”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Facing the Climate har visats i över trettio länder och setts av nära en halv miljon besökare. Karin Sunvisson var med från start. Utställningen visades utomlands för första gången 2010, i Belgrad. Det var så hon hamnade där. Foto: Vladimir Miladinovic/Piki Belgrad 2019
Med All those lies, ett av bidragen till den kringflyttande satirutställningen Facing the Climate ville Karin Sunvisson uppmärksamma den militära industrin som ett klimatproblem. ”I bilden har jag tecknat hundratals spyflugor över Carl Bildts ansikte. För mig är han en representant för krigsindustri­n och därmed ett klimatproblem. Den militära industrin är – tillsammans med olje- och gas­industrin som drive­r den – världens skitigaste industri men klimatrörelse­n verkar inte vilja ta i den frågan, varför?”
”Donald Trump har ett tacksamt ansikte att karikera”, säger Karin. Man behöver nästan inte förvränga det alls.
I Guilty Pleasure pekar Karin på turismens påverkan på klimate­t, hur våra turistresor faktiskt kan innebära en exploatering av landet och lokalbefolkningen.
Glöm inte att skicka en hälsning hem (slicka där bak). Om att åka på solsemester till och göra affärer med diktaturer. Från vänster till höger: Saleh (Jemen), Mubarak (Egypten), al-Assad (Syrien), Gadaffi (Libyen), Ben Ali (Tunisien).
Om kvinnors olika villkor på den europeiska arbetsmarknaden beroende på ursprung och klass.
Prekariatet.
När kvinnor får skriva historien.
Made in France. En kommentar till attacken på Charlie Hebdos redaktio­n. ”Majoriteten av satirtecknarkåren tecknade bilder av satirtecknaren som modig yttrandefrihetskämpe men jag ville i stället understryka att Frankrike­s historia består just av bläck och blod.”

Med satiren som livsstil

Prisad. EWK-vinnaren Karin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

EWK

Ewert Karlsson föddes 1918 och var en
karikatyrtecknare under signaturen EWK.

Han kom från ett jordbrukarhem och temat i hans bilder var solidaritet. Varje år delas priset ut av EWK-sällskapet och Dagens Arbete till konstnärer som verka­r i hans anda.

Karin Sunvisson har valt bort sociala medier för att det stjäl tid, men också för att hon tycker sig se att människor i Sverige lever utanför sig själva. En effekt av sociala medier, tror hon. Så många gånger har hon fått höra: Du måste jobba på ditt varumärke! Hon vägrar. Hon är inget företag. EWK-priset ser hon som en ”sån jävla seger”. Hon behöver inte jobba på sitt varumärke. Folk kan uppskatta det hon gör ändå.

– EWK-priset är Sveriges finaste pris för satirteckning. Det är förstås en stor ära att få priset, men samtidigt känner jag mig lite handfallen. Som satirtecknare är man van vid att befinna sig i motståndsposition, med garden ständigt uppe. Det är lite chockartat att få beröm.

Hon växte upp med föräldrar som än i dag inte släppt en tum på sina ideal. Både mamma och pappa var starkt engagerade i 60- och 70-talens fredsrörelser. Till barnen förmedlade de vikten av solidaritet och utmanade dem till kritiskt och självständigt tänkande.

Vad formade dig att bli satirtecknare?

– Hemma fanns en inramad karikatyr av franska 1800-talstecknaren André Gill. Det var mitt första möte med idén om att bilder kan skapas inte för att beskriva eller behaga utan faktiskt för att misshaga. Zetterlings böcker Ett 70-, 80- och 90-tal innehöll mycket spännande och barnförbjudet. Att jag politiskt alltid varit svag för Gudrun Schyman beror kanske på de böckerna. Hon var häftigare än andra politiker. Zetterling tecknade henne hårt sminkad och med nätstrumpbyxor. Även norska Siri Dokken var viktig. Och så fanns Folket i Bild med Robert Nybergs bilder. Ingen kan som han vara på samma gång genomsnäll och dräpande.

