Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Kompetens­utveckling behövs nu!

21 mars, 2019

Skrivet av

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Krönika Nästan sju av tio av IF Metalls medlemmar säger att de inte har fått någon kompetensutveckling det senaste året. Så kan vi inte ha det.

Nästan hälften av IF Metalls medlemmar tycker inte att arbetsgivaren tar ansvar för att ge den kompetensutveckling som behövs. Drygt var tredje tror att det skulle vara svårt att få ett motsvarande jobb någon annanstans om de förlorade jobbet. Det visar en ny undersökning som Novus har gjort.

Så här kan vi inte ha det.

Arbetsgivarna måste ta ett större ansvar för att erbjuda de anställda mer kompetensutveckling. Det kommer att vara vårt krav i förhandlingarna om arbetsrätten.

Januariavtalet säger att en statlig utredare kommer att föreslå förändringar i arbetsrätten, om inte arbetsmarknadens parter förhandlar fram en egen lösning. För IF Metall är det självklart att det är facken och arbetsgivarna, inte politikerna, som ska bestämma spelreglerna på arbetsmarknaden.

Vi ogillar att Januariavtalet hotar med en statlig utredning för att få parterna att göra upp om arbetsrätten, men vi kommer att delta konstruktivt i förhandlingarna. Att kräva mer kompetensutveckling av arbetsgivarna är viktigt för oss, för att vi ser att just bristen på kompetensutveckling försvagar anställningsskyddet för många industriarbetare.

I dag gäller ofta inte turordningsreglerna ”sist in, först ut” vid uppsägningar, eftersom det krävs att den som ska arbeta kvar har tillräckliga kvalifikationer. Om arbetsgivarna fick större ansvar för att erbjuda kompetensutveckling till de anställda, skulle fler ha tillräckliga kvalifikationer. Då skulle ”sist in, först ut” gälla på riktigt.

Digitaliseringen och automatiseringen innebär att många industriarbetare behöver rustas med ny kompetens för att kunna ta de nya, mer avancerade jobb som ersätter de gamla. Redan i dag har industrin svårt att få tag i rätt utbildad arbetskraft.

Trots det går det väldigt trögt att avsätta resurser till kompetensutveckling. Inte bara arbetsgivarna, utan även politikerna, måste omsätta de vackra orden i praktisk handling.

Det krävs fler kortare utbildningar som kan läsas på deltid, kvällstid eller distans. Och den som väljer att vidareutbilda sig måste ha rimliga möjligheter att försörja sig. I dag är a-kassan inte anpassad för studier, och studiemedelssystemet är inte anpassat för redan yrkesverksamma. Det gör det i praktiken svårt för många vuxna att vidareutbilda sig. För den som har hem och barn att försörja blir priset för högt, vilket gör att många inte vågar satsa.

Arbetsuppgifterna i industrin förändras snabbt, i takt med den nya tekniken. Ändå säger nästan sju av tio av IF Metalls medlemmar att de inte har fått någon kompetensutveckling det senaste året. Det är bråttom att komma till rätta med det här.

Marie Nilsson, förbundsordförande, IF Metall

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Så här vill utredaren ändra las

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Vi måste få slut på otryggheten

Vi måste få slut på otryggheten

I praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Årtiondets första utmaningar är här

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

Satsa på industri­arbetarnas kunskap

Satsa på industri­arbetarnas kunskap

Ingen ska behöva bli uppsagd från jobbet bara för att man inte har fått kompetensutveckling. Politiken måste helt enkelt anpassas efter en ny verklighet.

Industri­arbetare, framtiden är vår!

Industri­arbetare, framtiden är vår!

Svensk industri bejakar teknik-utvecklingen och kan vara en del av lösningen för klimatet.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?