Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Krönika Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

För förbundets allra flesta medlemmar är det snart dags att dra i gång en ny avtalsrörelse. För de kollektivavtal som är en del i industriavtalet ska det växlas krav med våra arbetsgivarmotparter den 20 december. Därefter drar förhandlingarna i gång om nya avtal med målsättningen att vara klara senast den 31 mars. Inför detta har det också varit en process både inom ramen för vårt samarbete inom LO och med övriga industriförbund.

En av de viktigaste frågorna i en avtalsrörelse är att träffa rätt när vi ställer våra lönekrav. Vi har inom industrin etablerat ett synsätt som går under arbetsnamnet ”bästa möjliga”. Det är helt enkelt ett sätt att gå igenom vissa faktorer som har betydelse när vi ställer lönekravet.

Den viktigaste faktorn är självfallet att vi ska kunna åstadkomma reallöneökningar, det vill säga att medlemmarna ska få riktiga löneökningar som inte äts upp av fördyrade kostnader. De senaste 20 åren har vi lyckats riktigt bra med detta.

I inget annat jämförbart land i Europa har löntagare haft bättre reallöneutveckling än i Sverige.

En annan viktig faktor är sysselsättningsfrågan. Eftersom industrin i Sverige är väldigt exportinriktad och därmed utsatt för en internationell konkurrens skulle för höga löneökningar leda till att våra medlemmars jobb slås ut och därmed öka arbetslösheten. Jag tror inte vi har medlemmarnas mandat att prisa bort oss från jobbet.

Andra faktorer som spelar in är hur inflation, produktivitet och konkurrenskraft utvecklas. Det är sådant som långsiktigt har stor betydelse för hur stora löneökningar vi kan förhandla fram.

Detta är viktigt att komma ihåg eftersom mycket av diskussionen inför kommande avtalsrörelse handlar om hur konjunkturen ser ut. Självklart har konjunkturutvecklingen betydelse men för oss är det viktigare att mäta industrins långsiktiga förutsättningar.

Utifrån dessa faktorer har vi tillsammans med övriga förbund kommit fram till att ställa ett löneökningskrav på 3 procent i avtalsrörelsen. Detta har fått arbetsgivarsidan att gå i taket och vi har fått en del mindre smickrande omdömen därifrån.

Någon arbetsgivare undrade på vilken planet vi befunnit oss den senaste tiden, med tydlig hänvisning till att konjunkturen nu ser ut att avmattas. Svaret är att vi är fast förankrade på moder jord. Det är nämligen inte våra medlemmar som har kopplat loss från verkligheten med löner som vanliga människor bara kan drömma om.

Med detta som bakgrund kan det nog bli en spännande avtalsrörelse så häng med oss på detta äventyr. Men innan dess vill jag passa på att önska alla läsare en riktigt god jul!

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Läs mer: Krönikor | Per-Olof Sjöö

1Kommentarer

GS:

Jag blir mäkta förvånad, dagligen, av dessa människor. Här ifrågasätts alltså vår verklighetsförankring då det lägligt värre går mot lågkonjunktur då det nalkas ny förhandling av avtalen. Perfekt.

De tre senaste åren då i högkonjuktur där landets företag gått med mångmiljonvinster? Hur har arbetarna premierats denna tid?

Har själv, sedan typ 2015, läst och hört (även själv varit och är) om arbetare på stora företag som med tiden fått de förmåner som varit ”förtagets goda vilja” indragna. Då i form av veckofika, bonus, fester/arrangemang osv. Allt för att spara pengar. Samtidigt som samma företag kanske gör 30-60 miljoner i vinst det året, året därpå och året därpå!

Enkelheten i dag att kunna leta rätt på information på internet samt dagstidningar gör att man kan hänga med ganska bra i hur landet lutar.

Denna negativa utveckling för företagen jag pratar om, som jag upplevt hittills tillsammans med nååågra andra iallafall, har varit raka motsatsen än den varit för diverse chefer.

Visst, cheferna står och slår sig för bröstet om hur vi måste jobba med säkerhet i tanken och att vi måste hjälpas åt (genom att lägga mer arbetsuppgifter på oss så de slipper?). Men de inser inte att allt runtomkring detta, som mindre bonus, inget fika, inga företagsarrangemang, det skiner igenom och biter dem själva i baken.

Chefer som gått från 500-600 tkr i årslön till 1,5 miljoner på tre år? Eller den chef som har blyga 800 (tusen!)kr i månaden? Har då arbetarna tappat verklighetsförankringen?

Vi arbetare tilldelas ett par glasögon, vilka tar bort allt vad respekt och lojalitet heter. Vi får mer att göra med mindre lön för mödan och då våra fackföreningar vill ge oss 1 procent mer än tidigare avtal blir det ramaskri från cheferna.

Nåväl, jag köper chefernas ”försvar” att det går tungt i lågkonjukturer, svag krona osv. Då kanske facken måste ha bättre avtal mot just när företaget går bra? Att med en lägsta lön som krav och går att leva tillräckligt bra på är en grundpelare givetvis, men med facit i hand: skulle vi haft en avtalad bonus som kickat in dessa år företagen gått som tåget i högkonjuktur, hade det garanterat känts bättre. Eller gud förbjude, att företaget själva skulle gått in och visat välvilja på riktigt!

Jag vet hur jag själv skulle ha gjort som chef i dessa fall och det är för att jag vet att jag inte skulle kunna vara chef och ha någon lön, om inte jag hade arbetsvilliga och lojala arbetstagare som hjälper till att driva framåt.

Men jag tror att alla ändå har det tillräckligt bra i Sverige för att det än ska bli några större reaktioner. Alla har det ”för bra”, speciellt nya unga, 20-30 år. När dessa börjar reagera kommer det nog att vara för sent.

Pladdrat nog och tyvärr inte kort! Ber om ursäkt på förhand för ev felstavningar/otydligheter, tack för mig!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

KRÖNIKAI betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

När slutade jag vara svensk?

GÄSTKRÖNIKA | SVERIGEBILDENAtt det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

3

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.