Industriarbetarnas tidning

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglöne­satsningen

23 oktober, 2019

Skrivet av

När andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Det är så han förklarar varför förbundet inte kunde ställa upp på Kommunals krav på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

Övriga LO har sagt nej till Kommunals krav på extra pengar till dem de kallar värdediskriminerade grupper i sitt förbund. Det handlar om grupper där det krävs en yrkesutbildning, men där lönerna ändå är låga. Kommunal motiverar sitt krav med att det finns gigantiska kompetensförsörjningsbehov och att barnsköterskor och undersköterskor med LO:s förslag inte skulle ”få mer än två tior i extra satsning”, som förbundsordförande Tobias Baudin uttryckte det.

Veli-Pekka Säikkälä anser dock att Kommunal i princip skulle kunna använda den låglönesatsning som finns i LO-samordningen till just de grupperna.

− Den modell som föreslagits är en insamlingsmodell, som innebär att varje förbund fördelar ut sina pengar precis hur de vill i förhandlingarna. LO-samordningen sätter inga hinder för hur de fördelas.

Tänker ni på hur det ser ut utåt när ni säger nej till att de här grupperna ska ha mer?

− Men vi säger ju inte nej. De är fria att satsa på de grupperna. Men när andra får normen plus extra, då kan inte vi ställa upp med konfliktåtgärder för att Kommunals medlemmar ska få normen plus extra, plus extra extra.

Enligt honom har inget av de övriga förbunden accepterat Kommunals lösning, inte heller Pappers som också lämnat samordningen.

Är det inte rimligt att en undersköterska, som har en yrkesutbildning och låg lön, får mer?

− Jo, det är rimligt. Men är det inte också rimligt att de andra kvinnorna som finns i andra förbund får mer?

Enligt Veli-Pekka Säikkälä skulle Kommunals förslag innebära att en person från ett annat förbund som också är värdediskriminerad måste vara beredd att strejka för att någon i Kommunal skulle få mer.

Han pekar också på att konjunkturen är sämre, och att Kommunals modell innebär risker för att andra, som till exempel tjänstemännen, också vill ha mer.

Kan du förstå resonemanget om att det är skillnad på lågavlönade och värdediskriminerade?

− Ja det kan jag hålla med om, alla lågavlönade är inte värdediskriminerade. Vi ställde ju faktiskt upp på Kommunal 2016 när det inte fanns någon LO-samordning och hjälpte dem att få pengar till undersköterskor.

Det har funnits invändningar mot att modellen ni nu kommit överens om ger för lite pengar, vad säger ni om det?

− Det är inte det som har varit frågan, själva ”knäet” (nivån där låglönesatsningen börjar gälla) har det inte varit diskussion om.

Det låter som att den här frågan har blivit rätt infekterad?

− Jag har varit  med om värre. Nu är det ett förbund som tyckt annorlunda. Jag tycker vi har haft bra diskussioner.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson säger att det blir lite svårt när grupp efter grupp vill ha mer.

− Vi andra tolv är överens. Problemen med både Pappers och Kommunal är att utöver nivån som vi kommer överens om vill de ha mer.

Kommunals ordförande Tobias Baudin sa under LO:s representantskap att den låglönesatsning som LO föreslår inte innebär mer än en Skogaholmslimpa i månaden för en undersköterska. Vad tänker du om det?

− Ja, jag kan inte kommentera den bedömningen, jag vet inte vad den grundar sig på. Och LO-samordningen handlar inte bara om lön, det är många andra frågor.

Vad säger ni om avtalets längd?

− Vi ställer alltid krav på ett ettårsavtal som utgångspunkt. Sen förhandlar vi. Det är fem månader kvar, det kan hända saker som kan påverka det. Det handlar också om vad innehållet blir. Vi vill inte låsa oss vid en viss längd.

En kommentar till “IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglöne­satsningen

  • Historien upprepar sig . känns som det är ungefär samma käbbel mellan de olika förbunden vid varje lönerörelse , alla vill ju ha mer .
    något som är slående är ju att löneanspråken alltid är för lågt satta , är ju stört omöjligt att få något lokalt . känns som det är läge för en riktig konflikt på svensk arbetsmarknad . vi måste visa våra muskler på riktigt någon gång . inte bara hota om allsköns konflikter .

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

”För tidigt att prata siffror”

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.