”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Foto: Fredrik Swartling.

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

Foto: Fredrik Swartling.

Eyetracking Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Gnosjö automat­svarvning

Cirka 60 anställda.

Svarvar metall­komponenter, ofta små, i serier mellan
100 och 12 miljoner.

De största kunderna finns inom bilindustrin, men mycket säljs också till övrig verkstads­industri.

Över 60 procent går på export, främst till Europa.

 

250 000

kronor ungefär kostar en utrustning med eyetrackingglasögon.

På videoklippet ser vi ett par händer som skruvar på en metallcylinder. Över det rör sig en gul cirkel. Cirkeln kretsar över maskindelarna, flyttar sig till en dator, tillbaka.
Det vi ser är exakt vad operatören Richard Berner såg när filmen spelades in och han förberedde inför verktygsbyte på en maskin. Men vi ser också något mer: Den gula cirkeln visar var han fäste blicken.

Under inspelningen hade Richard på sig ett par glasögon för eyetracking, ögonspårning. En kamera på glasögonen spelade in det han såg. Två små kameror inåt på varje glasöga registrerade hur hans ögon rörde sig. Det är de som skapar cirkeln.
Richard skrattar lite när han ser filmen.

– Nästa gång ska jag jobba lite långsammare så man hinner med att se vad jag gör.

Just den här filmen är ett test, men den skulle kunna användas i utbildning. En erfaren person som Richard har på sig glasögonen när han utför en arbetsuppgift. Sedan kan en nyanställd titta på filmsnutten för att se exakt vilka moment han gör, och var han fäster sin uppmärksamhet.

– Det finns så mycket smådetaljer som man vill få fram, det gör man här, säger Richard, med snart 14 år på företaget.

Gnosjö automatsvarvning är ett av tre företag som ingår i ett försök med eyetracking i industrin. De fick frågan från Skärteknikcentrum, och tackade ja, berättar vd Linda Fransson.

– Det är spännande med ny teknik. Sedan, om det är det här vi kommer använda i slutändan, det vet vi inte.

Hon tror att just utbildning är det område där eyetracking är mest användbart. Att skriva ner alla instruktioner, eller säga dem, kan ta tid och leda till missförstånd. Men eyetracking kan också användas till annat – till exempel att två personer som gör samma moment kan jämföra hur de jobbar.

Så här ser det ut inifrån eyetracking-glasögonen. Den lilla ringen visar var användaren fäster sin blick. Nu håller den här typen av filmer på att ­analyseras för att hitta metoder att använda tekniken i metallindustrin.

Ännu ett sätt att övervaka anställda, kan man fråga. Richard Berner hade inga problem med att någon kunde se exakt vad han gjorde och var han tittade.

– Inte om man har varit här så länge. Om man är nybörjare kanske man blir mer nervös.

”Det handlar om att hitta bra sätt att jobba på”, säger vd Linda Fransson. Foto: Fredrik Swartling.

Linda Fransson understryker att de inte vill övervaka. Filmerna är bara korta sekvenser

– Det handlar om att hitta bra sätt att jobba på.

Ett par eyetrackingglasögon är dyra – en utrustning kan kosta 250 000 kronor. Linda Fransson tror ändå det kan vara värt det.

– Vi har ju maskiner för 10–15 miljoner. Men man pratar inte så mycket om investeringar i människor.

Richard säger att han knappt tänkte att han hade glasögonen på sig.

– Jag hade gärna testat mer.

Martin Arvidsson.

”Får upp ­ögonen för finesser”

Tekniken finns, nu gäller det att testa hur eye­tracking kan användas i metallindustrin.

Tre företag ingår i ett ­treårsprojekt tillsammans med bland annat Svenskt skärteknikcentrum, IF Metall och Teknikföre­tagen.

Martin Arvidsson på företaget Tobii leder projektet. Just nu håller han på att samla in data om vad arbetarna fokuserar sin blick på och hur miljön runt omkring dem påverkar arbetet. Sedan ska man utveckla sätt att använda eyetracking för att föra över kunskap som kan användas ute på före­tagen, eller av utbildningsföretag.

– Det viktiga är att vi hittar en bra metod för hur man använder det bäst.

Något man alltid ser när man testar är att anställda lär sig mycket om hur de jobbar.

Mycket sker annars automatiskt, utan att de tänker på hur de gör.

Det blir också tydligt att arbetsledare inte alltid vet vad som händer under en arbetsdag.

– De får upp ögonen för finesser och hinder som de inte känt till.

Företagen i projektet är Gnosjö automatsvarvning, Bufab och Uddeholm.


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Vill tillbaka till landslaget

PROFILENVolvomontören Ronny Röhr tävlade i tio år i svenska dartlandslaget. I höst börjar han träna för att på nytt försöka säkra en plats. Här berättar han om hur man gör för att hålla fokus, och om pilkasten han minns.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1
Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.