Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Facing the Climate har visats i över trettio länder och setts av nära en halv miljon besökare. Karin Sunvisson var med från start. Utställningen visades utomlands för första gången 2010, i Belgrad. Det var så hon hamnade där. Foto: Vladimir Miladinovic/Piki Belgrad 2019
Med All those lies, ett av bidragen till den kringflyttande satirutställningen Facing the Climate ville Karin Sunvisson uppmärksamma den militära industrin som ett klimatproblem. ”I bilden har jag tecknat hundratals spyflugor över Carl Bildts ansikte. För mig är han en representant för krigsindustri­n och därmed ett klimatproblem. Den militära industrin är – tillsammans med olje- och gas­industrin som drive­r den – världens skitigaste industri men klimatrörelse­n verkar inte vilja ta i den frågan, varför?”
”Donald Trump har ett tacksamt ansikte att karikera”, säger Karin. Man behöver nästan inte förvränga det alls.
I Guilty Pleasure pekar Karin på turismens påverkan på klimate­t, hur våra turistresor faktiskt kan innebära en exploatering av landet och lokalbefolkningen.
Glöm inte att skicka en hälsning hem (slicka där bak). Om att åka på solsemester till och göra affärer med diktaturer. Från vänster till höger: Saleh (Jemen), Mubarak (Egypten), al-Assad (Syrien), Gadaffi (Libyen), Ben Ali (Tunisien).
Om kvinnors olika villkor på den europeiska arbetsmarknaden beroende på ursprung och klass.
Prekariatet.
När kvinnor får skriva historien.
Made in France. En kommentar till attacken på Charlie Hebdos redaktio­n. ”Majoriteten av satirtecknarkåren tecknade bilder av satirtecknaren som modig yttrandefrihetskämpe men jag ville i stället understryka att Frankrike­s historia består just av bläck och blod.”

Med satiren som livsstil

Prisad. EWK-vinnaren Karin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

EWK

Ewert Karlsson föddes 1918 och var en
karikatyrtecknare under signaturen EWK.

Han kom från ett jordbrukarhem och temat i hans bilder var solidaritet. Varje år delas priset ut av EWK-sällskapet och Dagens Arbete till konstnärer som verka­r i hans anda.

Karin Sunvisson har valt bort sociala medier för att det stjäl tid, men också för att hon tycker sig se att människor i Sverige lever utanför sig själva. En effekt av sociala medier, tror hon. Så många gånger har hon fått höra: Du måste jobba på ditt varumärke! Hon vägrar. Hon är inget företag. EWK-priset ser hon som en ”sån jävla seger”. Hon behöver inte jobba på sitt varumärke. Folk kan uppskatta det hon gör ändå.

– EWK-priset är Sveriges finaste pris för satirteckning. Det är förstås en stor ära att få priset, men samtidigt känner jag mig lite handfallen. Som satirtecknare är man van vid att befinna sig i motståndsposition, med garden ständigt uppe. Det är lite chockartat att få beröm.

Hon växte upp med föräldrar som än i dag inte släppt en tum på sina ideal. Både mamma och pappa var starkt engagerade i 60- och 70-talens fredsrörelser. Till barnen förmedlade de vikten av solidaritet och utmanade dem till kritiskt och självständigt tänkande.

Vad formade dig att bli satirtecknare?

– Hemma fanns en inramad karikatyr av franska 1800-talstecknaren André Gill. Det var mitt första möte med idén om att bilder kan skapas inte för att beskriva eller behaga utan faktiskt för att misshaga. Zetterlings böcker Ett 70-, 80- och 90-tal innehöll mycket spännande och barnförbjudet. Att jag politiskt alltid varit svag för Gudrun Schyman beror kanske på de böckerna. Hon var häftigare än andra politiker. Zetterling tecknade henne hårt sminkad och med nätstrumpbyxor. Även norska Siri Dokken var viktig. Och så fanns Folket i Bild med Robert Nybergs bilder. Ingen kan som han vara på samma gång genomsnäll och dräpande.

