”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Industrin och klimatet

40 000 träd har fällts, miljontals ton sprängsten skyfflats bort. Här ska tillverkas 3 500 batterier – i timmen. Foto: David Lundmark
Johan Bergström, ombudsman, och Jimmy Faltin, avdelningsordförande, mönstrar platsen där ­Northvolts batterifabrik ska ge 3 000 jobb – ­förutom alla jobb hos underleverantörerna. ”Äntligen får arbetarna en fungerande arbetsmarknad, det är på tiden.”
Nyligen beslutades att Northvoltfabriken utökas med en femte produktionslina. Foto: David Lundmark

Vägen till en ny bilindustri

Omvandlingen. I elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Lyssna på reportaget

Vi steg in i det som påstås vara framtiden. En stor tom lokal som tidigare tjänade ett lager för kosmetikaprodukter. Två och ett halvt tusen tomma kvadratmeter. Nymålade väggar, nydragna ledningar, inredning färdig att sättas upp. Detta är en ny fabrik som tar form i utkanten av Västervik. Den tomma lokalen är snart en del av det nya elbilssamhället, en vision som inte är längre bort än att Västervik snart börjar till-verka små, elektriskt drivna transportbilar.

Inzile heter Sveriges nya bilföretag som inom kort anställer ett 20-tal montörer. De ska under det första året börja serietillverka mellan 200 och 400 bilar så fort de nya lokalerna är iordningställda. Samtidigt, i en annan del av Västervik, finns det garage där Inzile tills nu bedrivit sin blygsamma verksamhet. Här har förlagorna till bilen utvecklats och i ett utrymme ståtar en av de första prototyperna.

Här går Joakim Sköldsson ensam omkring, en erfaren verkstadsmekaniker som anslöt till Inzile för några år sedan efter att den svetsmekaniska firma han tidigare jobbat på hade gått i konkurs. Hans färdigheter kom väl till pass när det var dags för Inzile att omsätta sina visioner till verkstadstekniskt kunnande.

– Det här är ju framtiden, säger han. Det ska bli oerhört roligt att få vara med om den här resan.

Interiör på elbilsföretaget Inzile

Tunga axlar. Men snart lyfter Inzile, elbilsföretaget som Ragnar Åhgren (till höger) startat. Joakim Sköldsson har tillfört verkstadsteknisk erfarenhet. Han kom hit när svetsfirman i Gamleby gått i konkurs. Foto: David Lundmark

De nya aktörerna

Platsen är Göteborg och den internationella företagspark som kallas Lindholmen Science Park. Här samverkar utbildningsväsende och näringsliv bland annat med att hitta framtidens ”intelligenta transportsystem”. Här finns också kansliet för Fordonkomponentgruppen, bilindustrins alla underleverantörer, en geografiskt spridd jätte i svensk industri med tiotusentals anställda.

Hos organisationen är Peter Bryntesson senior rådgivare. Han ser hur snabbt branschen förändras, hur nya aktörer tar initiativet.

– Om tio år ska Ikeas alla transporter mellan fabriker och varuhus vara elektrifierade. Löser inte fordonsindustrin det så löser Ikea det själva. Har de råd med det? Ja, det har de.

Elektrifieringen går ”hyfsat fort”, säger han. De nya aktörerna skyndar på utvecklingen, de etablerade fordonstillverkarna stretar emot.

– De vill ju egentligen att dieselmotorn och bensinmotorn lever vidare. Inte minst för att de har gjort stora investeringar i människor, kunskap och fabriker. Det kan man förstå.

Slingrig väg för elbilens batteri

Fordonsindustrin är lite i samma läge som när våra kameror tog det snabba steget över till det digitala, tycker han. De nya företagen växer fram inte minst inom det område som kallas ”sista-milen-transporter”. Alltså logistikkedjans sista led, utkörningen av försändelser från slutlager till kund. En typ av leveranser som växer med den ökade e-handeln. Samtidigt en typ av transporter som pressas av hårdare utsläppskrav. Ofta är det logistikföretagen som driver på omställningen till elfordon. Som DHL i Tyskland.

