Industriarbetarnas tidning

Så hittar du ditt inre lugn

1 oktober, 2019

Jonas Mosskin
Jonas Mosskin är psykolog och organisationskonsult. Han skriver återkommande i Dagens Arbete om frågor som rör psykologi och själshälsa.

ÅTERHÄMTNING. Återhämtning är nödvändigt för att vi ska må bra. Att alltid känna sig stressad och inte gå ner i varv är farligt för hälsan. DA:s expert, psykologen Jonas Mosskin, ger sina bästa tips för att inte stressen ska ta överhand.

För en generation sedan var återhämtning viktigt för att motverka att bli sjukskriven på grund av långvarig och tung fysisk belastning i jobbet. I dagens arbetsliv är återhämtning kanske ännu viktigare för att mot­verka stress på jobbet i form av psykisk belastning.
Utmattningssyndrom, ångest och depression står för nästan hälften av alla sjukskrivningar i Sverige i dag, vilket gör att det är en angelägen fråga för arbetsgivare, fackliga företrädare och för alla oss anställda.

Det är inte farligt att ­stressa, men det är farligt att vara­ ­utsatt för kronisk stress ­under lång tid. Det är viktigt att komma ner i varv.

Vi blir helt enkelt lite ­korkade, okoncentrerade och mår dåligt av att inte varva ned.
Det har också visat sig att vi upplever stress när vi har otydliga roller, ansvar och mandat. Det är problematiskt att ha höga krav på sig sam­tidigt som man har liten makt att påverka hur man utför sina arbetsuppgifter. Det ­skapar en obalans mellan krav och kontroll som vi inte mår bra av.

Mitt råd är att inte låta dig styras av tvång utan att hitta din egen lust och nyfikenhet.

Vad finns det då som hjälper mot stress? Svaret är återhämtning. Det gäller att skapa tid för vila, helst varje dag. Det går inte att skjuta upp det till semestern! Vår kropp och hjärna behöver återkommande perioder av återhämtning där vi kan ladda om.

Forskningen visar att ­regelbunden fysisk träning, ordentligt med sömn och bra och regelbunden kost är viktiga ingredienser för att orka med arbete, familj och fritid. Moderna sömnforskare menar att alla människor bör sova åtta timmar varje natt för att återhämta hjärnan.

Pulshöjande träning på 30 minuter tre gånger i veckan kan göra oss smartare, bättre på att lösa problem och det ­bibehåller våra förmågor längre upp i åldrarna. Detta har jag själv erfarenhet av – när jag har ett problem sticker jag ut och springer och efter en stund kommer jag plötsligt på hur jag ska hantera problemet.

En annan utmaning är bruset från sociala medier med ständiga möjligheter till nyheter, spel och underhållning. Vi behöver stänga av mobilen regelbundet och vila hjärnan från uppmärksamhetskrävande intryck. Skärmljuset gör också att vi lurar oss att vara piggare än vad vi faktiskt är.

Försök att hitta ditt sätt för välbefinnande. För många är det att vistas bland vänner, vara ute i trädgården eller ­röra sig i naturen. Det behöver inte vara så märkvärdigt. En promenad kan göra stor skillnad när det gäller att kunna varva ned.

Själv upptäckte jag att ­träning utomhus är min grej. Att springa till ett utegym och göra några enkla övningar har blivit mitt sätt att hitta återhämtning.

Att göra saker tillsammans med andra kan också vara ett bra sätt att få till fysisk aktivitet – att till exempel gå en danskurs med sin partner ­eller spela innebandy med några arbetskamrater.

Mitt råd är att inte låta dig styras av tvång utan att hitta din egen lust och nyfikenhet och utgå från det.

Lycka till!

Jonas Mosskin är leg. psykolog och organisationskonsult

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

”Ta kroppens signaler på allvar”

”Ta kroppens signaler på allvar”

”Människan är inte en bil som bara kan servas och sedan rulla vidare som om inget hänt.” Psykologen Jonas Mosskin reagerar på berättelserna om stress som strömmat in till Dagens Arbete.

”Vi latar oss för lite”

”Vi latar oss för lite”

Hjärnforskaren Agneta Sandström om att att utbrändheten ökar i vårt supereffektiva samhälle: ”Schemalägg inaktivitet i ditt liv!”

Kan jag få hjälp när jag mår dåligt psykiskt?

Kan jag få hjälp när jag mår dåligt psykiskt?

”Vad kan man få för hjälp om man mår dåligt psykiskt?”, undrar en läsare som kontaktat redaktionen.

Han ska sova ute i 100 nätter

Han ska sova ute i 100 nätter

Hallå där Stefan Eriksson, sågverksarbetare från Aronsberg, som sovit på sin farstubro i 70 nätter.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

De visste hur man landar i sig själv

De visste hur man landar i sig själv

Vi kämpar med vår mindfullnes i nedlagda industrilokaler. Männen som en gång jobbade där visste bättre än så, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

De som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Varannan IF Metallare lider av stress

Varannan IF Metallare lider av stress

Över hälften av IF Metalls medlemmar känner sig stressade på jobbet minst en gång i veckan, en lika stor andel får inte påverka sitt eget arbete. Förbundets nya arbetsmiljöundersökning ger en bild av stress, sömnproblem och olust.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Fackbasen blev teplockare

Fackbasen blev teplockare

Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.