererar färdiga modulsystem har vuxit, och nu har suget efter KL-trä, som lätt kan anpassas efter varje unik byggnad, tagit ordentlig fart.

– Det har saknats en svensk industri för att det ska kunna slå igenom på riktigt, säger Anna-Lena Gull, projektledare för Setras KL-fabrik.

När tillgången hos svenska leverantörer ökar kommer intresset för att använda trä att växa ännu mer, tror hon. En stark opinion kring miljö och klimat spelar också roll. Många kommuner har en träbyggnadsstrategi som innebär att man ska pröva trä som alternativ till andra byggmaterial.

– Det leder ofta till att man väljer KL-trä för att det är en snabbare byggprocess. Dessutom finns det arbetsmiljöaspekter – det är en torrare miljö att jobba i och färre riskfyllda moment, säger Anna-Lena Gull.

Nu viker dock de senaste årens starka byggsiffror nedåt. Under 2018 minskade antalet påbörjade bostäder med 20 procent. Nedgången märks först bland småhustillverkare. Älvsbyhus lade ner fabriken i Vålberg i höstas och flera andra har minskat antalet inhyrda.

Det låter mer positivt när Dagens Arbete ringer tillverkare av flerbostadshus. Undantaget är Hjältevadshus, som varslade 100 personer när flera bostadsprojekt skjutits fram. Än så länge vittnar branschen om efterfrågan. Samtidigt håller de ett öga på utvecklingen.

– Det är lite av en vacuumkänsla för tillfället. En avvaktande känsla. Men vi har fortsatt många förfrågningar och ett stort intresse, säger Johan Åhlén, vd på Moelven Töreboda.

För oss går det jävligt bra om jag får säga så. Det är fullt skubb hela tiden”, säger Sven-Olov Andersson, ordförande för GS-facket på limträfabriken. Foto: Fredrik Swartling.

Det må komma en svacka i byggandet, men bortom den är framtiden bländande ljus enligt alla i branschen som Dagens Arbete har pratat med. Självsäkerheten bottnar i att flerbostadshus i trä tar marknadsandelar, och det är en trend som man tror kommer att fortsätta.

– Nästa gång marknaden tar fart igen kommer vi att öka dramatiskt, så om fem år kommer volymerna att vara mycket högre, säger Johan Åhlén.

Varken hos Södra, Stora Enso eller Setra uttrycks någon oro över att de alla tre ungefär samtidigt startar helt ny produktion av korslimmat trä.

– Faktum är att det är precis det här som marknaden behöver. Det behövs fler leverantörsalternativ för att bolagen ska våga ställa om, säger Jörgen Hermansson, vd på Södra Building Systems.

I Långshyttan ska KL-fabriken och komponentlinjen skapa ett träindustricenter tillsammans med limträfabriken som sedan länge finns på orten. Även den har fått känna på de senaste årens högtryck.

– För oss går det jävligt bra om jag får säga så. Det är fullt skubb hela tiden, säger Sven-Olov Andersson, ordförande för GS-facket på limträfabriken.

Med tvåskift och ett ständigt nattskift är de uppe och nosar på maxkapaciteten.

– Ska vi köra mer får vi börja med helgskift, säger Sven-Olov Andersson.

Här kan limträbalkar på upp till 21 meters längd och nästan 1,3 meters tjocklek limmas och pressas ihop. Hälften exporteras till Japan. Resten säljs till bygghandel och byggindustri.

Jan Karlsson har uppsikt över produktionen från sin kontrollhytt. Foto: Fredrik Swartling.

I en kontrollhytt sitter Jan Karlsson med uppsikt över produktionen. Han har jobbat här i snart 40 år och tycker att det känns mer och mer stabilt, särskilt nu när Setra satsar.

– Jag tror att trä har tagit andelar från betong och stål för att det har blivit mer fokus på miljö i byggandet, säger han.

Alla anställda som vill jobba i den nya KL-fabriken har fått anmäla sitt intresse. Redan nu har rekryteringen av nya medarbetare inletts och det har kommit in över 200 ansökningar. På sikt ska tre skiftlag producera 100 000 kubikmeter KL-trä om året.

Mirjami Rantakallio, som väntar på att ompostningen i komponentfabrikens nya fingerskarvslinje ska bli färdig, vill gärna vara med när KL-fabriken drar i gång. Hon har jobbat på Setra i ett år bara, men har gått på samma industrigolv tidigare.