– DHL gick ut och frågade tysk fordonsindustri om en klimatsmart mindre lastbil. Volkswagen föreslog en mindre dieseldriven bil, men det var inte vad de efterfrågade. Så DHL beslutade att tillverka sin egna eldrivna lastbil.

I fjol var DHL – inte Volkswagen, BMW eller Mercedes – den största tillverkaren av elfordon i Tyskland, enligt Peter Bryntesson.

Därför är det inte förvånande att just logistikföretaget Bring är en av investerarna i Västerviksföretaget Inzile. Klimatsmarta transporter som gör storstädernas luft hälsosammare är vad den urbaniserade världen ropar efter.

Inziles garageport

Bakom garageporten tog Inzile sina första steg med tillverkning av prototyper. Foto: David Lundmark

Megatrenderna

Ragnar Åhgren

En ny aktör i bilindustrin. Ragnar Åhgrens företag har logistik­företaget Bring som delägare. Foto: David Lundmark

Ragnar Åhgren är entreprenören i Västervik som vill bidra till framtidens gröna städer.

– Allt fler storstäder inför miljözoner. Där måste transporterna vara hållbara. Fossilfria transporter hör framtiden till. Titta bara på Tyskland, där har uppåt sjuttio städer förbjudit dieselbilar.

Han talar gärna om de stora trenderna som bestämmer spelplanen för framtidens industri. Världens storstäder växer. Utsläppskraven blir tuffare när klimatmålen skärps. Framtidens fordon blir uppkopplade och drivs med elektricitet. E-handeln exploderar.

I botten är han fysiker och drev länge ett framgångsrikt företag inom hörselteknik. När han sålde verksamheten fick han pengar över till, som han säger, ”att bidra till ett mer hållbart samhälle”. Den sista milen, alltså frakten från slutlager till kund, vill han förvandla till ”den sista gröna milen” med Inziles eldrivna transportbilar.

Forskare från tekniska högskolor och experter från bilindustrin har anlitats för att utveckla bilen. Tillverkningen, som snart påbörjas, trappas upp stegvis och om två år ska hundra anställda, varav 60–70 montörer, sätta ihop tusen bilar om året. Men hur få lönsamhet med en så liten årsproduktion i en bransch där det annars gäller att massproducera?

– Vi har egentligen inga större investeringar, inga dyra maskiner, inga robotar till exempel, svarar Ragnar Åhgren. Dessutom är vi intressanta för våra leverantörer. Vi har etablerat ett gott samarbete med dem.

Alla delar köps in, Inzile tillverkar egentligen inget själva utan sätter samman det som andra har producerat.Toppfarten är inte högre än 50 kilometer i timmen och därför krävs ingen kraftigare motor eller batteri med någon större kapacitet. Kan det bli batterier från Northvolt i Skellefteå?

– Inte alls otänkbart, men det är på sikt i så fall. De har ju inte kommit i gång än.

Karta över mineralfyndigheterna Northvolt är intresserade av

Storleken på prickarna motsvarar storleken på fyndigheterna. Fet stil = aktiv gruva. R = raffinaderi.

 

Här finns mineralerna – i Norden

Kartan visar fyndigheterna som Northvolt är intresserade av.

  • I batteriet är den positiva elektroden (katoden) belagd med litium, kobolt, nickel och mangan. Den negativa elektroden (anoden) är vanligtvis gjord av grafit. Mellan katoden och anoden vandrar litium-joner som omvandlar kemisk energi till elektrisk.
  • Kobolt, som huvudsakligen finns i Kongo, är i särklass dyrast av metallerna i batteriet.
  • EU vill att Northvolt så långt som möjligt ska förses med europeiskt litium där Portugal har störst tillgångar.
  • En hel del grafit finns i Tornedalen. Men den enda grafitgruva som hittills etablerats är kanadensisktägda Woxna Graphite i Hälsingland.

Källa: Northvolt

Grafik: Anne-Marie Höglund

En fabrik stor som tjugo Friends-arenor

Hur ser det ut där 40 gruvmaskiner under ett år oavbrutet schaktat bort miljontals ton sprängsten från det vidsträckta område där över 40 000 träd har avverkats? Som ett månlandskap?

