Industriarbetarnas tidning

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglöne­satsningen

23 oktober, 2019

Skrivet av

När andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Det är så han förklarar varför förbundet inte kunde ställa upp på Kommunals krav på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

Övriga LO har sagt nej till Kommunals krav på extra pengar till dem de kallar värdediskriminerade grupper i sitt förbund. Det handlar om grupper där det krävs en yrkesutbildning, men där lönerna ändå är låga. Kommunal motiverar sitt krav med att det finns gigantiska kompetensförsörjningsbehov och att barnsköterskor och undersköterskor med LO:s förslag inte skulle ”få mer än två tior i extra satsning”, som förbundsordförande Tobias Baudin uttryckte det.

Veli-Pekka Säikkälä anser dock att Kommunal i princip skulle kunna använda den låglönesatsning som finns i LO-samordningen till just de grupperna.

− Den modell som föreslagits är en insamlingsmodell, som innebär att varje förbund fördelar ut sina pengar precis hur de vill i förhandlingarna. LO-samordningen sätter inga hinder för hur de fördelas.

Tänker ni på hur det ser ut utåt när ni säger nej till att de här grupperna ska ha mer?

− Men vi säger ju inte nej. De är fria att satsa på de grupperna. Men när andra får normen plus extra, då kan inte vi ställa upp med konfliktåtgärder för att Kommunals medlemmar ska få normen plus extra, plus extra extra.

Enligt honom har inget av de övriga förbunden accepterat Kommunals lösning, inte heller Pappers som också lämnat samordningen.

Är det inte rimligt att en undersköterska, som har en yrkesutbildning och låg lön, får mer?

− Jo, det är rimligt. Men är det inte också rimligt att de andra kvinnorna som finns i andra förbund får mer?

Enligt Veli-Pekka Säikkälä skulle Kommunals förslag innebära att en person från ett annat förbund som också är värdediskriminerad måste vara beredd att strejka för att någon i Kommunal skulle få mer.

Han pekar också på att konjunkturen är sämre, och att Kommunals modell innebär risker för att andra, som till exempel tjänstemännen, också vill ha mer.

Kan du förstå resonemanget om att det är skillnad på lågavlönade och värdediskriminerade?

− Ja det kan jag hålla med om, alla lågavlönade är inte värdediskriminerade. Vi ställde ju faktiskt upp på Kommunal 2016 när det inte fanns någon LO-samordning och hjälpte dem att få pengar till undersköterskor.

Det har funnits invändningar mot att modellen ni nu kommit överens om ger för lite pengar, vad säger ni om det?

− Det är inte det som har varit frågan, själva ”knäet” (nivån där låglönesatsningen börjar gälla) har det inte varit diskussion om.

Det låter som att den här frågan har blivit rätt infekterad?

− Jag har varit  med om värre. Nu är det ett förbund som tyckt annorlunda. Jag tycker vi har haft bra diskussioner.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson säger att det blir lite svårt när grupp efter grupp vill ha mer.

− Vi andra tolv är överens. Problemen med både Pappers och Kommunal är att utöver nivån som vi kommer överens om vill de ha mer.

Kommunals ordförande Tobias Baudin sa under LO:s representantskap att den låglönesatsning som LO föreslår inte innebär mer än en Skogaholmslimpa i månaden för en undersköterska. Vad tänker du om det?

− Ja, jag kan inte kommentera den bedömningen, jag vet inte vad den grundar sig på. Och LO-samordningen handlar inte bara om lön, det är många andra frågor.

Vad säger ni om avtalets längd?

− Vi ställer alltid krav på ett ettårsavtal som utgångspunkt. Sen förhandlar vi. Det är fem månader kvar, det kan hända saker som kan påverka det. Det handlar också om vad innehållet blir. Vi vill inte låsa oss vid en viss längd.

En kommentar till “IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglöne­satsningen

  • Historien upprepar sig . känns som det är ungefär samma käbbel mellan de olika förbunden vid varje lönerörelse , alla vill ju ha mer .
    något som är slående är ju att löneanspråken alltid är för lågt satta , är ju stört omöjligt att få något lokalt . känns som det är läge för en riktig konflikt på svensk arbetsmarknad . vi måste visa våra muskler på riktigt någon gång . inte bara hota om allsköns konflikter .

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.