Karin Sunvisson fick själv publicera sig där.

– Det var roligt arbete men dåligt betalt. En gång fick jag betalt i pizza!

Med All those lies, ett av bidragen till den kringflyttande satirutställningen Facing the Climate ville Karin Sunvisson uppmärksamma den militära industrin som ett klimatproblem. ”I bilden har jag tecknat hundratals spyflugor över Carl Bildts ansikte. För mig är han en representant för krigsindustri­n och därmed ett klimatproblem. Den militära industrin är – tillsammans med olje- och gas­industrin som drive­r den – världens skitigaste industri men klimatrörelse­n verkar inte vilja ta i den frågan, varför?”
Om kvinnors olika villkor på den europeiska arbetsmarknaden beroende på ursprung och klass.
I Guilty Pleasure pekar Karin på turismens påverkan på klimate­t, hur våra turistresor faktiskt kan innebära en exploatering av landet och lokalbefolkningen.
Prekariatet.
”Donald Trump har ett tacksamt ansikte att karikera”, säger Karin. Man behöver nästan inte förvränga det alls.
När kvinnor får skriva historien.
Glöm inte att skicka en hälsning hem (slicka där bak). Om att åka på solsemester till och göra affärer med diktaturer. Från vänster till höger: Saleh (Jemen), Mubarak (Egypten), al-Assad (Syrien), Gadaffi (Libyen), Ben Ali (Tunisien).
Made in France. En kommentar till attacken på Charlie Hebdos redaktio­n. ”Majoriteten av satirtecknarkåren tecknade bilder av satirtecknaren som modig yttrandefrihetskämpe men jag ville i stället understryka att Frankrike­s historia består just av bläck och blod.”
Den ryska björnen.

Karin Sunvissons bildspråk knyter an till en äldre satirtradition där bilderna får tala utan att störas av text. EWK arbetade i denna tradition, liksom den tidigare pristagaren Riber Hansson som kommit att betyda mycket för henne, som en vän och samtalspartner.

– Denna typ av satir har marginaliserats till förmån för seriesatiren där bilden är accessoar till texten, inte tvärtom. Ibland får jag höra att jag inte tecknar satir därför att jag inte har pratbubblor i mina bilder.

Som satirtecknare måste man ha tillit till mottagarens förmåga att förstå, anser Karin Sunvisson.

– Annars finner vi oss med en stympad satir och en fattig vokabulär av bildsymboler. Hur ska man då kunna använda bilden för att tala om viktiga frågor?

Att du har valt bort sociala medier, är det en markerin­g?

– Många satirtecknare säger att sociala medier som Instagram och Facebook är viktiga arbetsverktyg. Själv tycker jag att de stjäl tid som jag i stället kan lägga på arbete. Jag tycker inte heller om slit- och slängmentaliteten som sociala medier bygger på. Bilder, debatter, politiska rörelser fladdrar förbi utan att göra något verkligt och varaktigt avtryck. Jag vill inte vara en del av det.

Men framför allt vill Karin Sunvisson själv kunna bestämma över sin tid. Hon har nästan ingen fritid och konsumerar så lite som möjligt. På så vis behöver hon inte ta så många uppdrag utan kan arbeta mer med varje bild.

– Jag har också råd att då och då ta obetalda uppdrag som rör för mig viktiga politiska frågor. Det är ett privilegium att ha tid, visst, men det är också till viss del ett val.

Halva livet har Karin Sunvisson bott utomlands, först i Paris där hon jobbade som städare, servitris och i vården. Det var slitigt, men just i vården kände hon sig hemma för att hon fick möta människor. Hon tyckte om att lyssna på deras berättelser.

Först när hon fyllt 25 började hon utbilda sig på den franska statliga konstskolan. Efter examen blev hon direkt en del av Facing the Climate, en kringresande utställning om miljön. Allra första resan med Facing the Climate gick till Belgrad.