Här ska den stå, Northvolts batterifabrik. Att den hamnade här och inte i någon annan av de tjugo kommuner som ville ha den beror på flera saker. Närheten till hamn, tillgången på processteknisk kunskap i området och inte minst tillgång till el som inte kommer från vare sig kol eller kärnkraft. Kommunen kunde locka med ett eget energibolag som förfogade över ett eget elnät. När fabriken är i gång kommer den att sluka 1 procent av Sveriges totala energibehov. Eller nästan fem gånger mer än grannen, Rönnskärsverken. Här i Europas största batterifabrik ska tre och ett halvt tusen batterier tillverkas – i timmen.

Northvolt är en angelägenhet för hela Europa som hittills har saknat en egen batterifabrik. För EU duger det inte att köpa japanska, koreanska eller kinesiska batterier. Att tillverka och framför allt utveckla batterier är strategiskt viktigt i framtidens klimatsmarta utveckling. Därför har EU hjälpt Northvolt att satsa dels i Skellefteå där huvudfabriken ska ligga, dels i Västerås där utveckling och prototyptillverkning sker.

Fordonsjättar som Scania, BMW och Volkswagen har investerat i företaget, liksom ABB, Siemens, Vattenfall och, lite som ett tidens tecken, Ikea.

Vi räknar med att Skellefteås befolkning ökar med minst tio tusen personer de närmaste åren.

Bengt Ivansson, näringslivschef Skellefteå kommun

Kommunens näringslivschef Bengt Ivansson myser vid tanken på att ”investeringar på 30–35 miljarder kronor vräks över oss”. Siffrorna skenar. Varje jobb på Northvolt kommer att kräva ytterligare tre nya jobb i samhället.

– Restaurangpersonal, taxichaufförer, förskollärare, lärare, snickare, rörmokare, elektriker, sjuksköterskor, läkare, frisörer, fastighetsskötare … Vi räknar med att Skellefteås befolkning ökar med minst tio tusen personer de närmaste åren.

Detta i en region som redan i dag har landets lägsta arbetslöshet. Någon större reserv av ledig arbetskraft finns därför inte i närområdet. Hur ska ni fixa det? Näringslivschefen svarar:

– Vi dammsuger arbetsmarknaden. I regionen, i grannländerna, i kommuner med många nyanlända.

Han berättar om intrycken från staden Reno i USA där Tesla byggt sin batterifabrik, hur alla i arbetsför ålder jobbade i fabriken och hur bristen på arbetskraft lett till att taxibilar och hamburgerrestauranger bemannades av åldringar.

– Här måste vi få unga människor att välja verkstadsjobb. Att det återigen blir coolt att jobba i fabrik. Och det här kommer ju att bli en hightechfabrik, det borde locka.

Gör det? Vi begav oss till Lernias verkstadstekniska utbildning.

– Absolut att det lockar, säger Stefan Jonsson, en av eleverna.

Stefan Jonsson

Varje morgon passerar Stefan Jonsson området där Northvoltfabriken byggs och tänker: dit ska jag. Foto: David Lundmark

Efter skolan var han ”lite av en it-nisse” och jobbade med support. Men så fort han fick veta att Northvolt skulle etablera sig i Skellefteå bestämde han sig.

– Jag sa till mig själv: dit ska jag. Ja men då är det bara att köra på det då.

Därför står han den här dagen vid sin Stenbrosvarv på Lernia. Inte för att det kommer att finnas så värst många sådana ute på batterifabriken. Men, som han säger, ”det är bra att kunna verkstadsarbetet från grunden. Och lärarna här är sjukt bra på att lära ut”.

Han drogs till utbildningen därför att han gillar tanken på att elektrifiera samhället. Han har ”följt Northvolt med ett laseröga”.

– Jag vill ju bidra till något jag tror på. Tänk så här: vad behöver mänskligheten om femtio år?

