IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglöne­satsningen

När andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Det är så han förklarar varför förbundet inte kunde ställa upp på Kommunals krav på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

Övriga LO har sagt nej till Kommunals krav på extra pengar till dem de kallar värdediskriminerade grupper i sitt förbund. Det handlar om grupper där det krävs en yrkesutbildning, men där lönerna ändå är låga. Kommunal motiverar sitt krav med att det finns gigantiska kompetensförsörjningsbehov och att barnsköterskor och undersköterskor med LO:s förslag inte skulle ”få mer än två tior i extra satsning”, som förbundsordförande Tobias Baudin uttryckte det.

Veli-Pekka Säikkälä anser dock att Kommunal i princip skulle kunna använda den låglönesatsning som finns i LO-samordningen till just de grupperna.

− Den modell som föreslagits är en insamlingsmodell, som innebär att varje förbund fördelar ut sina pengar precis hur de vill i förhandlingarna. LO-samordningen sätter inga hinder för hur de fördelas.

Tänker ni på hur det ser ut utåt när ni säger nej till att de här grupperna ska ha mer?

− Men vi säger ju inte nej. De är fria att satsa på de grupperna. Men när andra får normen plus extra, då kan inte vi ställa upp med konfliktåtgärder för att Kommunals medlemmar ska få normen plus extra, plus extra extra.

Enligt honom har inget av de övriga förbunden accepterat Kommunals lösning, inte heller Pappers som också lämnat samordningen.

Är det inte rimligt att en undersköterska, som har en yrkesutbildning och låg lön, får mer?

− Jo, det är rimligt. Men är det inte också rimligt att de andra kvinnorna som finns i andra förbund får mer?

Enligt Veli-Pekka Säikkälä skulle Kommunals förslag innebära att en person från ett annat förbund som också är värdediskriminerad måste vara beredd att strejka för att någon i Kommunal skulle få mer.

Han pekar också på att konjunkturen är sämre, och att Kommunals modell innebär risker för att andra, som till exempel tjänstemännen, också vill ha mer.

Kan du förstå resonemanget om att det är skillnad på lågavlönade och värdediskriminerade?

− Ja det kan jag hålla med om, alla lågavlönade är inte värdediskriminerade. Vi ställde ju faktiskt upp på Kommunal 2016 när det inte fanns någon LO-samordning och hjälpte dem att få pengar till undersköterskor.

Det har funnits invändningar mot att modellen ni nu kommit överens om ger för lite pengar, vad säger ni om det?

− Det är inte det som har varit frågan, själva ”knäet” (nivån där låglönesatsningen börjar gälla) har det inte varit diskussion om.

Det låter som att den här frågan har blivit rätt infekterad?

− Jag har varit  med om värre. Nu är det ett förbund som tyckt annorlunda. Jag tycker vi har haft bra diskussioner.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson säger att det blir lite svårt när grupp efter grupp vill ha mer.

− Vi andra tolv är överens. Problemen med både Pappers och Kommunal är att utöver nivån som vi kommer överens om vill de ha mer.

Kommunals ordförande Tobias Baudin sa under LO:s representantskap att den låglönesatsning som LO föreslår inte innebär mer än en Skogaholmslimpa i månaden för en undersköterska. Vad tänker du om det?

− Ja, jag kan inte kommentera den bedömningen, jag vet inte vad den grundar sig på. Och LO-samordningen handlar inte bara om lön, det är många andra frågor.

Vad säger ni om avtalets längd?

− Vi ställer alltid krav på ett ettårsavtal som utgångspunkt. Sen förhandlar vi. Det är fem månader kvar, det kan hända saker som kan påverka det. Det handlar också om vad innehållet blir. Vi vill inte låsa oss vid en viss längd.