– Jag blev störtförälskad – vilken stad! Tillsammans med min bästa kompis, en fransk studiekamrat, flyttade jag bara någon vecka därefter till Belgrad. Vi bara lämnade allt, totalt bekymmerslöst. Men det var underbart att lämna Paris efter så många år. Hade jag stannat där hade jag inte haft råd att leva som tecknare.

I dag delar hon sin tid mellan Sverige och Serbien.

Vilken är vår tids viktigaste fråga?

– Kärnvapen, utan tvekan. Det är vår tids ödesfråga, och nyligen lät Sverige sig pressas av USA till att inte skriva under det FN-förbud mot kärnvapen som vi själva varit initiativtagare till.

– Sverige har dessutom slutit ett så kallat värdlandsavtal med Nato vilket innebär att Sverige kan komma att användas som bas för Natos kärnvapen. Läget är jävligt otäckt.

Våra läsare är industriarbetare. Vad är din koppling till arbete på golvet?

– Släktträdet består främst av arbetsfolk. Så är det ju för de flesta av oss, fast det finns de som inte vill låtsas om det. En del egen erfarenhet har jag också. Jag var rätt vilsen efter gymnasiet, hade gått ut med dåliga betyg och drev omkring luspank i Paris. Så småningom halkade jag in på konstbanan men innan dess arbetade jag i flera år inom olika så kallade lågstatusjobb.

Vad hon då uppfattade som slöseri med ungdom och ambition ser hon i dag som sin mest värdefulla tillgång som tecknare.

– Erfarenheten att stå på botten av maktförhållandet chef-anställd och inte ha något att sätta emot annat än att hota med att säga upp sig – och därmed förlora sin inkomst – har skärpt min politiska medvetenhet.

Nu har det gått snart fem år sedan Charlie Hebdo*. Du var aktiv i debatten som följde på attacken. Hur bemöttes du efter att tydligt ha sagt din menin­g?

– Det var ett känsligt material som var obehagligt att bära fram i det upphetsade mediala klimat som rådde efter attacken.

– Jag tog fram siffror på Charlie Hebdos upplaga och förtjänst, tidningens bolagsform och vem som tjänat på publikationerna av Muhammed-karikatyrerna och hur mycket. Alltså att man var medveten om att publikationerna var bra för försäljningssiffrorna.

– I den svenska debatten ville man hela tiden tillämpa det som hänt på ett svenskt sammanhang, men det är omöjligt. Dels på grund av Frankrikes koloniala historia och samtid, dels på grund av bildsatirens särskilda ställning i Frankrike.

Karin Sunvisson konstaterar att det finns en relativt ny idé om att satiren i första hand ska roa och provocera, att den ska sparka åt alla håll.

– Att en bildsatir som sparkar vilt omkring sig, inklusive på den stora massan i samhällets botten, i slutändan kommer att tjäna den mindre gruppen i samhällets topp är en enkel ekvation. Det är när satiren är politiskt medveten och siktar noga som den kan vara en makt att räkna med.

* 7 januari 2015 utfördes ett terrorattentat mot tidskriften Charlie Hebdo i Paris med tolv döda och elva skadade. Bland offren fanns fem av redaktionens satirtecknare.

Tidigare vinnare

2000: Riber Hansson
2001: Finn Graff
2002: Janusz ”Mayk” Majewski
2003: Leif Zetterling
2005: Siri Dokken
2008: Ulf Frödin
2010: Sara Granér
2011: Robert Nyberg
2012: Magnus Bard
2013: Liv Strömquist
2014: Lars-Erik ”Lehån” Håkansson
2015: Saad Hajo
2016: Jonathan ”Zapiro” Shapiro
2017: Charlie Christensen
2018: Max Gustafsson


et@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Debatt arbetsmiljö

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Avtal 2020

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2
Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

ArbetsmiljöUnga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Gruvarbetare kommer upp ur gruvan

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Nedlagda gruvorVem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

1

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.