Han styrktes i sin övertygelse då Northvolt kallade till rekryteringsträff i stan. Närmare 700 personer kom. Från ingenjörer som sökte nya utmaningar till kvinnor från vården som tröttnat på tunga lyft, låga löner och delade turer. De fick sig till livs Northvolts visioner: ”Vår värld mår inte riktigt bra, vi måste ändra vårt sätt att leva och minska utsläppen av koldioxid, lagra energi genom batterier och därigenom förändra världen.”

De nya jobbens lockelse

När Northvolt informerar om vilka de söker till batterifabriken räknar de upp de flesta yrkeskategorier. Ingenjörer, administratörer, kökspersonal, städare, underhållspersonal som elektriker och mekaniker. Men majoriteten blir operatörer. Inga vanliga montörsjobb eftersom processen är automatiserad. ”Nästan som att jobba i laboratoriemiljö” tillägger Northvoltrekryterarna.

Nästa år börjar företaget nyanställa på allvar, den första anställningstiden förläggs huvudsakligen till Västerås.

Skellefteåfabrikens första etapp ska stå klar 2021, fyra år senare är den fullt utbyggd.

Nya jobb i en framtidsfabrik som säger sig vilja rädda världen? Hur lockande kan inte det te sig för den som har stått på samma jobb i fem–tio år och inte känt någon utveckling?

Jimmy Faltin

Jimmy Faltin. Foto: David Lundmark

Johan Bergström och Jimmy Faltin, lokalombudsman respektive avdelningsordförande i IF Metall Norra Västerbotten, hör ofta hur många av avdelningens cirka 240 företag som oroas över att de ska tappa sin personal till Northvolt. Jimmy Faltin:

– Äntligen får arbetarna en fungerande arbetsmarknad med många jobb att välja mellan, det är på tiden.

Om konkurrensen om arbetskraften är hård redan i dag, hur blir det inte den dag Northvolt börjar rekrytera på allvar, undrar han.

– Arbetsgivarna har all anledning att se över löner och kompetensutveckling om de vill behålla sin personal.

Johan Bergström.

Johan Bergström. Foto: David Lundmark

Johan Bergström:

– Risken finns ju att inlandets företag töms på folk. Därför måste arbetsgivarna tänka till och fråga sig ”vad kan jag göra för att behålla mina anställda”.

Maria Nyström

Maria Nyström, platschef på LRS i Ljusvattnet. Foto: David Lundmark

Ett företag som funderar ligger i Ljusvattnet, en knapp timmes bilfärd från Northvoltfabriken. LRS – en gång i tiden startat som Ljusvattnets reparation & svets – med tio anställda tillverkar inredning till stall. Platschefen Maria Nyström brottas redan nu med att locka folk. Å ena sidan välkomnar hon Northvolt som en injektion för hela regionen, säger hon. Å andra sidan skärps den redan nu tuffa konkurrensen om arbetskraften.

– Vi kan knappast betala några fantasilöner, men vi får fundera mer på vad som kan få människor att trivas på jobbet.

Det handlar om många små åtgärder, menar hon.

– Jag som chef måste vara öppen och ärlig och ge korrekt information om verksamheten så att alla känner sig delaktiga. Samtidigt måste jag bry mig om mina anställda, se till att alla mår bra. Det ska vara roligt att gå till jobbet och då kan man inte behandla människor illa.

Andreas Rosenius

Andreas Rosenius lockas inte av ­Northvolt. Foto: David Lundmark

Vid en av svetsarna står Andreas Rosenius som jobbat här i två år.

Känns det bra att gå hit på måndagsmornarna?

– Javisst! Det gör det faktiskt. Här är vi ett bra team som håller ihop och här kan man få göra många olika saker. Det passar mig.

Northvolt lockar inte?

– Nej, det tror jag inte. Inte nu i alla fall.

 

De nya gruvorna 

Inga elbilar utan batterier. Inga batterier utan metaller. Inga metaller utan gruvor. Där malmen finns, där kan vi också förvänta oss de nya jobben i elbilssamhället. Även i Sverige?

– Absolut, säger Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi och grundare av råvaruanalysföretaget RMG Consulting.

– I första hand är det våra klassiska basmetaller som kommer att efterfrågas, järn och koppar.

