Industriarbetarnas tidning
20 september, 2019
Skrivet av Rasmus Lygner
profilen Volvomontören Ronny Röhr tävlade i tio år i svenska dartlandslaget. I höst börjar han träna för att på nytt försöka säkra en plats. Här berättar han om …
Ålder: 52 år.
Bor: Lägenhet i Arvika.
Yrke: Montör på Volvo i Arvika.
Fritid: Var med i svenska dartlandslaget mellan 1998 och 2008.
Meriter: Tredjeplats i dart-VM i Malaysia, två SM-guld.
Familj: Fem egna barn och fyra bonusbarn.
”Jag hade väntat på samtalet i ett par år och det var glädjande när de ringde. Det är bara fyra platser och det är sällan som spelarna byts ut. På den tiden tränade jag fyra, fem timmar om dagen. Oftast efter arbetstid. Så det tar sin tid, du får avsätta nästan all fritid. Och träningen som du gör ensam är monoton och trist. Men ju oftare du kan göra exakt samma rörelse, desto mer pricksäker blir du.
En dartspelare låser axeln och släpper bara underarmen och handleden när han kastar, en mjuk rörelse. ”
”Du måste vara väldigt fokuserad i startögonblicket. ”Gör inte bort dig, minimera skadan”, kunde jag tänka på tävling. Men du ska inte tänka så mycket, bara göra – det ska sitta i ryggraden. Koncentrationen är vad du tränar mest, att få bort tankarna ur huvudet.
Jag tror de flesta toppidrottare säger samma sak. När jag tränade hemma brukade jag slå på tv:n eller sätta på en actionfilm. På tävling måste du kunna befinna dig i en stökig miljö utan att bry dig om det som händer runt omkring.”
Alla spelare har sina favoriter. Ronny Röhr använde länge ett set som han köpt
på rea för 99 kronor.
”Vissa kommer ihåg varenda pil de har satt i tavlan. Jag kommer bara ihåg några enstaka kast. På en final i Dalarna gick jag ut på tre rödbullar och då skrek någon ”Så där gör man inte!” När du leder en tävling går du traditionellt inte på mitten av tavlan för att vinna. För rödbullen är väldigt liten jämfört med trippelringen.
Samtidigt som jag vann ringde någon från en tävling i Göteborg och berättade att exakt samma sak precis hade hänt där.”
Berättat för Rasmus Lygner
På dagarna krigar Jan-Olov Carlsson för bättre villkor för medlemmarna på Volvo Lastvagnar. På kvällar och helger beger han sig till ett bokcafé och förkovrar sig i litteratur. Jan-Olov Carlsson berättar om bokcaféet som blivit hans plats för avkoppling och pepp.
Andreas ”Hubbe” Lundberg har cyklat BMX sedan han var elva. ”Det kan ta så många timmar att lära sig ett trick och det är så jävla skönt när man sätter det”, säger han.
Innan jag själv reste till Northvolt Ett hösten 2021 hade jag bara hört glädjerop, med en vd som kommit att kallas för ’Den gröne Jesus’. Det jag såg skulle förändra allt, skriver reportern Johanna Edström.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Elbilsföretaget Nevs varslade i veckan 320 av 340 anställda på fabriken i Trollhättan. IF Metall-klubbens ordförande Boris Tuzla säger att varslet inte kommer helt oväntat, och att det som tur är finns gott om andra jobb i regionen.
På jobbet tillverkar Sofia Lod möbler i småländska Totebo. På fritiden kör hon folkrace så ofta hon kan och hinner.
Hennes ord nålar fast Malmfälten på Lapplands horisont. Med samma ord vann gruvarbetaren Wilma Saga Persson Poetry slam Norrbotten. Här kan du se henne framföra dikten Vi är Verkligheten.
Klockan är 10.38 på Volvos motorfabrik i Skövde.
Till vardags jobbar Claes Werninger som processoperatör på massabruket i Vaggeryd. På fritiden jagar han och tävlar i prickskytte.
1960-talet hade precis börjat när småbarnsmamman Anna-Lisa Misker klev in på Pentaverken i Skövde. ”Jobba på fabrik fanns inte på min karta”, berättar hon. Men hon blev kvar i 32 år.
