Industriarbetarnas tidning

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglöne­satsningen

23 oktober, 2019

Skrivet av

När andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Det är så han förklarar varför förbundet inte kunde ställa upp på Kommunals krav på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

Övriga LO har sagt nej till Kommunals krav på extra pengar till dem de kallar värdediskriminerade grupper i sitt förbund. Det handlar om grupper där det krävs en yrkesutbildning, men där lönerna ändå är låga. Kommunal motiverar sitt krav med att det finns gigantiska kompetensförsörjningsbehov och att barnsköterskor och undersköterskor med LO:s förslag inte skulle ”få mer än två tior i extra satsning”, som förbundsordförande Tobias Baudin uttryckte det.

Veli-Pekka Säikkälä anser dock att Kommunal i princip skulle kunna använda den låglönesatsning som finns i LO-samordningen till just de grupperna.

− Den modell som föreslagits är en insamlingsmodell, som innebär att varje förbund fördelar ut sina pengar precis hur de vill i förhandlingarna. LO-samordningen sätter inga hinder för hur de fördelas.

Tänker ni på hur det ser ut utåt när ni säger nej till att de här grupperna ska ha mer?

− Men vi säger ju inte nej. De är fria att satsa på de grupperna. Men när andra får normen plus extra, då kan inte vi ställa upp med konfliktåtgärder för att Kommunals medlemmar ska få normen plus extra, plus extra extra.

Enligt honom har inget av de övriga förbunden accepterat Kommunals lösning, inte heller Pappers som också lämnat samordningen.

Är det inte rimligt att en undersköterska, som har en yrkesutbildning och låg lön, får mer?

− Jo, det är rimligt. Men är det inte också rimligt att de andra kvinnorna som finns i andra förbund får mer?

Enligt Veli-Pekka Säikkälä skulle Kommunals förslag innebära att en person från ett annat förbund som också är värdediskriminerad måste vara beredd att strejka för att någon i Kommunal skulle få mer.

Han pekar också på att konjunkturen är sämre, och att Kommunals modell innebär risker för att andra, som till exempel tjänstemännen, också vill ha mer.

Kan du förstå resonemanget om att det är skillnad på lågavlönade och värdediskriminerade?

− Ja det kan jag hålla med om, alla lågavlönade är inte värdediskriminerade. Vi ställde ju faktiskt upp på Kommunal 2016 när det inte fanns någon LO-samordning och hjälpte dem att få pengar till undersköterskor.

Det har funnits invändningar mot att modellen ni nu kommit överens om ger för lite pengar, vad säger ni om det?

− Det är inte det som har varit frågan, själva ”knäet” (nivån där låglönesatsningen börjar gälla) har det inte varit diskussion om.

Det låter som att den här frågan har blivit rätt infekterad?

− Jag har varit  med om värre. Nu är det ett förbund som tyckt annorlunda. Jag tycker vi har haft bra diskussioner.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson säger att det blir lite svårt när grupp efter grupp vill ha mer.

− Vi andra tolv är överens. Problemen med både Pappers och Kommunal är att utöver nivån som vi kommer överens om vill de ha mer.

Kommunals ordförande Tobias Baudin sa under LO:s representantskap att den låglönesatsning som LO föreslår inte innebär mer än en Skogaholmslimpa i månaden för en undersköterska. Vad tänker du om det?

− Ja, jag kan inte kommentera den bedömningen, jag vet inte vad den grundar sig på. Och LO-samordningen handlar inte bara om lön, det är många andra frågor.

Vad säger ni om avtalets längd?

− Vi ställer alltid krav på ett ettårsavtal som utgångspunkt. Sen förhandlar vi. Det är fem månader kvar, det kan hända saker som kan påverka det. Det handlar också om vad innehållet blir. Vi vill inte låsa oss vid en viss längd.

En kommentar till “IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglöne­satsningen

  • Historien upprepar sig . känns som det är ungefär samma käbbel mellan de olika förbunden vid varje lönerörelse , alla vill ju ha mer .
    något som är slående är ju att löneanspråken alltid är för lågt satta , är ju stört omöjligt att få något lokalt . känns som det är läge för en riktig konflikt på svensk arbetsmarknad . vi måste visa våra muskler på riktigt någon gång . inte bara hota om allsköns konflikter .

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

”För tidigt att prata siffror”

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.