Oro när facket förhandlar om turordning
Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.
Industriarbetarnas tidning
13 maj, 2019
Skrivet av Anna Julius
Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.
– Vi tycker metoden och tillfället är fel, säger förbundets förhandlingschef Pontus Georgsson (bilden).
Ämnet kommer att diskuteras på Pappers förbundsårsmöte nästa vecka. Förbundet har som första förbund meddelat LO att man inte tänker delta i förhandlingarna.
Förhandlingarna leds av LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, och är en följd av att regeringen, Centern och Liberalerna kommit överens om att det ska bli fler undantag i turordningsreglerna. Om inte parterna kommer överens hotar lagstiftning.
Förhandlingschefen Pontus Georgsson säger att Pappers tidigare varnat för att ge sig in i den typen av förhandlingar, även om han tycker att fackets krav på bättre omställning och kompetensutveckling i grunden är bra.
– Vi vill egentligen att vi skulle ta det i den vanliga avtalsrörelsen.
Nu görs det under en lång tid av fredsplikt och Pappers tror att man skulle ha större möjlighet att sätta press på arbetsgivarna om det i stället gjordes närmare avtalens utgång.
– Vi vill hellre gå framåt än att göra avkall på saker, det är så vi bäst företräder våra medlemmar.
Varken IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä eller LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson vill kommentera Pappers avhopp i nuläget.
Pappers förbundsordförande Matts Jutterström, som avled den 11 maj, skrev om beslutet att inte delta i förhandlingarna i sin sista krönika i Dagens Arbete.
Är det inte bättre ju fler fackförbund som är med i diskussionerna? Lättare att bevaka medlemmarnas intressen, och bättre att arbetsmarknadens parter kommer överens. Hellre det än att politikerna ska tillåtas klampa in som elefanter i ett glashus. Ge inte upp!
Helt rätt beslut. Uppfattningen att arbretsgivarna är villiga att betala för förändringar i LAS i form av utökad omställning/kompetensutveckling är närmast naivt. Hur mycket incitament behöver en arbetsgivare för att kompetensutveckla en medarbetare? Hen betalar ju lön (förhopningsvis) på regelbunden basis till medarbetaren i fråga redan. Är inte det incitament nog? När det gäller omställning så är jag tveksam till att arbetsgivare vill betala mer än de gör nu för medarbetare de inte vill ha kvar längre (för det är det det handlar om i praktiken).
Förhandlingar under hot från regeringen, som enbart gynnar arbetsgivarna. Det behövs fler avhopp. För övrigt tror jag att förhandlingarna kommer att bryta samman. Då får våran socialdemokratiska regering visa korten, om de fortfarande är ett parti för arbetarna!