Karin Sunvisson fick själv publicera sig där.

– Det var roligt arbete men dåligt betalt. En gång fick jag betalt i pizza!

Med All those lies, ett av bidragen till den kringflyttande satirutställningen Facing the Climate ville Karin Sunvisson uppmärksamma den militära industrin som ett klimatproblem. ”I bilden har jag tecknat hundratals spyflugor över Carl Bildts ansikte. För mig är han en representant för krigsindustri­n och därmed ett klimatproblem. Den militära industrin är – tillsammans med olje- och gas­industrin som drive­r den – världens skitigaste industri men klimatrörelse­n verkar inte vilja ta i den frågan, varför?”
Om kvinnors olika villkor på den europeiska arbetsmarknaden beroende på ursprung och klass.
I Guilty Pleasure pekar Karin på turismens påverkan på klimate­t, hur våra turistresor faktiskt kan innebära en exploatering av landet och lokalbefolkningen.
Prekariatet.
”Donald Trump har ett tacksamt ansikte att karikera”, säger Karin. Man behöver nästan inte förvränga det alls.
När kvinnor får skriva historien.
Glöm inte att skicka en hälsning hem (slicka där bak). Om att åka på solsemester till och göra affärer med diktaturer. Från vänster till höger: Saleh (Jemen), Mubarak (Egypten), al-Assad (Syrien), Gadaffi (Libyen), Ben Ali (Tunisien).
Made in France. En kommentar till attacken på Charlie Hebdos redaktio­n. ”Majoriteten av satirtecknarkåren tecknade bilder av satirtecknaren som modig yttrandefrihetskämpe men jag ville i stället understryka att Frankrike­s historia består just av bläck och blod.”
Den ryska björnen.

Karin Sunvissons bildspråk knyter an till en äldre satirtradition där bilderna får tala utan att störas av text. EWK arbetade i denna tradition, liksom den tidigare pristagaren Riber Hansson som kommit att betyda mycket för henne, som en vän och samtalspartner.

– Denna typ av satir har marginaliserats till förmån för seriesatiren där bilden är accessoar till texten, inte tvärtom. Ibland får jag höra att jag inte tecknar satir därför att jag inte har pratbubblor i mina bilder.

Som satirtecknare måste man ha tillit till mottagarens förmåga att förstå, anser Karin Sunvisson.

– Annars finner vi oss med en stympad satir och en fattig vokabulär av bildsymboler. Hur ska man då kunna använda bilden för att tala om viktiga frågor?

Att du har valt bort sociala medier, är det en markerin­g?

– Många satirtecknare säger att sociala medier som Instagram och Facebook är viktiga arbetsverktyg. Själv tycker jag att de stjäl tid som jag i stället kan lägga på arbete. Jag tycker inte heller om slit- och slängmentaliteten som sociala medier bygger på. Bilder, debatter, politiska rörelser fladdrar förbi utan att göra något verkligt och varaktigt avtryck. Jag vill inte vara en del av det.

Men framför allt vill Karin Sunvisson själv kunna bestämma över sin tid. Hon har nästan ingen fritid och konsumerar så lite som möjligt. På så vis behöver hon inte ta så många uppdrag utan kan arbeta mer med varje bild.

– Jag har också råd att då och då ta obetalda uppdrag som rör för mig viktiga politiska frågor. Det är ett privilegium att ha tid, visst, men det är också till viss del ett val.

Halva livet har Karin Sunvisson bott utomlands, först i Paris där hon jobbade som städare, servitris och i vården. Det var slitigt, men just i vården kände hon sig hemma för att hon fick möta människor. Hon tyckte om att lyssna på deras berättelser.

Först när hon fyllt 25 började hon utbilda sig på den franska statliga konstskolan. Efter examen blev hon direkt en del av Facing the Climate, en kringresande utställning om miljön. Allra första resan med Facing the Climate gick till Belgrad.

