Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

Eyetracking Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

På videoklippet ser vi ett par händer som skruvar på en metallcylinder. Över det rör sig en gul cirkel. Cirkeln kretsar över maskindelarna, flyttar sig till en dator, tillbaka.
Det vi ser är exakt vad operatören Richard Berner såg när filmen spelades in och han förberedde inför verktygsbyte på en maskin. Men vi ser också något mer: Den gula cirkeln visar var han fäste blicken.

Under inspelningen hade Richard på sig ett par glasögon för eyetracking, ögonspårning. En kamera på glasögonen spelade in det han såg. Två små kameror inåt på varje glasöga registrerade hur hans ögon rörde sig. Det är de som skapar cirkeln.
Richard skrattar lite när han ser filmen.

– Nästa gång ska jag jobba lite långsammare så man hinner med att se vad jag gör.

Just den här filmen är ett test, men den skulle kunna användas i utbildning. En erfaren person som Richard har på sig glasögonen när han utför en arbetsuppgift. Sedan kan en nyanställd titta på filmsnutten för att se exakt vilka moment han gör, och var han fäster sin uppmärksamhet.

– Det finns så mycket smådetaljer som man vill få fram, det gör man här, säger Richard, med snart 14 år på företaget.

Gnosjö automatsvarvning är ett av tre företag som ingår i ett försök med eyetracking i industrin. De fick frågan från Skärteknikcentrum, och tackade ja, berättar vd Linda Fransson.

– Det är spännande med ny teknik. Sedan, om det är det här vi kommer använda i slutändan, det vet vi inte.

Hon tror att just utbildning är det område där eyetracking är mest användbart. Att skriva ner alla instruktioner, eller säga dem, kan ta tid och leda till missförstånd. Men eyetracking kan också användas till annat – till exempel att två personer som gör samma moment kan jämföra hur de jobbar.

Ännu ett sätt att övervaka anställda, kan man fråga. Richard Berner hade inga problem med att någon kunde se exakt vad han gjorde och var han tittade.

– Inte om man har varit här så länge. Om man är nybörjare kanske man blir mer nervös.

Linda Fransson understryker att de inte vill övervaka. Filmerna är bara korta sekvenser

– Det handlar om att hitta bra sätt att jobba på.

Ett par eyetrackingglasögon är dyra – en utrustning kan kosta 250 000 kronor. Linda Fransson tror ändå det kan vara värt det.

– Vi har ju maskiner för 10–15 miljoner. Men man pratar inte så mycket om investeringar i människor.

Richard säger att han knappt tänkte att han hade glasögonen på sig.

– Jag hade gärna testat mer.

”Får upp ­ögonen för finesser”

Tekniken finns, nu gäller det att testa hur eye­tracking kan användas i metallindustrin.

Tre företag ingår i ett ­treårsprojekt tillsammans med bland annat Svenskt skärteknikcentrum, IF Metall och Teknikföre­tagen.

Martin Arvidsson på företaget Tobii leder projektet. Just nu håller han på att samla in data om vad arbetarna fokuserar sin blick på och hur miljön runt omkring dem påverkar arbetet. Sedan ska man utveckla sätt att använda eyetracking för att föra över kunskap som kan användas ute på före­tagen, eller av utbildningsföretag.

– Det viktiga är att vi hittar en bra metod för hur man använder det bäst.

Något man alltid ser när man testar är att anställda lär sig mycket om hur de jobbar.

Mycket sker annars automatiskt, utan att de tänker på hur de gör.

Det blir också tydligt att arbetsledare inte alltid vet vad som händer under en arbetsdag.

– De får upp ögonen för finesser och hinder som de inte känt till.

Företagen i projektet är Gnosjö automatsvarvning, Bufab och Uddeholm.