Industriarbetarnas tidning

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

17 juni, 2019

Skrivet av

Foto: Fredrik Swartling.

Eyetracking Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Gnosjö automat­svarvning

Cirka 60 anställda.

Svarvar metall­komponenter, ofta små, i serier mellan
100 och 12 miljoner.

De största kunderna finns inom bilindustrin, men mycket säljs också till övrig verkstads­industri.

Över 60 procent går på export, främst till Europa.

 

250 000

kronor ungefär kostar en utrustning med eyetrackingglasögon.

På videoklippet ser vi ett par händer som skruvar på en metallcylinder. Över det rör sig en gul cirkel. Cirkeln kretsar över maskindelarna, flyttar sig till en dator, tillbaka.
Det vi ser är exakt vad operatören Richard Berner såg när filmen spelades in och han förberedde inför verktygsbyte på en maskin. Men vi ser också något mer: Den gula cirkeln visar var han fäste blicken.

Under inspelningen hade Richard på sig ett par glasögon för eyetracking, ögonspårning. En kamera på glasögonen spelade in det han såg. Två små kameror inåt på varje glasöga registrerade hur hans ögon rörde sig. Det är de som skapar cirkeln.
Richard skrattar lite när han ser filmen.

– Nästa gång ska jag jobba lite långsammare så man hinner med att se vad jag gör.

Just den här filmen är ett test, men den skulle kunna användas i utbildning. En erfaren person som Richard har på sig glasögonen när han utför en arbetsuppgift. Sedan kan en nyanställd titta på filmsnutten för att se exakt vilka moment han gör, och var han fäster sin uppmärksamhet.

– Det finns så mycket smådetaljer som man vill få fram, det gör man här, säger Richard, med snart 14 år på företaget.

Gnosjö automatsvarvning är ett av tre företag som ingår i ett försök med eyetracking i industrin. De fick frågan från Skärteknikcentrum, och tackade ja, berättar vd Linda Fransson.

– Det är spännande med ny teknik. Sedan, om det är det här vi kommer använda i slutändan, det vet vi inte.

Hon tror att just utbildning är det område där eyetracking är mest användbart. Att skriva ner alla instruktioner, eller säga dem, kan ta tid och leda till missförstånd. Men eyetracking kan också användas till annat – till exempel att två personer som gör samma moment kan jämföra hur de jobbar.

Ännu ett sätt att övervaka anställda, kan man fråga. Richard Berner hade inga problem med att någon kunde se exakt vad han gjorde och var han tittade.

– Inte om man har varit här så länge. Om man är nybörjare kanske man blir mer nervös.

”Det handlar om att hitta bra sätt att jobba på”, säger vd Linda Fransson. Foto: Fredrik Swartling.

Linda Fransson understryker att de inte vill övervaka. Filmerna är bara korta sekvenser

– Det handlar om att hitta bra sätt att jobba på.

Ett par eyetrackingglasögon är dyra – en utrustning kan kosta 250 000 kronor. Linda Fransson tror ändå det kan vara värt det.

– Vi har ju maskiner för 10–15 miljoner. Men man pratar inte så mycket om investeringar i människor.

Richard säger att han knappt tänkte att han hade glasögonen på sig.

– Jag hade gärna testat mer.

Martin Arvidsson.
”Får upp ­ögonen för finesser”

Tekniken finns, nu gäller det att testa hur eye­tracking kan användas i metallindustrin.

Tre företag ingår i ett ­treårsprojekt tillsammans med bland annat Svenskt skärteknikcentrum, IF Metall och Teknikföre­tagen.

Martin Arvidsson på företaget Tobii leder projektet. Just nu håller han på att samla in data om vad arbetarna fokuserar sin blick på och hur miljön runt omkring dem påverkar arbetet. Sedan ska man utveckla sätt att använda eyetracking för att föra över kunskap som kan användas ute på före­tagen, eller av utbildningsföretag.

– Det viktiga är att vi hittar en bra metod för hur man använder det bäst.

Något man alltid ser när man testar är att anställda lär sig mycket om hur de jobbar.

Mycket sker annars automatiskt, utan att de tänker på hur de gör.

Det blir också tydligt att arbetsledare inte alltid vet vad som händer under en arbetsdag.

– De får upp ögonen för finesser och hinder som de inte känt till.

Företagen i projektet är Gnosjö automatsvarvning, Bufab och Uddeholm.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

Det finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

”Största skillnaden är ljudnivån”

”Största skillnaden är ljudnivån”

Gruvbolaget Boliden satsar på eldrift i Aitik. Med fyra truckar som går på el från vattenkraft sparar bolaget 800 000 liter diesel per år.

Framtidens kontrollrum kartläggs

Framtidens kontrollrum kartläggs

Hur skapar man en bra arbetsplats när allt digitaliseras? Det ska forskare undersöka på SSAB.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

Det måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman
och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

Facket utbildar på Samhall

Sju LO-förbund gör en satsning på fackligt engagerade inom Samhall. Med start i mars kommer utbildningar att hållas på sex orter från norr till söder.

Du som är skyddsombud – TACK!

Du som är skyddsombud – TACK!

”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

Snacket som ska ge skydd

Snacket som ska ge skydd

Ny utbildning ska göra det lättare för skyddsombud och chefer att prata med varandra.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.