Industriarbetarnas tidning

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

17 juni, 2019

Skrivet av

Foto: Fredrik Swartling.

Eyetracking Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Gnosjö automat­svarvning

Cirka 60 anställda.

Svarvar metall­komponenter, ofta små, i serier mellan
100 och 12 miljoner.

De största kunderna finns inom bilindustrin, men mycket säljs också till övrig verkstads­industri.

Över 60 procent går på export, främst till Europa.

 

250 000

kronor ungefär kostar en utrustning med eyetrackingglasögon.

På videoklippet ser vi ett par händer som skruvar på en metallcylinder. Över det rör sig en gul cirkel. Cirkeln kretsar över maskindelarna, flyttar sig till en dator, tillbaka.
Det vi ser är exakt vad operatören Richard Berner såg när filmen spelades in och han förberedde inför verktygsbyte på en maskin. Men vi ser också något mer: Den gula cirkeln visar var han fäste blicken.

Under inspelningen hade Richard på sig ett par glasögon för eyetracking, ögonspårning. En kamera på glasögonen spelade in det han såg. Två små kameror inåt på varje glasöga registrerade hur hans ögon rörde sig. Det är de som skapar cirkeln.
Richard skrattar lite när han ser filmen.

– Nästa gång ska jag jobba lite långsammare så man hinner med att se vad jag gör.

Just den här filmen är ett test, men den skulle kunna användas i utbildning. En erfaren person som Richard har på sig glasögonen när han utför en arbetsuppgift. Sedan kan en nyanställd titta på filmsnutten för att se exakt vilka moment han gör, och var han fäster sin uppmärksamhet.

– Det finns så mycket smådetaljer som man vill få fram, det gör man här, säger Richard, med snart 14 år på företaget.

Gnosjö automatsvarvning är ett av tre företag som ingår i ett försök med eyetracking i industrin. De fick frågan från Skärteknikcentrum, och tackade ja, berättar vd Linda Fransson.

– Det är spännande med ny teknik. Sedan, om det är det här vi kommer använda i slutändan, det vet vi inte.

Hon tror att just utbildning är det område där eyetracking är mest användbart. Att skriva ner alla instruktioner, eller säga dem, kan ta tid och leda till missförstånd. Men eyetracking kan också användas till annat – till exempel att två personer som gör samma moment kan jämföra hur de jobbar.

Ännu ett sätt att övervaka anställda, kan man fråga. Richard Berner hade inga problem med att någon kunde se exakt vad han gjorde och var han tittade.

– Inte om man har varit här så länge. Om man är nybörjare kanske man blir mer nervös.

”Det handlar om att hitta bra sätt att jobba på”, säger vd Linda Fransson. Foto: Fredrik Swartling.

Linda Fransson understryker att de inte vill övervaka. Filmerna är bara korta sekvenser

– Det handlar om att hitta bra sätt att jobba på.

Ett par eyetrackingglasögon är dyra – en utrustning kan kosta 250 000 kronor. Linda Fransson tror ändå det kan vara värt det.

– Vi har ju maskiner för 10–15 miljoner. Men man pratar inte så mycket om investeringar i människor.

Richard säger att han knappt tänkte att han hade glasögonen på sig.

– Jag hade gärna testat mer.

Martin Arvidsson.
”Får upp ­ögonen för finesser”

Tekniken finns, nu gäller det att testa hur eye­tracking kan användas i metallindustrin.

Tre företag ingår i ett ­treårsprojekt tillsammans med bland annat Svenskt skärteknikcentrum, IF Metall och Teknikföre­tagen.

Martin Arvidsson på företaget Tobii leder projektet. Just nu håller han på att samla in data om vad arbetarna fokuserar sin blick på och hur miljön runt omkring dem påverkar arbetet. Sedan ska man utveckla sätt att använda eyetracking för att föra över kunskap som kan användas ute på före­tagen, eller av utbildningsföretag.

– Det viktiga är att vi hittar en bra metod för hur man använder det bäst.

Något man alltid ser när man testar är att anställda lär sig mycket om hur de jobbar.

Mycket sker annars automatiskt, utan att de tänker på hur de gör.

Det blir också tydligt att arbetsledare inte alltid vet vad som händer under en arbetsdag.

– De får upp ögonen för finesser och hinder som de inte känt till.

Företagen i projektet är Gnosjö automatsvarvning, Bufab och Uddeholm.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Skruvdragning i en virtuell värld – så funkar XR i industrin

Skruvdragning i en virtuell värld – så funkar XR i industrin

Industrijättar som Volvo har upptäckt den virtuella XR-tekniken. Men hur påverkas de anställda?

Svårt hitta kompetenta tryckare – nu ska utbildning rädda tryckerierna

Svårt hitta kompetenta tryckare – nu ska utbildning rädda tryckerierna

Det är svårt att rekrytera till tryckerier. Nu samarbetar GS-facket och Grafiska Företagen med målet att starta yrkesutbildningar.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

När får jag svar om ledigheten?

En läsare vill söka ledigt för studier, och undrar om hen bör ansöka varje termin. Jurist Henric Ask reder ut vad som gäller.

Jobba på prov – ”nästan roligare än jag trodde”

Jobba på prov – ”nästan roligare än jag trodde”

Det är på golvet man lär sig. Det vet elevern­a Martin Gunnarsson och Josua Mattsson på Rottneros sulfatfabrik i Vallvik – två snart färdigutbildade processoperatörer.

Här skolas framtiden in

Här skolas framtiden in

Trä- och möbelindustrin behöver rekrytera nästan 5000 nya yrkesarbetare de närmsta åren. Gymnasieeleverna på Tau Learning i Malmö är eftertraktade.

”Sverige har en bra utgångspunkt för omställningen”

”Sverige har en bra utgångspunkt för omställningen”

Det räcker inte att satsa på forskning, staten måste dela på riskerna även i produktionen om den ekologiska och sociala omställningen i industrin inte ska halka efter. Det säger DA:s ny krönikör Kajsa Borgnäs, som uppmanar alla industriarbetare att vara med att driva på förändringarna.

Ge oss en svensk industripakt

Ge oss en svensk industripakt

Stat och industri måste gå åt samma håll om klimatomställningen ska genomföras i tid, skriver DA:s nya krönikör Kajsa Borgenäs.

Så lätt är det att skaffa truckkort

Så lätt är det att skaffa truckkort

Kan man verkligen skaffa truckkort på bara ett par timmar? DA tog reda på det.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.