– Jag blev störtförälskad – vilken stad! Tillsammans med min bästa kompis, en fransk studiekamrat, flyttade jag bara någon vecka därefter till Belgrad. Vi bara lämnade allt, totalt bekymmerslöst. Men det var underbart att lämna Paris efter så många år. Hade jag stannat där hade jag inte haft råd att leva som tecknare.

I dag delar hon sin tid mellan Sverige och Serbien.

Vilken är vår tids viktigaste fråga?

– Kärnvapen, utan tvekan. Det är vår tids ödesfråga, och nyligen lät Sverige sig pressas av USA till att inte skriva under det FN-förbud mot kärnvapen som vi själva varit initiativtagare till.

– Sverige har dessutom slutit ett så kallat värdlandsavtal med Nato vilket innebär att Sverige kan komma att användas som bas för Natos kärnvapen. Läget är jävligt otäckt.

Våra läsare är industriarbetare. Vad är din koppling till arbete på golvet?

– Släktträdet består främst av arbetsfolk. Så är det ju för de flesta av oss, fast det finns de som inte vill låtsas om det. En del egen erfarenhet har jag också. Jag var rätt vilsen efter gymnasiet, hade gått ut med dåliga betyg och drev omkring luspank i Paris. Så småningom halkade jag in på konstbanan men innan dess arbetade jag i flera år inom olika så kallade lågstatusjobb.

Vad hon då uppfattade som slöseri med ungdom och ambition ser hon i dag som sin mest värdefulla tillgång som tecknare.

– Erfarenheten att stå på botten av maktförhållandet chef-anställd och inte ha något att sätta emot annat än att hota med att säga upp sig – och därmed förlora sin inkomst – har skärpt min politiska medvetenhet.

Nu har det gått snart fem år sedan Charlie Hebdo*. Du var aktiv i debatten som följde på attacken. Hur bemöttes du efter att tydligt ha sagt din menin­g?

– Det var ett känsligt material som var obehagligt att bära fram i det upphetsade mediala klimat som rådde efter attacken.

– Jag tog fram siffror på Charlie Hebdos upplaga och förtjänst, tidningens bolagsform och vem som tjänat på publikationerna av Muhammed-karikatyrerna och hur mycket. Alltså att man var medveten om att publikationerna var bra för försäljningssiffrorna.

– I den svenska debatten ville man hela tiden tillämpa det som hänt på ett svenskt sammanhang, men det är omöjligt. Dels på grund av Frankrikes koloniala historia och samtid, dels på grund av bildsatirens särskilda ställning i Frankrike.

Karin Sunvisson konstaterar att det finns en relativt ny idé om att satiren i första hand ska roa och provocera, att den ska sparka åt alla håll.

– Att en bildsatir som sparkar vilt omkring sig, inklusive på den stora massan i samhällets botten, i slutändan kommer att tjäna den mindre gruppen i samhällets topp är en enkel ekvation. Det är när satiren är politiskt medveten och siktar noga som den kan vara en makt att räkna med.

* 7 januari 2015 utfördes ett terrorattentat mot tidskriften Charlie Hebdo i Paris med tolv döda och elva skadade. Bland offren fanns fem av redaktionens satirtecknare.

Tidigare vinnare

2000: Riber Hansson
2001: Finn Graff
2002: Janusz ”Mayk” Majewski
2003: Leif Zetterling
2005: Siri Dokken
2008: Ulf Frödin
2010: Sara Granér
2011: Robert Nyberg
2012: Magnus Bard
2013: Liv Strömquist
2014: Lars-Erik ”Lehån” Håkansson
2015: Saad Hajo
2016: Jonathan ”Zapiro” Shapiro
2017: Charlie Christensen
2018: Max Gustafsson

Läs mer: Kultur | Reportage | Serier/satir


et@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Mer nerv, mindre splatter

SKRÄCKFILMModern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Barhäng i gamla fabriken

INDUSTRIDESIGNI Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.