– Jag jobbade på Outokumpu i åtta år. Nedläggningen kom som en chock, vi hade inte alls räknat med den, säger hon.

Att vara tillbaka i samma fabrikslokal kändes konstigt först. Bekant men ändå förändrat. Från bullrigt och oljigt till nytt och fräscht. Framtiden känns trygg igen.

Läs mer: Teknik och miljö


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Trähus mot nya höjder

Fem helt nya fabriker på två år och ytterligare tre är på gång. Självförtroendet i branschen ökar i takt med intresset för flerbostadshus i trä.

Trähusboomen fortsätter

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

De bygger sin drömfabrik

Lindbäcks nya fabrik för trähus i Piteå står färdig i slutet av året. Den är drygt 5 fotbollsplaner stor, här ska det byggas 2 500 bostäder årligen. Nybygget gav vd Stefan Lindbäck och de anställda tidernas chans att planera den perfekta fabriken.

En skiss på det 34 våningar höga trähuset som vann HSB:s tävling.

Träföretagen som satsar högt

Hela listanHusföretagen har gjort investeringar i miljardklassen, vilket skapar nya jobb. Här är företagen som satsar på industriellt träbyggande.

Läs mer från Dagens Arbete:

Giftig mark

Arbete pågår – då stoppas saneringen

MiljöskuldDe anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här finns den giftiga marken

KartaEn lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

”Det är bara att lyssna på forskarna”

DA MÖTERStefan Ekdahl, operatör på Stora Enso i Fors, var en av initiativtagarna till att Pappers införde en miljöpolicy i somras. Och – han lever som han lär.

Robotiseringen av arbetslivet

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

2

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

BÅDE VÄN OCH FIENDERobotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning. Läs eller lyssna på vårt reportage.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Northvolt

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Industrin och klimatet

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

”Klimatomställning gynnar gruvindustrin”

Klimatomställningen kommer att lyfta gruvindustrin. Det nya resurssnåla samhället kräver mer metaller, säger Bolidens vd Mikael Staffas.

Solkraft ger bättre bygge

PÅ GOLVETDerome Plusshus nya anläggning i halländska Värö är byggd både för att skona både naturen och de anställda: Solceller på taket och färg utan tillsatser.

Älvsbacka Strand, Skellefteå.

Rekordlyft för trä i flerbostadhus

BRANSCHLYFTDet svenska bostadsbyggandet minskar nu från de senaste årens höga nivåer, men trähusindustrin är tydligt optimistiskt. Dels byggdes det rekordmånga lägenheter i trä i fjol, dels ökar dess marknadsandel.

Nya husfabriken en solskenshistoria

FÖRNYBARTDerome Plusshus nya husfabrik i halländska Värö får kraften ovanifrån. Solcellerna drogs igång förra veckan, resten av elen kommer från vind och vatten.

Skorna av på tysta jättefabriken

ArbetsmiljöJobben har tryggats och arbetsmiljön har blivit bättre med mångmiljardinvesteringen på Östrand. Men en liten detalj har irriterat: Heltäckningsmattan i den nya driftcentralen.

Veteranmaskinen vid forskningsfronten

TestverkstadHit till ett gult hus i centrala Stockholm skickar all världens företag råvara för att experimentera. Nån vill kapa materialåtgången i konventionellt papper, nån annan vill testa att göra papper av avlagda textilier, en tredje vill göra det elastiskt som gummi.

Små vikningar löser stora problem

Konsten att vika papper till skulpturer är flera hundra år gammal. Nu har origami fått en annan roll – att designa rymdteleskop, operationsrobotar och krockkuddar i bilar.

Framtidens kontrollrum kartläggs

Ny teknikHur skapar man en bra arbetsplats när allt digitaliseras? Det ska forskare undersöka på SSAB.

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

De nya smarta robotarna kommer inte att ersätta människan, och kan göra industriarbetet roligare, tror Erik Billing vid Skövde högskola. ”Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala.”

Hjälp från ovan

TeknikHär är verktyget som sparar tid och höjer kvaliteten. Häng med skogsbrukets nya älskling drönaren på en inspektion från luften.

Verklighetens Science Fiction

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

”För mig började det med Star Wars”

Skälet till att science fiction-författare har rätt så ofta beror helt enkelt på att de gissar så mycket, enligt litteraturvetaren Jerry Määttä.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.