Någon omfattande svensk brytning av de metaller som annars förknippas med batterierna tror han inte på. Åtminstone inte på kort sikt. Möjligtvis grafit i norrbottniska Vittangi och i Hälsingland i Woxna Graphites existerande gruva.

Strax utanför Skellefteå ligger Varuträsk, en idyllisk by som slumrar på en cocktail av värdefulla mineraler. Bland annat litium som finns i elbilarnas batterier. I dag är fyndigheten en äventyrsgruva som lockar såväl barnfamiljer som företags-event. Varuträsk finns också på Northvolts karta över intressanta fyndigheter. Bybor berättar hur det på senare tid har borrats i berget. Därmed inte sagt att det blir någon gruvbrytning. Magnus Ericsson igen:

– Egentligen utgör inte geologin det stora problemet i ett mineralrikt land som Sverige. Problemet är det politiska motståndet som fördröjer brytningen.

Han nämner Bolidens planer på en ny stor koppargruva i Älvsbyn som ännu inte fått tillstånd. Gruvbrytning krockar ofta med andra värden som naturvård och rennäring.

– Man kan inte tro på att vi kan ställa om till en fossilfri värld och samtidigt inte vara med på att det finns gruvor som producerar de specifika metaller som behövs.

Om nu elbilarna ska försörjas med grön el så krävs mer metaller. ”Vägen till ett fossilfritt samhälle går över fler gruvor”, säger han.

Ett elfordon, till exempel, kräver mer av de så kallade batterimetallerna, bland annat kobolt, litium och grafit. I dag försöker företagen begränsa koboltinnehållet i batterierna eftersom det är förknippat med barnarbete i Kongo.

Här har industrin ett stort ansvar att förbättra förhållandena, tycker Magnus Ericsson.

– De är fattiga och kommer naturligtvis att fortsätta bryta kobolt. Därför har inte minst bilindustrin ett ansvar att se till att brytningen görs på ett hållbart sätt. Bättre att ändra på ett missförhållande än att försöka sopa det under mattan.

Europa sent ute med egna batterifabriker

Den ovissa framtiden 

Hur omställningen förändrar hela fordonsindustrin är omöjligt att veta. Vad händer med tillverkarna av bränsletankar, avgassystem, kamaxlar, vevaxlar, ventiler …? Häromåret larmade en studie att 600 000 tyska industrijobb kunde försvinna med elektrifieringen. Inte minst på grund av att en elmotor bara behöver ett 50-tal delar mot över 700 i en förbränningsmotor.

Nyligen beslutade Volvo Cars kinesiska ägare Geely att lägga motortillverkningen i Skövde i ett eget bolag som i första hand ska tillverka förbränningsmotorn. Om fem år är nämligen hälften av Volvos personbilar helt eldrivna, hälften elhybrider där förbränningsmotorn fortfarande ingår.

Uppskattningsvis 15 000 personer är i Sverige direkt sysselsatta med förbränningsmotorer, enligt en rapport från statliga forskningsinstitutet Rise som bland annat frågar sig: Vad händer med alla serviceverkstäder för tunga fordon när servicebehovet för batteribilarna ”kommer att minska radikalt”?

Rise-rapportens bekymrade slutsats är att ”konsekvenserna av elektrifieringen är underskattade”. Såvida inte industrin satsar på vätgas och bränsleceller – den tekniken kräver troligen lika mycket jobb som förbränningsmotorn.

I en enkät säger sig hälften av underleverantörerna att de antingen inte vet om de påverkas eller tror sig veta att de inte kommer att påverkas av elektrifieringen. En hög siffra med tanke på att elektrifieringen är i full gång.

Jag är orolig för alla som inte oroas, säger Peter Bryntesson på Fordonkomponentgruppen.

– Men är vi på tå och förmår att ställa om till det nya, då har vi stora möjligheter framför oss. Den som tror att vi kan fortsätta som förr är tyvärr en förlorare.

Läs mer:


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Gruvarbetare kommer upp ur gruvan

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Nedlagda gruvorVem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

1

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

4

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

24

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

2

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.